Hur bra koll har du på ditt blod – och vilka värden du kan påverka?

Somliga går på regelbundna hälsoundersökningar, ofta genom jobbet, medan andra är hänvisade till primärvården. Känner man sig frisk och inte tillhör någon riskgrupp finns det sällan någon anledning att springa och kolla sina värden. Det viktigaste är i stället att fundera över sina levnadsvanor och tänka igenom vad man kan göra förebyggande för att slippa få problem med till exempel högt blodtryck eller höga kolesterolvärden. Det menar Malin Skogström, allmänläkare i Malmö som också arbetar med patienters hälsa på Hälsoenheten samt på ett kunskapscentrum för levnadsvanor.

– När det handlar om sjukdomar så finns det några få riskfaktorer vi inte kan göra något åt: kön, ålder och ärftlighet. Men sedan finns det ett stort spann som vi kan påverka och på så sätt minska våra risker, säger Malin Skogström.

Råden som ges är för de flesta välbekanta. Det handlar om att sluta röka, dra ner på alkohol, äta nyttigare, öka sin fysiska aktivitet och minska sitt stillasittande.

– Man talar i dag om att ”sitta är det nya röka”, säger Malin Skogström. Många sitter stilla upp emot tio timmar per dag, och gör man det innebär det en oberoende riskfaktor, oavsett hur mycket fysisk aktivitet man ägnar sig åt i övrigt. Kroppen behöver vara i rörelse regelbundet för att alla processer, till exempel de som tar hand om blodsocker och blodfetter, ska fungera optimalt. Någon minuts bensträckare, var 20:e–30:e minut, behöver vi alla ha.

Men i de lägen då blodet ändå kontrolleras – vad säger de olika värdena om vår hälsostatus?

Om vi börjar med blodtrycket så är det ett mått på det tryck som uppstår i blodkärlen när hjärtat pumpar runt blodet i kroppen. Är trycket för högt får hjärtat jobba hårdare och blodkärlen tar skada, vilket på sikt kan leda till sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och skador på njurarna.

Var går gränsen för högt blodtryck?

Trycket mäts i millimeter kvicksilver (mmHg) och anges i två värden, ett som visar på det övre trycket (när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod) och ett som visar på det undre trycket (när hjärtat slappnar av och fylls med blod). Gränsen för högt blodtryck går vid 140/90 mmHg. Vid mätningen får man en blodtrycksmanschett runt armen och får oftast ligga eller sitta ner.

Det luriga är att många går med högt blodtryck utan att veta om det. I vissa fall kan man få symtom som huvudvärk och trötthet, men oftast märker man inget alls.

– Alla vuxna bör kolla sitt blodtryck någon gång, men ligger det normalt behöver man oftast inte göra någon ny kontroll på flera år. Har man däremot släktingar som redan i 50-60-årsåldern har insjuknat i hjärt-kärlsjukdom är det viktigt att kontrollera sitt blodtryck med viss regelbundenhet, samt se över sin livsstil, säger Malin Skogström. Vi vet att 10 procent av dagens 30-åringar har ett förhöjt blodtryck och hälften av 60-åringarna. Utöver ärftlighet är vanliga riskfaktorer ålder, rökning, höga kolesterolvärden, diabetes, övervikt, felaktig kost, hög alkoholkonsumtion, stillasittande eller högt saltintag.

Ett enstaka förhöjt blodtryck kan orsakas av att man är stressad eller har ansträngt sig strax före mätningen och ofta gör man därför flera kontroller, ibland över ett helt dygn.

– Ligger det fortsatt högt är alltid det första rådet att förändra sina levnadsvanor. Har man till exempel övervikt och går ner tio kilo kan man ofta sänka de där 10 mmHg som behövs för att blodtrycket ska normaliseras. Undantaget är de individer som redan vid de första mätningarna uppvisar ett kraftigt förhöjt blodtryck. Då behöver man oftast redan från start en kombination av läkemedel och stöd för att förändra sina levnadsvanor.

Hur mäter man blodsockret?

Blodsockret mäts genom ett stick i fingret eller armen och framför allt för att kontrollera om patienten har diabetes. Sjukdomen finns i två varianter, diabetes typ 1 där kroppen slutar producera insulin och diabetes typ 2 där insulinet inte är lika verksamt.

Vanliga symtom vid diabetes är trötthet, försämrad syn, ökad törst och en tendens att kissa oftare och mer. Diabetes typ 1 är till viss del ärftlig och drabbar oftast yngre personer, även om den förekommer i alla åldrar. Patienten har vanligen låg eller normal vikt.

Diabetes typ 2 debuterar sällan före 20 års ålder och risken ökar med åldern. Den drabbade har ofta övervikt, framför allt i form av bukfetma, och andra ohälsosamma levnadsvanor. Även här är ärftlighet en riskfaktor.

Vid diabetes typ 1 krävs livslång behandling med insulin i kombination med goda levnadsvanor, medan man vid diabetes typ 2 i stor utsträckning kan påverka sina blodsockervärden själv genom ändrade matvanor och regelbunden fysisk aktivitet.

– Att gå ner i vikt och att sluta röka är också bra för den som vill förebygga diabetes typ 2 eller sänka sina blodsockervärden, säger Malin Skogström.

Det ”blodsockerfall” många säger sig uppleva då och då – med symtom som illamående, svaghet och darrighet – är i de flesta fall i stället en hungersignal, då en frisk person utan diabetes inte kan få alltför lågt blodsocker. Blodsockernivån varierar beroende på när, vad och hur mycket man ätit och kan dippa inom normalkurvan, men att äta regelbundna måltider och att undvika alltför mycket snabba kolhydrater håller den stabil.

Blodvärdet mäter hemoglobin

Ett annat värde är blodvärdet, som inte heller brukar kontrolleras regelbundet, men som kan ligga bakom symtom som trötthet, huvudvärk, yrsel och andfåddhet i kombination med exempelvis rikliga menstruationer eller besvär med tarmarna.

Det som mäts, genom ett stick i fingret eller armen, är mängden hemoglobin i blodet. Hemoglobinet behövs för att transportera syre till kroppens celler och för att det ska bildas krävs järn, vitamin B12 och folsyra. Högt blodvärde kan tyda på vätskebrist eller på att patienten röker. Lågt värde kan bero på järnbrist, brist på vitamin B12 (förekommer t ex bland veganer) eller folsyra och olika typer av cancer.

Vilken behandling som kan bli aktuell beror på vilken orsak som bedömts ligga bakom det sänkta blodvärdet.

– Rent generellt kan sägas att om man mår bra och äter en hälsosam och varierad kost så brukar också blodvärdet hålla sig normalt, säger Malin Skogström.

Bra att hålla koll på blodfetterna

Blodfetterna då? Jo, i blodet finns det två typer av fett, kolesterol och triglycerider. Blir det för mycket av dessa fetter i blodet kan de börja lagras på insidan av kärlen, vilket sedan kan leda till olika typer av hjärt-kärlsjukdomar.

Har man hjärt-kärlsjukdom, diabetes, övervikt, högt blodtryck eller släktingar som haft problem med hjärtat eller förhöjda blodfettsnivåer i tidig ålder (före 65 år bland kvinnor och 55 år bland män) är det bra att hålla ögonen på sina blodfetter – särskilt om man är rökare. Höga halter ger inga särskilda symtom, utan upptäcks bara vid blodprov. Värdena kan skilja sig åt från tillfälle till tillfälle och tas därför oftast flera gånger. Tillhör man ingen särskild riskgrupp, men ändå får lite högre värden, behöver man oftast inte oroa sig.

– I första hand är det förändrade levnadsvanor som gäller även här, säger Malin Skogström. För de som tillhör en riskgrupp kan det vara aktuellt att kombinera livsstilsförändringar med läkemedel som sänker kolesterolet.

Malin Skogströms erfarenhet är att de flesta är glada för att det faktiskt finns saker de själva kan göra för att förbättra sina värden och därmed också sin hälsa.

– De flesta är positiva och motiverade. Sätter man bara upp rimliga mål och är noga med att följa upp dem brukar de flesta lyckas.

Hon skulle dock gärna se fler förebyggande åtgärder på ett samhälleligt plan.

– Jag saknar en bredare diskussion kring folkhälsan och vad vi tillsammans kan göra för att bryta den negativa trenden med till exempel stillasittandet. Hur kan vi, med gemensamma krafter, vaccinera oss mot framtida sjukdom? Det behöver vi prata mer om i Sverige.

Bra för blodhälsan

Ät mer av

• Grönsaker

• Frukt & bär

• Baljväxter

• Fisk & skaldjur

• Mat med fullkorn

• Magra mejeriprodukter

• Vegetabiliska oljor

Ät mindre av

• Sockerrika livsmedel

• Salt mat

• Charkprodukter av nöt, gris och lamm

• Rött kött

• Feta mejeriprodukter

• Smörbaserade fetter

• Undvik även tobak och dra ner på alkohol.

Källa: Livsmedelsverket

Testa dig själv

• Flera företag erbjuder hälsokontroller genom blodprov, ofta i form av olika typer av paket. På Werlabs.se finns till exempel Hälsokontroll XL som analyserar 33 olika hälsomarkörer inom de åtta viktigaste hälsoområdena och sedan ger en personlig helhetsbedömning och läkarkommentar.

• På Blodkollen.se kan man beställa Hälsokollen Kvinna, Vitamin/mineralkollen, Seniorkollen, Sport/träningskollen och många andra tester. Ett annat exempel är Medisera.se.

• Blodproven tas på provtagningsställen som finns över hela landet och svaren och läkarkommentaren får man sedan ta del av i en personlig journal på nätet.

• Även utvalda apotek, till exempel ANNONS Apoteket.se, gör hälsokontroller där man exempelvis kan testa blodsockret eller ta blodtrycket på plats.

AV LINDA UNNHEM

FOTO SHUTTERSTOCK/TT

Läs mer:

Öka dina kunskaper om hjärthälsa – och minska riskerna

5 oskyldiga vanor som kan förkorta ditt liv

Nya kostråden: Så ska du äta för att få bäst hälsoeffekter