7 olika typer av depression – det här måste du veta om dem

Depression är i dag en folksjukdom och drabbar såväl unga som gamla världen över. Men det finns olika nyanser av grått. En depression kan dels vara mild eller svår, men den kan även vara relaterad till helt olika saker som sker i livet runtom oss eller i vår kropp.

Läs även Så känns det att leva med depression – klippet alla borde se

Många som drabbas av en vanlig depression blir friska inom några veckor när de får rätt behandling, medan andra lider av kronisk depression eller har återkommande besvär under en viss tid på året. För att kunna förstå och handskas med tankar och känslor hos sig själv, en närstående eller vän är det viktigt att veta skillnaderna mellan olika typer av depression samt dessutom veta vad som utmärker dem.

Här listar vi sju olika typer av depression och kännetecknen du måste ha koll på:

1. Depression

Depression kan delas in i lindrig, medelsvår och svår depression. En lätt depression förhindrar en inte från att fungera normalt i vardagen, även om man mår dåligt. Vid en medelsvår depression kan vissa fortfarande fungera normalt, medan andra har det svårt eller inte klarar av att exempelvis arbeta, socialisera eller sova. En svår depression påverkar en person till den grad att man inte bryr sig om grundläggande behov och i vissa fall kan ha självmordstankar.

Vanliga symtom vid en depression är nedstämdhet i minst två veckors tid, ångest och oro, koncentrationssvårigheter, sömnproblem, förändrad aptit, uppgivenhet, skuldkänslor samt minskad sexlust.

Läs även 5 saker du kan göra för någon som är deprimerad

2. Dystymi

Dystymi är en lindrig kronisk depression. En person som lider av dystymi känner sig sällan glad och ser negativt på livet. En person som får diagnosen har lidit av symtomen under minst två år. Symtomen är de samma som vid depression, men en person med dystymi kan ibland ha bättre dagar.

3. Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom präglas av återkommande perioder av depression och mani. Under en manisk period kan man vara överdrivet glad och ha ett stort självförtroende, medan man under perioder av depression sällan är glad, har dåligt självförtroende och känner hopplöshet. Mellan perioderna kan man ofta må bra och det varierar från person till person hur ofta och många perioder man har.

Det finns olika varianter av sjukdomen som även varierar på individnivå. Bipolär sjukdom typ 1 präglas av kraftiga manier med psykotiska symtom, medan bipolär sjukdom typ 2 istället har hypomanier, det vill säga lindriga maniska symtom.

4. Förlossningsdepression

En förlossningsdepression kan drabba vem som helst och såväl mammor som pappor. Det behöver inte finnas något traumatiskt som utlöser depressionen, men man kan exempelvis drabbas om man haft en svår förlossning, har problem med amningen eller tidigare har varit deprimerad. Utöver vanliga depressionssymtom som nedstämdhet och trötthet kan man ha svårt att känna glädje inför bebisen eller ha skuld- och oroskänslor. Förlossningsdepressionen kommer oftast inom de första månaderna efter en förlossning, men kan även komma senare under det första året med barnet.

5. Utmattningsdepression

En utmattningsdepression drabbar inte alla som blir utbrända, men kan utlösas hos den som lider av stress och får utmattningssyndrom. Symtomen är både psykiska och fysiska och tecken på en utmattningsdepression är bland annat trötthet, koncentrations-, sömn- och minnessvårigheter samt irritation och uppgivenhet.

6. Årstidsbunden depression

En årstidsbunden depression uppkommer i samband med årstidsväxlingar. Det sker ofta när vi går över till senhöst och vinter, men kan även ske under vår- och sommarhalvåret. Personer som lider av årstidsbunden depression under det mörka höst- och vinterhalvåret är ofta trötta även om de sover mer än vanligt och kan ha ett stort sug efter kolhydrater och socker, vilket kan leda till viktuppgång. Övriga symtom är typiska depressionssymtom som nedstämdhet, minskat intresse för sådant man brukar gilla att göra och koncentrationssvårigheter.

7. Premenstruellt dysforiskt syndrom

Premenstruellt dysforiskt syndrom, även förkortat PMDS, är jämförbart med en depression, men går över när mensen kommer. Symtomen kan börja redan vid ägglossningen alternativt någon vecka innan mensen. PMDS är en svårare form av PMS och endast tre till fem procent av alla som har mens har PMDS.

PMDS påverkar vardagen och symtomen är samma som vid en depression, bland annat ångest, nedstämdhet, humörsvängningar, trötthet och sötsug. Skillnaden mellan en vanlig depression och PMDS är att symtomen släpper i samband med mensen. Det är fortfarande oklart varför vissa kvinnor drabbas, men studier pekar på att det kan bero på överkänslighet till ämnen som bildas vid nedbrytning av hormonet progesteron.

Läs även Osynlig depression blir allt vanligare – så vet du om du är drabbad

Källor: Vårdguiden 1177, Health.com, Malou efter tio
Foto: IBL/Shutterstock

Artikeln publicerades först på MåBra.