75 länder har haft en kvinnlig ledare – Sverige är inte ett av dem

Den här artikeln är en del av artikelserien Låt en kvinna – ett samarbete mellan ELLE.se och Femina.se som belyser sexismen i Sverige och världen. Varje vecka publicerar vi en ny artikel i ämnet som, tyvärr, är ständigt aktuellt. Läs tidigare delar i serien här.

Anna Kinberg Batra och Mona Sahlin. Annie Lööf, Isabella Lövin och Ebba Busch Thor. Alla har haft eller har en topposition inom det egna partiet. Men det finns fortfarande ingen kvinna som har kunnat titulera sig Sveriges statsminister.

Den här artikeln kallar vi Låt en kvinna leda.

***

Finland har haft det. Norge har haft det. Även Island har haft det och Danmark likaså. Tarja Halonen, Erna Solberg, Vigdís Finnbogadóttir, Helle Thorning-Schmidt – och många fler.

Sverige är det enda nordiska land som aldrig har haft en kvinnlig statsminister eller president.

Även i Europa finns det flera föregångsländer. Storbritannien fick Margaret Thatcher redan år 1979, Irland valde Mary Robinson år 1990 och Édith Cresson blev premiärminister i Frankrike 1991. I Tyskland är Angela Merkel förbundskansler, Polen är inne på sin tredje kvinnliga premiärminister och i både Serbien och Kroatien är det kvinnor som styr.

Och det är bara några historiska och nuvarande kvinnliga ledare. Globalt sett har 75 länder haft en kvinnlig ledare.

När Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra avgick i höstas minskade chanserna för en ny, kvinnlig statsminister vid valet 2018 drastiskt. Antalet kvinnliga partiledare och språkrör i riksdagen gick från fyra till tre av nio totalt.

Anna Kinberg Batra lyfte själv ämnet när hon avgick i augusti och skrev på Instagram:

***

Trots avsaknaden av kvinnliga ledare ligger Sverige i framkant när det kommer till jämställdhet i dag – åtminstone på pappret. I det europeiska jämställdhetsindexet toppade Sverige listan och när man ser till riksdagsledamöter och ministrar ligger Sverige långt framför andra länder.

EU:s jämställdhetsindex mäter utvecklingen inom jämställdhet när det kommer till hälsa, tid, ekonomi, utbildning, makt och arbetsmarknad över en tioårsperiod, från år 2005 till 2015.

– Sveriges topplacering i EU:s jämställdhetsindex visar att systematiskt jämställdhetsarbete lönar sig, även om resultatet inte betyder att vi kan nöja oss. Regeringen har satt upp ett mål om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv, och där är vi inte än. Däremot bekräftar indexet att det vi gör är rätt, och jag ser fram emot det fortsatta arbetet, sa jämställdhetsminister Åsa Regnér i ett pressmeddelande tidigare i år.

Och visst ser siffrorna i riksdagen ut som ett föredöme för många länder. I det senaste valet valdes 152 kvinnliga respektive 197 manliga riksdagsledamöter. Bland ministrarna är siffrorna 12 kvinnor respektive 11 män inklusive statsministern.

Globalt sett ser det betydligt sämre ut, även om förändring sakta sker. Andelen länder som har minst 30 procent kvinnor invalda i någon form av styrande organ ökar. I Europa finns 19 länder, i Afrika, söder om Sahara, 13 länder och i Sydamerika finns 11 länder. I januari 2017 var dock enbart 18,3 procent av alla ministrar globalt sett kvinnor.

Frågan återstår dock: När kommer Sverige få se sin första kvinnliga statsminister?

Läs även:

Flora Wiström: ”Jag sa att jag hade mens för att slippa visa könshåret”

Ann Söderlund: ”Varför är det klart när mannen kommer”

Veronika överlevde våldet: ”Jag kräktes på toaletten av ren ångest”