Om Femina

Vad roligt att just du hittat hit till Femina, Sveriges största livsstilsmagasin för kvinnor, prisat flera gånger om för vårt innehåll, så väl i vårt älskade magasin som på vår sajt, sociala kanaler och många fina videoformat. Feminas magasin kommer ut 14 gånger varje år, men på Femina.se publicerar vi härligt innehåll konstant, varje dag, året om!

Feminas slogan är: Vi berör på djupet och tar ytan på allvar. Hos oss är den vuxna kvinnas alla intressen lika viktiga. Från de härliga kulturupplevelserna genom boktips och kulturskvaller via de starka livsberättelserna från vanliga personer till inspirerande intervjuer med kända personer och härliga tips kring mode och skönhet. Vilket ämne vi än skriver om står Femina alltid på kvinnornas sida. Och det har vi gjort sedan starten på 1800-talet.

Feminas historia – alltid på den vuxna kvinnans sida!

Femina ägs av Aller Media, och var den första tidning som grundaren Laura Aller startade! År 1873 grundade Carl Julius Aller och hans hustru Laura företaget Aller i Danmark. Laura Aller såg snart en lucka i tidningsmarknaden. Allt var nämligen riktat till män och hon krävde förändring.

Sagt och gjort, ett år senare startade Laura den första danska tidningen för kvinnor. Innehållet var anpassat efter kvinnors engagemang och intressen. Tidningen hette Nordisk Mønster-Tidende och är urmodern till magasinet som i dag går under namnet Femina, en titel man valde att byta till år 1944.

Femina kan stolt slå sig för bröstet och säga att vi har varit en del av kvinnors liv sedan 1944, eller 1873 för den delen. Redan då var Femina ett modernt och angeläget magasin i sin tid, och så kom det att fortsätta.

Femina på 40-talet

Det första numret av Femina kom den 23 april 1944 och kostade 45 öre. Efter några nummer fick succéförfattaren Alice Lyttkens uttala sig om det nya magasinet och betyget blev gott. Tidningens chefredaktör blev Anna Bråve. Anna var inte journalist, utan mångårig privatsekreterare åt Cläes Aller, men ledde Femina under 23 år – med bravur. Anna Bråve ledde det redaktionella arbetet i 1 412 nummer och styrde in tidningen så att Femina riktade sig mot den växande gruppen välavlönade yrkeskvinnor med barn.

Kvalitet var viktigt och hon vägrade publicera skvaller. Hon anlitade experter som skrev artiklar, så som inredningsarkitekter eller sexualrådgivare. I Anna Bråves dödsruna, publicerad i DN, stod det: "Vad hon betytt för det svenska hemmet och framför allt för den svenska kvinnan går helt enkelt inte att överskatta. Utan henne hade våra boningar sett annorlunda ut, och den svenska kvinnan hade aldrig blivit världens mest självständiga och jämställda."

Svenska Femina blev unik, inte bara i Sverige, utan i hela världsveckopressen, eftersom Femina stod på den mogna kvinnans sida. Chefredaktör Anna Bråve publicerade den första sexualupplysningsartikeln i svensk press, vilket väckte ett rabalder utan dess like. Femina omformade den svenska kvinnan och gjorde henne medveten om sitt värde.

Femina på 50-talet

Under 50-talet var redaktionen på Femina, precis som i dag, orädda för att lyfta alla ämnen som berör kvinnor. Som frågan om mannen ska vara med under förlossningen? 1950 ställde Femina sina läsare den frågan via en enkät. Svaren blev ett reportage där en rad kvinnor trädde fram med både namn och bild. De delade generöst med sig av både erfarenheter och tankar i ämnet. Först på 1960-talet fick pappor möjligheten att vara med i förlossningssalen och sedan 1970-talet har det mer och mer blivit en självklarhet. Att Femina ställde denna fråga till sina läsare redan år 1950 känns både modigt och framsynt. Man skrev redan då om ämnen som berör den vuxna kvinnan mitt i livet, som skilsmässor, kvinnors ekonomiska självständighet, ömsesidig respekt och viljan att lyfta varandra i ett äktenskap.

Femina på 60-talet

Under 60-talet börjar Femina dela ut priset Oscarinan, med hjälp av en internationell jury, ett pris som delades ut för plagg som skapats av svenska designers. Priset var åtråvärt och fick hög status. Vinnaren mottog en bronsfigur i form av en naken kvinna med uppsatt hår, hållandes i ett tygstycke. En statyett skapad av skulptör Arne Sandström.

Femina på 70-talet

I 70-talets Femina illustreras många noveller, omslag och reportage av det hyllade illustratören Jane Bark. Bland hennes alster för tidningen Femina syns hennes livsbejakande illustrationer som lyfter frågor om jämställdhet och kvinnokroppar så som de ser ut – på riktigt. Sven-Gunnar Särman hade några år tidigare tagit över chefredaktörskapet efter Anna Bråve och bland medarbetarna i Stockholm fanns bland andra Anja Notini, ansvarig för modesidorna, Anika Reuterswärd som skrev om inredning och Inger-Siw Lindell som blev Janes närmaste uppdragsgivare. I sin biografi beskriver Jane Bark själv Femina: ”En damtidning för den mognare kvinnan, som engagerade sig i familj- och kvinnofrågor och undviker kändisskvaller.”

Feminas älskade illustratör Jane Bark blev dessutom den första kvinna att väljas in i Reklamförbundets Platinaakademi.

Femina på 90-talet

Under 90-talet får kulturkvinnorna mycket utrymme och vi träffar personer som både Lena Endre och Marianne Lindberg-De Geer. Boktips varvas med modetips och sminktips. Under denna tid arbetar Feminas redaktion från Helsingborg, där Allers huvudkontor i Sverige låg. Senare kom tidningen redaktion att flytta till Malmö.

Femina från 00-talet till nutid

År 2019 flyttar Feminas redaktion från Malmö till Stockholm, och en ny chefredaktör, Åsa Liliegren, tar över. Hon anställer Malin Roos som sin reportagechef. En erfaren journalist som anställs för att lyfta de intervjuer som görs i magasinet och på sajten Femina.se. Det hela blir en succé och under åren framåt fylls Femina av intervjuer med kända namn som författaren Karl Ove Knausgård, konstnären Karin Mamma Andersson och skådespelaren Pernilla August.

Från och med år 2020 börjar Femina dessutom göra större reportagesatsningar, alla med den gemensamma nämnaren att de rör frågor som engagerar Feminas kvinnliga läsare. Satsningarna har genom åren hyllats, prisats och skapat stor uppmärksamhet. Femina skrev om våld i nära relationer i satsningen som kom att heta Inte en kvinna till, samt lyfte abortfrågan i satsningen Min Aborträtt. Vi samlade även 43 av Kultursveriges största namn i ett upprop för kvinnornas rätt i Iran och samlade idrottskvinnor i en satsning som fick namne #Ge fan i min kropp. Störst uppmärksamhet fick dock reportageserien BUP-upproret, där Femina granskade köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, och hur mammorna och de kvinnliga anställda mår i den tuffa situationen med de långa köerna.

Sedan år 2022 delar Femina dessutom ut priset Årets Feminista. Utmärkelsen går till kvinnor, kända som okända, som vågat och kämpat lite extra för att förbättra livet för andra medmänniskor.

År 2024 får Femina en ny chefredaktör i form av den tidigare reportagechefen Malin Ross.

Feminas journalistik vinner priser!

Många är de gånger då Feminas journalistik hyllats och uppmärksammats.

• 2024: Sveriges Tidskrifter utser Femina till Årets tidskrift populärpress under Tidskriftsgalan.
• 2024: Femina tilldelas Årets Hederspris av Sveriges tidskrifter.
• 2024: Feminas satsning på kultur prisas i och med att vi nomineras till Tidskriftspriset inom kategorin Årets rörligt för två av våra videoformat,

  Vad är grejen med? där kulturjournalisten Emma Gray Munthe är programledare, samt formatet Vad har du i din bokhylla? där Feminas chefredaktör Malin Roos träffar författare som Camilla Läckberg, Jens Lapidus och Emma Hamberg.

• 2023: Femina vinner Tidskriftspriset i kategorin Årets rörligt, för videoformatet BUP-upproret.

• 2023: Femina nomineras till priset Årets Tidskrift under Tidskriftsgalan.

• 2022: Femina vinner pris för årets bästa omslag under Tidskriftsgalan. På omslaget syns Melinda Jacobs hållandes den lagbok där hon själv bidragit till flera lagförslag efter det att hennes fosterbarn gått bort.
• 2022: Feminas videoformat Vad är grejen med nomineras till Tidskriftspriset i kategorin Årets rörligt.
• 2022: Femina prisas i svenska SEO-priset.

Feminista – galan då kvinnor lyfts och hyllas

Sedan år 2022 delar Femina ut priset Årets Feminista. Utmärkelsen går till kvinnor, kända som okända, som vågat och kämpat för att förbättra livet för andra medmänniskor, eller gått i täten för andra kvinnors skull.

Feministavinnare genom åren:

Vinnare Feminista 2022

• Årets röst: Hanna Hellquist
• Årets mod: Hannah Dahlbäck
• Årets systerskap: Evin Ahmad och Gunilla von Platen
• Årets inspiratör: Efva Attling
• Årets förändrare: Amanda Ekström

Vinnare Feminsta 2023

• Årets röst: Nilla Fischer
• Årets mod: Louise Frank
• Årets inspiration: Deqa Abukar
• Årets systerskap: Camilla Läckberg
• Årets ikon: Suzanne Osten
• Hederspris: Ing-Marie Wieselgren
• Lindex Award: Elin Rantatalo

Vinnare Feminista 2024

• Årets ikon: Arja Saijonmaa
• Årets röst: Anna Vlasenko
• Årets systerskap: Eva Röse
• Årets förändrare: Anja Nordenfeldt, Mamma United
• Årets inspiration: Camilla Hamid
• Årets förebild: Tess Olofsson
• Lindex Award: Jenny Larsson

Feminas chefredaktörer mellan 1944 och 2024

• Anna Bråve 1944-1964
• Sven Gunnar Särman
• Sidney Grahn 1972-1974
• Boj Kewenter 1974-1975
• Marianne von Baumgarten 1975–1976
• Karen Söderberg 1976-1977
• Stina Norling 1977
• Olle Leino 1977-1979
• Carlösten Nordmark, Stina Norling, Gunilla Wesslau 1979-1981
• Stina Nordling 1982-1995
• Lisbeth Lundahl 2002–2007
• Ulrika Norberg 2007-2019
• Åsa Liliegren 2019-2024
• Malin Roos 2024-nuvarande

Här hittar du Femina!

Magasinet Femina finns att köpa i butik, prenumerera på eller läsa digitalt i Pling. Vi finns även här, på Femina.se, samt på Instagram, Facebook, Pinterest och Twitter.

Vi har dessutom flera bloggare, profiler och krönikörer som tillsammans med oss arbetar varje dag för att varje läsare ska hitta något just de kan läsa och uppfyllas av. Femina har dessutom ett otroligt uppskattat nyhetsbrev, prenumerera på det här!

Femina – en del av Aller Media

Femina är en del av Aller media. Du kan läsa om hur vi jobbar med cookies här och Aller Medias integritetspolicy här. Chefredaktör och ansvarig utgivare för Femina är: Malin Roos.