Experten: Därför är det nyttigt att basta

När vintermörkret är som svartast och nordanvinden biter i kinderna finns det inte mycket som går upp mot ett värmande bastubad. Hettan kan vara ljuvligt avslappnande efter skidturen, ge en hisnande kick ihop med ett dopp i isvaken eller verka härligt avstressande på gymmet efter jobbet.

Det är som om vi blir lite mjukare i både kropp och sinne när temperaturen runt omkring oss stiger upp över 60 grader.

Men värmen ger inte bara njutning och välbehag – den stärker även hälsan.

Förr kallades bastun för ”den fattiges apotek” och användes som en sorts central för olika medicinska kurer. Genom nyare forskning vet vi att hälsofördelarna av regelbundet bastande är många:

● Stärker immunförsvaret.

● Minskar risken för hjärt-kärl-sjukdomar.

● Sänker blodtryck och kolesterolhalt.

● Håller blodsockret i schack.

● Minskar spänningshuvudvärk och nedstämdhet.

● Ger kroppen en detoxeffekt och huden lyster.

Så vad är det egentligen som händer med oss när vi sätter oss i bastun?

– Kroppen framkallar feber och höjer kroppstemperaturen med upp till en grad. Det här febertillståndet får i sin tur en rad goda följder, förklarar Hans Hägglund, docent och överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och medicinsk rådgivare för Svenska bastu-akademien.

En effekt av värmen är till exempel att de ytliga kärlen under huden vidgas för att vi ska kunna svettas och reglera kroppstemperaturen. Svettningen leder till ett slags detox då vi bland annat svettas ut metaller som kroppen samlat på sig. Och när kärlen vidgas måste hjärtat också kompensera genom att slå snabbare och pumpa mer blod.

– Det blir som motion för både kärlen och hjärtat, säger Hans Hägglund. Det stärker hjärtat vilket leder till att blodtrycket sänks, blodfetterna och blodsockret hålls i schack och risken för oregelbunden hjärtrytm minskar.

Och ju fler gånger i veckan, desto bättre. En finsk studie visar att medelålders män som badade bastu varje dag under en längre period halverade risken för att drabbas av en dödlig hjärt- och kärlsjukdom.

– Även om inga kvinnor deltog i studien så är det rimligt att dra slutsatsen att bastande kvinnor får samma positiva effekter, säger Hans Hägglund.

Också för den som vill hålla snuvan borta i vinter kan bastubad vara positivt. Den framkallade febern hjälper nämligen också till att göra vårt immunförsvar starkare, genom att produktionen av vita blodkroppar ökar.

HUR GÖR MAN då för att effekten av den välgörande värmen ska bli som störst?

Enligt Hans Hägglund är det idealiskt att basta i 60–80 grader, värmen ska kännas skön. Ofta är det lagom att sitta i ungefär tio minuter, vila och upprepa två till tre gånger. Det är också viktigt att dricka mycket eftersom kroppen förlorar en hel del vätska då man svettas.

– Nu börjar det också bli populärt att basta i lägre temperaturer, runt 40 grader. Den värmen är fullt tillräcklig för att till exempel minska spänningshuvudvärk och nedstämdhet. Däremot finns det ännu inga studier på hur så pass låga temperaturer påverkar hjärtat, säger Hans Hägglund.

Finns det några risker med att basta i de högre temperaturerna?

– Nej, inte om man inte tillhör en riskgrupp. Den som lider av någon hjärtkärlsjukdom eller har ökad risk för stroke bör dock rådgöra med sin läkare först. Och en bra regel för alla bastubadare är att aldrig basta varmare än vad som känns behagligt, menar Hans Hägglund.

Det här med att rulla sig i snö eller duscha iskallt mellan sittningarna, måste man det?

– Nej, det vi vet i dag är att det är värmen i bastun som ger effekt. Däremot ger ju kontrasten mellan värme och kyla ofta en kick, den utlöser en mängd hormoner som ökar vårt välbefinnande och skapar en euforisk känsla.

Det är väl också just för den där euforin, för att värmen gör så gott i stunden, som vi i första hand söker oss till bastun. Den kan fungera som ett vardagens vattenhål, en plats för stilla meditation eller avslappnat umgänge. Och ett gyllene tillfälle att både koppla ner och koppla av.

AV KARIN FREJRUD

FOTO IBL