Trendar: Nostalgi Tips på svenska kriminalserier Årets bästa adventskalendrar Tjäna pengar på auktion Barnvänliga spaanläggningar i Sverige Feminas historia
ANNONSSAMARBETE MED ESTERCARE

PMS som tar över vardagen? Så får du hjälp – gynekologen guidar

01 okt, 2025
PMS kan vara allt från störande till livspåverkande. När humöret svänger, oron ökar och planerna ställs in gång på gång är det dags att söka stöd.
– Målet är inte att “bita ihop”, utan att du ska må bättre under hela månaden, säger Helena Lagercrantz, gynekolog på EsterCare.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto

Alla som har PMS vet hur det känns att inte riktigt vara sig själv, när humörsvängningarna skapar skuldkänslor och man får för sig att man är en sämre människa. Det beror på hormonella förändringar i samspel med stress, sömn och vardagsliv – inte på att du är eller gör något fel.

PMS, eller premenstruellt syndrom, är ett samlingsnamn för fysiska och psykiska besvär som kan uppstå dagarna före mens, och besvären beror på hormonförändringar i kroppen och varierar i styrka från person till person. Många beskriver hur de ständigt måste anpassa sig efter sitt mående, och då blir PMS mer än något tillfälligt – det riskerar att styra stora delar av tillvaron.

Helena Lagercrantz är gynekolog på EsterCare med stor erfarenhet av PMS- vård.

– PMS är ett medicinskt tillstånd som kan vara väldigt allvarligt. Vissa får så svåra symtom att de får självmordstankar, berättar Helena Lagercrantz och betonar att det är viktigt att kartlägga var i cykeln besvären uppstår för att kunna få rätt hjälp.

Lägg ditt eget PMS-pussel

Helena berättar att det är viktigt att ställa sig frågan: har jag ägglossning? Det kan vara svårt att veta när man använder hormonella preventivmedel eftersom den naturliga hormoncykeln påverkas eller uteblir. Däremot kan vissa uppleva liknande humör- eller kroppsliga förändringar kopplade till hormonerna i preventivmedlet. För att ta reda på om det faktiskt rör sig om PMS är det viktigt att börja följa sina symtom. Ett tips är att använda kalender eller app för att markera vilka dagar man mår sämre.

Majoriteten av mina patienter kommer tillbaka och beskriver en känsla av lättnad – äntligen har de fått harmoni i sin månad.

– Helena Lagercrantz, gynekolog på EsterCare

– Om du ser att symtomen återkommer under samma period varje månad är det troligtvis PMS, även om du inte blöder. Man får helt enkelt bli sin egen detektiv, för ingen annan kan göra jobbet åt en.

Nästa steg är att kartlägga hur många dagar man mår dåligt och vilken påverkan besvären har. Om det handlar om flera dagar varje månad eller besvär som påverkar din vardag så råder Helena att söka hjälp.

– För vissa är besvären milda och pågår bara under ett par dagar – då kan träning eller en promenad hjälpa. Andra upplever PMS i upp till 14 dagar. Vid längre perioder räcker det inte med livsstilsförändringar, utan då behövs professionellt stöd och vård.

Mini-guide: Kartlägg dina symtom i 3 steg

1) Ringa in dagarna: Markera varje dag som du mår sämre i kalender eller app under minst två cykler.

2) Beskriv besvären: Humör, ångest, sömn, smärta, svullnad, koncentration.

3) Fundera över omfattningen: Påverkas arbete, studier, relationer eller vardagliga eller sociala aktiviteter?

Så kan du säga i vården:“Jag har återkommande symtom under flera dagar före mens som påverkar min vardag. Jag har fört dagbok i två cykler. Kan vi gå igenom möjliga behandlingar – till exempel p-piller som hämmar ägglossning eller cyklisk SSRI?”

Digital vård öppnar dörrar

Behandlingsmöjligheterna är flera. P-piller kan hjälpa genom att hämma ägglossningen, medan andra får lindring av antidepressiva läkemedel som tas cykliskt – under de dagar symtomen förväntas. Även livsstilsfaktorer spelar roll. Regelbunden träning är kliniskt bevisad att lindra PMS, och att undvika alkohol kan göra stor skillnad eftersom det förvärrar både ångest och psykiskt mående. Vissa kvinnor upplever också att minskat koffeinintag hjälper. Allt fler kvinnor söker vård digitalt för PMS, något som enligt Helena fungerar utmärkt.

– Genom digital vård kan vi hjälpa fler, oavsett var i landet de befinner sig och även de kvinnor som inte har möjlighet att besöka vårdcentralerna. PMS lämpar sig väldigt bra för digital vård, säger hon. Efter tre månader följer vi upp för att se att behandlingen gett den effekt vi önskat. Om inte lägger vi upp en ny behandlingsplan.

Med EsterCare får fler kvinnor hjälp med PMS-behandling på digital väg.

Vården på sjukhus och vårdcentraler är hårt belastad, vilket leder till sämre tillgänglighet till vård och därmed sämre livskvalitet för kvinnor. Många fall kan hanteras digitalt och när det finns behov av undersökning får kvinnan hjälp vidare. Det är ofta svårt att själv definiera hur allvarliga problemen är.

– Vi arbetar mycket med bemötande och vill vara inkännande. När en kvinna har tagit mod till sig och bokat tid vill vi ge henne all hjälp hon kan få. Vår ambition är att möta kvinnor med vetenskapligt förankrad vård, inom medicinska riktlinjer och med stor tillgänglighet, ofta samma dag.

Så kan behandlingen av PMS se ut – Gynekologen guidar

Behandlingen är alltid individuell.

● Anpassad livsstil: Regelbunden rörelse, regelbundna sömnrutiner med 7-8 timmar sömn per natt, stresshantering, minskat alkoholintag dagarna kring PMS. Dessa anpassningar är positiva för alla att följa i den mån det passar vardagspusslet. Ofta är de dock inte tillräckliga för att helt få bort PMS-besvären, utan behöver kombineras med andra behandlingar.

● Behandling mot specifika besvär: Läkemedel mot till exempel smärta eller svullnad, de dagar man upplever besvär. För många gör det en stor skillnad.

● Hormonspiral: Vid mild PMS kan man prova hormonspiral. Det hämmar inte ägglossningen, men hos vissa kan PMS-besvären ändå lindras. Det passar särskilt bra för kvinnor med riklig mens eftersom menstruationen oftast minskar i omfattning eller till och med uteblir.

● P-piller: Att hämma ägglossningen och den hormonella cykeln med kombinerade p-piller är en metod som för många har god effekt. När man slutar behandlingen återgår cykeln till det normala. Det påverkar inte fertiliteten, oavsett vid vilken ålder medicineringen tas.

● Cykliskt SSRI: För de som vet vilka dagar PMS slår till kan ett cykliskt antidepressivt läkemedel fungera mycket effektivt. Man börjar två dagar innan symtomen kommer, fortsätter under de besvärliga dagarna och slutar när mensen startar.

P-piller samt cykliskt SSRI är de vanligaste behandlingarna eftersom de är enkla och ger god effekt.

Hjälper livsstilsförändringar?

När kvinnor söker hjälp handlar det ofta om att definiera: är det här PMS, en depression eller faktiskt bara livet som pågår? Många kvinnor beskriver hur PMS-besvären varierar beroende på livssituation. Under semestern kan symtomen upplevas mildare, medan de blir tyngre i perioder när vardagen är mer krävande.

– Vi kanske stressar för mycket, tränar för lite, sover dåligt eller dricker för mycket alkohol i perioder. Allt det påverkar PMS.

Men Helena berättar att livsstilsråden inte fungerar för alla.

– Rörelse, sömn och stressnivåer påverkar hur PMS känns – men råd måste vara realistiska. I perioder av småbarnsliv eller hög belastning kan läkemedel ge snabbare lindring, så att vardagen fungerar medan man gradvis bygger hållbara vanor.

PMDS – när det är mer än PMS

Premenstruell dysforisk störning innebär uttalade symtom med inslag av både depressivitet, ångest och ibland suicidtankar. Tillståndet uppskattas påverka 3-5% av alla kvinnor i fertil ålder. Vid PMDS är det oerhört viktigt att få behandling, vilket kan innefatta

● SSRI, alltså antidepressiv behandling som tas antingen hela tiden (kontinuerligt) eller endast vid besvär (cykliskt)

● Hormonell behandling, i form av p-piller eller annat preventivmedel som hämmar ägglossning

● Psykologiskt stöd eller samtalsstöd

Misstänker du att du lider av PMDS så finns det bra hjälp att få. Vården finns där för att stötta dig.