Ont i magen? Här är de vanligaste anledningarna!

Ont i magen? En brännande sveda eller uppkördhetskänsla i maggropen drabbar så många som var fjärde svensk ibland. Minst lika många har halsbränna.

– Problem från övre delen av magen är mycket vanligt, och har man en gång drabbats kommer besvären i regel tillbaka, säger Lars Agréus, senior professor och forskare vid Karolinska institutet i Huddinge.

Enligt statistik från Socialstyrelsen hämtar kvinnor, främst yngre, ut mer magsårsmedicin än tidigare. Medicinen används inte bara mot magsår utan framför allt mot halsbränna och magkatarr.

– Magsår, som nästan alltid orsakas av bakterien Helicobacter pylori, minskar faktiskt dramatiskt. I den yngre generationen verkar allt färre bli smittade. Däremot kan jag tänka mig att halsbränna ökar i takt med att fler blir överviktiga och trycket i buken ökar, säger Lars Agréus.

Eftersom de flesta mediciner mot ”ont i magen” numera är receptfria är det vanligt att man skippar läkarbesöket och behandlar sig själv.

– De här medicinerna är ganska snälla så jag ser ingen stor fara med det. Har man halsbränna och blir hjälpt av ett syrahämmande medel kan man fortsätta att ta det vid behov. Men man ska förstås inte ta det i onödan, säger Lars Agréus.

Han menar att vi kanske inte har samma behov av vår magsyra i dag jämfört med förr. Då åt vi mer rå mat och syran behövdes för att ta kål på skadliga ämnen i den. Har man däremot ”stressmage” – dyspepsi på läkarspråk – är det bortkastade pengar att köpa Losec eller annat syrahämmande preparat.

– Den typen av medicin har ingen effekt mot dyspepsi.

Men när bör man då gå till doktorn för undersökning?

– Om du är över 50 år och inte har haft magbesvär tidigare eller om du får svårt att svälja ska du alltid gå till läkare. Detsamma gäller om du är yngre och får helt nya symtom som inte går över på några veckor, säger Lars Agréus.

Var du har ont säger en hel del om vad det beror på. Hitta rätt hjälp här!

Ont mitt i magen?

Du kan ha: Funktionell dyspepsi.
Symtom: Smärta och brännande känsla i maggropen, hungersug i övre delen av magen, du blir fort mätt och känner dig uppblåst. Symtomen kan vara starkare när du inte har ätit på länge. Ofta hittar man inget fel vid läkarundersökning.
Orsak: Känslig mage, till exempel kan magsäcken ha ett annorlunda rörelsemönster och tömmas orytmiskt. Magsäcken kan också vara känsligare för utspänning. Dyspepsi kallas ibland felaktigt för magkatarr, som är en inflammation. Vid dyspepsi har man inte inflammation.
Behandling: Det finns i dag ingen botande medicin. Syrahämmande medel som omeprazol (Losec) och esomeprazol (Nexium) hjälper inte mot funktionell dyspepsi. Har du provat en sådan kur utan att bli hjälpt är det ett tecken på att du har just funktionell dyspepsi.
Tips: Om magsäcken tömmer sig långsamt kan små måltider underlätta. Välj gärna mat som är finfördelad och fett- och fibersnål, det underlättar också tömningen. Rökning och övervikt kan förvärra symtomen, liksom stress.

Smärta vid tryck mot mellangärdet?

Du kan ha: Äkta magkatarr (gastrit).
Symtom: Sugande smärta eller obehag i maggropen, smärta om man trycker med handen mot mellangärdet.

Illamående, uppstötningar och rapningar är också vanligt.
Orsak: En inflammation i magsäckens slemhinna som ibland är ett förstadium till magsår. Inflammationen orsakas av magsårsbakterien Helicobacter pylori eller av antiinflammatoriska värk-tabletter med acetylsalicylsyra och ibuprofen. Vid gastrit har man ännu inte fått sår i magsäcken eller tolvfingertarmen.
Behandling: Läkemedel mot syraproduktionen, till exempel omeprazol.
Tips: Alkohol, tobak och kaffe kan öka saltsyran i magsäcken. Testa dig fram kring vad din mage reagerar på. Ofta mår man bättre om man äter mindre måltider ofta.

Ont i magen på natten?

Du kan ha: Magsår.
Symtom: Smärta i maggropen, ofta på natten. Hos vissa kan symtomen lindras när man äter. Illamående och hungersug. Symtomen kan komma och gå i perioder. Järnbrist, viktnedgång och svart avföring kan också vara tecken på magsår.
Orsak: Sår i magen eller tolvfingertarmen som orsakas av bakterien Helicobacter pylori eller av värktabletter med acetylsalicylsyra och ibuprofen. De flesta som bär på Helicobacter pylori har blivit smittade som barn. Med åren sprider sig bakterien i magsäcken, men långt ifrån alla får magsår. Ungefär var tionde person som bär på bakterien utvecklar så småningom magsår.
Behandling: En veckokur med antibiotika och omeprazol. Skrivs ut av läkare.
Tips: Eftersom magsår oftast beror på en bakterie man redan har i kroppen är det svårt att förebygga. Har man haft magsår men inte fått antibiotikabehandling ska man söka läkare för att få det.

Halsbränna?

Du kan ha: Reflux.
Symtom: Halsbränna och sura uppstötningar. Hosta och heshet förekommer också och i svårare fall kan man få svårt att svälja.
Orsak: Saltsyra läcker upp i matstrupen. Det kan bero på ökat tryck i buken, kanske på grund av övervikt eller diafragmabråck.
Behandling: Receptfria så kallade antacida som neutraliserar syra, till exempel Samarin, Rennie eller Novaluzid. De verkar direkt. Man kan också prova alginsyra (finns i Galieve och Gaviscon). Det bildar ett skyddande skum överst i magen och hindrar syran från att komma upp i strupen. Har man stora besvär ska man söka hjälp

eftersom obehandlad halsbränna kan leda till inflammation i matstrupen. Då kan man behöva starkare medicin, som omeprazol.
Tips: Undvik stora portioner eftersom det ökar trycket i magen och får magsyran att lättare tränga upp i strupen. Undvik att äta sent på kvällen. Dra ner på kaffe, som ökar magsyran. Man kan också reagera på sura drycker och livsmedel. Prova att höja huvudänden av sängen rejält, gärna 30 centimeter. Det kan göra att magsyran inte kommer upp i strupen lika lätt. Är du överviktig kan det hjälpa att gå ner i vikt.

Läs även:
17 sätt att bli kvitt en gasig och svullen mage

AV VIVVI ALSTRÖM

FOTO SHUTTERSTOCK