Bodil Jönsson: ”Det är inte tid vi har ont om"

BODIL JÖNSSON

GÖR: Pensionerad fysiker, professor emerita och författare. Har bland annat skrivit succéboken Tio tankar om tid (2002).
BOR: Dalby, utanför Lund.

FAMILJ: Sambo, tre barn, fem barnbarn och en katt.

Tid har blivit något vi konstant ursäktar oss med. Men är det verkligen tiden vi ska skylla på? Vi har ju samma mängd som vi alltid haft?
– Det är faktiskt inte så länge som människan upplevt att hon har ”ont om tid”. För min farföräldrageneration var det synsättet ovanligt, man kan ju inte ha ont om något som bara finns och som inte kan påverkas. Det är lika orimligt som att tycka att horisonten borde ligga längre bort. Visst hade våra förfäder ont om mycket: värme, vatten, mat, vatten, plats, etc. Men de hade inte ont om tid, helt enkelt för att det kunde man inte ha ”ont” om.

Så hur ska vi förhålla oss till tiden?
– Även om du inte kan påverka tidens gång, så kan du välja mellan två ytterligheter att förhålla dig till den:

1. Du låter tiden bara komma till dig. Om det här tar 15 minuter att läsa, så kommer det faktiskt just 15 minuter till dig under tiden. Tiden är det mest diktatoriskt generösa som finns – du kan inte värja dig mot att den bara kommer.
2. Du jagar tiden och upplever att den bara springer ifrån dig. Du har aldrig tid att vara där du är, du är alltid på väg och du försöker hela tiden dra in framtiden i nuet.

Tiden i sig bryr sig inte om huruvida du förhåller dig som ”A” eller ”B” – den bara går. Men du själv och hela ditt liv påverkas av det. Tveklöst får man ut mer av livet ju närmare man kommer ”A”.

Fler lästips! Karin Volo blev oskyldigt häktad i USA – läs om hennes tid i fängelset

Du är förknippad med uttrycket ”tidstjuv” – vad fick dig att tänka i de banorna? 
– På något sätt vill jag utmana förhärskande synsätt. Det är ju inte tid vi har ont om, utan brist på fungerande sammanhangsföreställningar. Men det är inte så lätt att genast tänka om – man kan börja med att stanna kvar i sin tro på att man har ont om tid och försöka komma underfund med varför. Då måste det ju vara någon eller något som bara tar tiden. Och de som tar utan att fråga om lov brukar vi ju kalla ”tjuvar”.

Hur påverkar den ständiga nåbarheten dig?
– Inte så mycket. Jag håller emot. Jag har insett att det inte är någonting för mig. För är man alltid nåbar kan man aldrig vara koncentrerad – och det vill jag definitivt vara.

Livet som pensionär – innehåller det mer tid?
– Givetvis inte. Tiden är, den kan varken bli mer eller mindre. Men man kan ju bestämma mer på egen hand vad man vill och inte vill göra.

Det pratas om att vårt förflutna blir allt suddigare i det nya tidseffektiva samhället…
– Ja, kanske det. Vår tid, som jag kallar ”Prenässansen”, är ju superinriktad på att dra in framtiden i nuet och då blir det inte så mycket uppmärksamhet över till att snegla bakåt. Prenässansen visar sig tydligast i förväntningsekonomin – det snurrar runt mer pengar utifrån vad vi tror om framtiden än utifrån vad vi faktiskt gör i allt vårt arbete. Fenomenet har också trängt in i våra huvuden: vi äter innan vi blir hungriga, vi köper saker innan vi har råd med dem.

I takt med att allt finns inom räckhåll blir vi också mer otåliga…
– Tålamod var förr en dygd som man var tvungen att lära sig. Barn har den garanterat inte medfödd! I Prenässansens tid finns givetvis inget tålamod – där ska allt ske nu. Effekten blir att det inte finns något utrymme för längtan eller visioner, vilket gör oss allt annat än lyckliga. ”Intet är som väntans tider”, som Karlfeldt skrev.

Vad får det för betydelse att människan i västvärlden lever allt längre?
– Att leva länge är förstås en gåva i sig. Och vi har fått en helt annan ålderdom än vad de fick som blev gamla förr. Vi ser och hör bättre, rör oss bättre, har mindre ont. En effekt av detta kan ju vara att en 35-åring med små barn ser vad en 70-åring kan göra och som följd av det väljer att omfördela arbetet över livet, i stället för att jobba häcken av sig som småbarnsförälder. 

Fånga dagen, säger uttrycket. Hur gör du det på bästa vis?
– I varje fall inte genom att maniskt och paniskt leva i nuet. Det vore fruktansvärt – det ”nu” som just fanns är ju över i samma stund som det existerade. Jag har lärt mig att tolka mina inre signaler så att jag vet när jag lever något så när ”rätt”. Om inte så gör jag mitt bästa för att rätta upp tillvaron.

Läs hela vår reportageserie om personers relation till tid

AV KATARINA DANIELSSON

FOTO ELISABETH OLSSON WALLIN

Intervjun publicerades i FEMINA nr 3/2016.

Allt fler människor blir sjuka av stress – och kvinnor är extra utsatta. Det vill vi ändra på! Därför erbjuder Femina nu i samarbete med MåBra en praktisk webb- och mobilguide med verktyg som motverkar stress och utbrändhet.

Metoderna och råden som används har vetenskapligt bevisad effekt. De utgår från ett helhetsperspektiv – det vill säga hur vi tar hand om våra tankar, känslor och vår kropp.

”Stressa ner – lev mer” är fantastiskt bra! Jag har precis varit väldigt stressad i jobbet, men tack vare denna kurs har jag bromsat i tid, innan det gått för långt.”

– Therese Lennartsson, Helsingborg, kursdeltagare.

”Jag tycker att kursen är väldigt bra! Jag har rekommenderat den till flera av mina patienter.”

– Andy Smith, fysioterapeut på Ekeby hälsocenter, Uppsala.

Du får bland annat:

• Hjälp att känna igen och hantera stress
• Insikt om dina egna stressbeteenden och triggers
• Konkreta råd som hjälper dig bryta stressmönstret
• Övningar i andning, mindfulness och acceptans
• Övningar i meditation och kroppskännedom
• Djupavslappning före läggdags
• Video med yinyogapass som släpper spänningar
• Video med stretch som mjukar upp stressade muskler

Just nu kostar kursen endast 199 kronor – läs mer här och börja direkt!