Hjärnforskaren: Skärmtid för små barn - värsta riskerna
2012 visade undersökningar att vi tittar på vår telefon i snitt 150 gånger om dagen – vill vi ens veta hur många gånger vi gör det i dag?
Och vårt mobilanvändande smittar av sig på barnen. Enligt undersökningen ”Svenskarna och internet” 2017 har 97 procent av tvååringarna börjat använda internet – och Sverige är ett av de länder som har mest skärmtid för barn. Häromdagen släpptes årets rapport – den visar att var fjärde barn under ett år använder internet. Diskussionen om barns skärmtid är en av föräldralivets största vattendelare och gnagande samvete.
Sedan mobilerna (och framförallt smartphones) kom in i våra liv har forskare märkt stor skillnad i vårt psykiska välmående. Våra relationer försämras och våra empatiska förmågor trubbas av på grund av att vi distanserar oss. Enligt amerikansk forskning har empatin minskat med 40 procent de senaste 20 åren för att vi tillbringar mindre tid med vänner och familj IRL.
Barn under två år bör inte titta på skärmar alls
I nya boken Hjärnbalans: Digital Detox i en uppkopplad vardag går hjärnforskaren och entreprenören Katarina Gospic på djupet med vårt skärmberoende, hur det påverkar oss som människor – och vad vi kan göra för att hitta en bättre balans.
– Kontentan av boken är balans. Vi ska inte vara teknikfientliga – däremot ska vi tänka över våra digitala vanor och beteenden. Telefonen är ett suveränt verktyg, men vi måste kunna nöja oss med att stanna vid ursprungsintentionen ibland. Kolla vädret eller svara på sms:et, sedan lägga bort telefonen igen. Det är när vi fastnar i andra appar varje gång vi ska kolla något snabbt som det blir dåligt.
Du har sagt att barn under två år inte bör titta på skärmar alls. Vad är den främsta anledningen till det?
– Det är referensramar från amerikanska barnläkarakademin och den svenska professorn och barnläkaren Hugo Lagerkrantz. Generellt rekommenderar vi forskare att man ska vidta försiktighet eftersom vi inte har långtidsstudier på det här beteendet som har utvecklat sig de senaste tio åren. Vi vet inte ännu exakt hur det påverkar oss. Men en stor fara i närtid är vad skärmen tar tid från. Skärmar får inte ersätta mänsklig interaktion och fysisk aktivitet. Man har sett att andra aktiviteter minskar i takt med att skärmanvändandet ökar.
Det här med strålning då – hur påverkar det?
– Man vet inte riktigt ännu. Det tar oftast lång tid att utveckla cancer så det kan ta decennier innan effekterna av det här visar sig. Sedan är det också skillnad på var vi har tekniken någonstans. Faran avtar med avståndet, och jag tänker själv på att inte hålla mobilen vid örat utan använda handsfree.
Mycket skärmtid ger sämre språkutveckling, inlärning och kreativitet
Forskning har visat att språkinlärningen hämmas av användningen av skärmar. ”Mycket data pekar på att människor som endast blir talade TILL, det vill säga från tv eller surfplattor, inte utvecklar språket lika bra som de som blir talade MED. Och ju färre samtal man har hemma, desto mer tittar man i mobilen, läsplattan eller på tv”, har Katarina Gospics hjärnforskarkollega Martin Ingvar beskrivit problemet i en tidigare artikel.
Många tror nog att språket utvecklas snabbare av exempelvis Youtube?
– Visst kan man lära sig några fler ord på andra språk, men de viktiga delarna av språkutvecklingen kommer av spegling och interaktion med andra människor. När vi pratar med barnen betonar vi olika saker och pekar och tittar tillsammans, det får man inte när man tittar passivt på en surfplatta.
På samma tema – många föräldrar tänker nog att surfplattan på vissa sätt är bra för barnens utveckling, att de lär sig saker – men i själva verket är det så att intelligensen i Sverige sjunker samtidigt som skärmanvändandet ökar?
– Det ena utesluter inte det andra. Men det bästa sättet att stimulera kreativitet, fantasi och utveckling är att ha tråkigt. Barn kommer fort på någon lek. ”Åh, kolla – vad kan jag göra med den här?”
– Vår fokustid (tiden vi klarar att fokusera på en sak) har sjunkit och det är ett problem för inlärningen, vi spenderar så kort tid på så många olika saker. Det går hand i hand med Google-effekten; när man kan Googla fram svaret på allt så anstränger man sig inte för att lära sig och komma ihåg saker. Våra hjärnor tappar strukturer för att hänga upp ny kunskap i sådant du redan kan.
Skillnaden på en stund framför tv:n och en stund framför skärmen
Vad är skillnaden på att låta sin 1,5 åring sitta framför Bolibompa på tv:n en halvtimme och att låta barnet se på Bolibompa-appen på surfplattan? Och hur mycket sämre är Youtube än pedagogiska appar?
– Det viktigaste aspekten här är återigen ”vad tar det tid ifrån?” Så ur den synvinkeln spelar det inte så stor roll om ditt barn tittar på Youtube, leker med appar eller tittar på Bolibompa. Det handlar om balans. Ett viktigt perspektiv att ha med sig är att tv:n har ju också fått kritik för att den uppslukat vår tid och det finns ett samband mellan mängden mediavåld vi exponeras för och aggressivitet. Men med tv:n har vi en viss kontroll, vi kan välja program och vi kan vi höra vad de tittar på. Med surfplattan är det lättare att barnen klickar sig in på fel saker. Sedan är det ganska självklart att smarta, pedagogiska appar är mer utvecklande. Det finns en hel del bra sådana, som är vetenskapligt utvärderade, att välja på idag.
Hur är man en bra förebild?
– Det är inte ovanligt att föräldrarnas mobilanvändande är värre än barnens. Man ser dagligen föräldrar som avskärmat stirrar ner i mobilen medan deras barn förgäves försöker få deras uppmärksamhet. Barn lär sig av våra ansiktsuttryck och vår mimik och sättet vi pratar på. Tar man bort det så tappar man mycket i kognitiv och känslomässig utveckling och anknytning. Barn gör som du gör, inte som du säger. Så se över dina egna värderingar och sluta skylla på barnen.
Kan det gå så långt att anknytningen till våra barn störs?
– Ja, absolut. Det finns faktiskt en del forskning på det. Barn till mammor som sitter mycket med mobilen är svårare att trösta, mer oroliga och känner mer stress.
5 tips för sundare skärmanvändning ihop med ditt barn
- Inför mobilparkering och skärmfri tid, framför allt vid måltiderna.
- Sitt med och prata med ditt barn om vad ni tittar på.
- Leta upp svar på frågor man stöter på i vardagen, prata om det tillsammans.
- Ladda ner pedagogiska appar.
- Avinstallera vissa appar, som exempelvis sociala medie-appar och spel. Det är hårt, men kan vara nödvändigt.
Bild: IBL och Jenny Hammar
Artikeln publicerades först på MåBra.