Arv och miljö – vilka faktorer avgör hur känslig du är mot stress?

Har du märkt att din kollega inte alls blir stressad lika lätt som du? Eller att du och din mamma reagerar precis likadant när det kommer till pressade situationer? Det här är ingen slump. Vi är olika känsliga mot stress och det finns anledningar till det, bland annat genetiska.

Helt oproblematiskt är det dock inte att göra gränsdragningar mellan vad som är medfött och vad som är förvärvat.

Erik Allard utbildar chefer och medarbetare på olika företag i proaktiv stresshantering, och han säger att det till och med finns olika sätt att se på vad man menar med stresskänslighet.

– Visst är vi olika känsliga. Vissa personer reagerar väldigt starkt på något som en annan person inte reagerar på alls. Till exempel kan någon tycka att det är otroligt obehagligt att tala inför en grupp medan någon annan är helt bekväm med det. Den andra delen av stresskänslighet handlar om hur vi förhåller oss till vår egen stressreaktion, säger han.

Medfött men inte nedärvt

Att vår förmåga att hantera stress till viss del är medfödd råder det inget tvivel om, däremot kan det vara svårt att säga vad som är genetiskt och vad som påverkar oss som foster och efter födseln. Det som händer i din kropp som foster och som sedan påverkar dig under ditt liv är ju medfött, men inte nödvändigtvis nedärvt. Det kan vara saker som drabbar mamman under graviditeten och som påverkar fostrets utveckling på något sätt. Men det kan också vara så att du ärver en genetisk variation från dina föräldrar som påverkar dig under livet.

De förutsättningar som vi har med oss när vi föds, är svåra att göra något åt, men en stor del av den stresskänslighet vi bär på är förvärvad, eller inlärd, under livets gång.

– Om vi tar exemplet att stå och prata inför folk igen. Den som har negativa upplevelser av detta sedan tidigare löper betydligt större risk att gå igång på alla cylindrar än den som upplevt att inget obehagligt händer. Den har lärt sig att tolka situationen som hotfull, säger Erik Allard.

En sådan här inlärningshistorik kan påverka oss väldigt starkt, men är också möjlig att arbeta bort. Om samma person tio gånger får stå inför folk och prata och det inte händer något negativt kommer det inte längre att upplevas som en lika stressande situation.

Han säger också att stressreaktionen kan triggas av specifika inramningar, som att någon kan vara bekväm med att hålla en föreläsning för hundra personer, men uppleva ett oerhört obehag inför att hålla ett tal på en födelsedagsfest med familjen.

Gör dig mindre stresskänslig

Men hur mycket styrs vi under livet av de förutsättningar vi har med oss från start? Är den en ryggsäck vi aldrig kan bli av med, utan bara måste acceptera eller kan vi göra oss mindre stresskänsliga?

Kroppen anpassas till saker vi gör många gånger, titta till exempel på träning. Kroppen anpassar sig till att klara av de utmaningar vi utsätter den för – det är så vi blir starkare och snabbare. Då borde ju vår kropp också bli bättre på att hantera stress om vi utsätts för det ofta. Så fungerar det tyvärr inte, enligt Erik Allard.

– Stress är en överlevnadsmekanism, en kamp-, flyktreaktion som ska skydda oss mot faror. Om vi går långt tillbaka i tiden innebar det här ofta att vi i hotfulla situationer flydde eller slogs för våra liv och då var risken stor att vi även utsattes för skador. Därför går vårt immunförsvar upp när vi blir stressade och det håller i sig ett tag efteråt. Så på det sättet blir kroppen bättre på att hantera saker som skulle kunna hända när vi är stressade, säger Erik Allard.

Men vad händer när vi utsätts för stress ofta, när immunförsvaret inte hinner återhämta sig mellan topparna? Jo, vi får tyvärr inte ett superimmunförsvar, utan det blir tvärtom utmattat och fungerar sämre. Han säger att kroppen i ögonblicket av stress blir bättre på en del saker, som att mobilisera energi och kraft, men att det samtidigt blir ett slitage på kroppen.

– Jag tror inte att det är en slump att många är sjuka i slutet på året. Eftersom vi aldrig ger oss chansen att återhämta oss ordentligt under tiden vi arbetar sliter stressen på oss och till slut blir vi sjuka, säger han.

Respektera och acceptera stressen

För att klara av stressiga perioder krävs det återhämtning. Vi kan klara några veckor med ganska hög stress, men då behöver vi kanske en veckas semester efteråt för att hinna återhämta oss.

– Om du är hungrig är det en signal från kroppen att du behöver äta, den signalen respekterar vi. Jag önskar att vi kunde respektera stressen på samma sätt. När den dyker upp kommer den med en massa krav, framför allt krav på återhämtning. De kraven struntar vi oftast i, säger Erik Allard.

Det bästa vi kan göra för att bli bättre på att hantera vår stress är att acceptera den, att ändra vårt förhållningssätt till den. Att bli rädd är inte farligt, men när vi blir rädda för att vi ska bli rädda, då har vi problem. Samma sak med stress.

– Jag skulle inte säga att det finns positiv stress, däremot är den oftast ofarlig om den hanteras rätt. Försök att ändra ditt förhållningssätt till stressen för att kunna klara av den bättre. Du känner att stressen är på väg och det är ok, låt kroppen göra sin grej. Det är en biologisk reaktion som gör att du ska kunna klara hotfulla situationer, inget annat, säger han.

Det här är en färdighet man behöver öva på, att lära sig hur just din stress känns för att du ska kunna låta den komma utan att bli rädd eller stressad av själva stressen. En del upptäcker hur de ska ändra sitt förhållningssätt av en slump, andra får jobba på det.

Det är i alla fall trösterikt att vi inte behöver styras som slavar varken av våra gener eller det vi har förvärvat under livets gång.

Källa: Erik Allard, Lucida

Foto: TT

Läs mer:

Därför slår stress hårdare mot kvinnor än män

15 allvarliga hälsorisker med kronisk stress

Ny studie: Heltidsarbetande mammor är 40 procent mer stressade