Pia misshandlades i fem år: "Corona ger våldsamma män hjälp på traven"

Fredrik misshandlade Pia fysiskt och psykiskt under fem år. Han mådde som bäst när de åkte iväg ensamma med husvagnen, bara de två, berättar hon.

De åkte till mindre platser där ingen annan var – där han kunde isolera henne helt. Där blev våldet och kränkningarna ännu grövre och hans kontroll över henne total.

Nu ser Pia Johansson, tillsammans med Sveriges kvinnojourer, med förskräckelse på det som händer.

Sen innan vet man, att när familjer isoleras och tillbringar mer tid i hemmet, som under jul- och sommarledigheten, ökar våldet i hemmet.

På samma sätt ger uppmaningar att hålla sig hemma till följd av corona, våldsamma män en chans att isolera kvinnor och barn.

– Vi vet att förövare utnyttjar möjligheter att isolera sitt eller sina offer. Om man nu lever med en person som har makt eller kontrollbeteende så blir situationen där vi uppmanas att stanna hemma väldigt alarmerande. Kvinnor och barn som utsätts för våld i hemmet riskerar att klippas av från nästan alla sociala kontakter och bli ensamma kvar hemma med förövaren, säger Olga Persson, generalsekreterare för Unizon som organiserar över 130 av Sveriges kvinno-, tjej-, och ungdomsjourer.

– Det är så otroligt viktigt att grannar, anhöriga och andra som misstänker något försöker agera. Att man vågar fortsätta att orosanmäla till socialtjänsten om man misstänker om ett barn far illa, ring på själv eller ring 112, fortsätter hon.

Pia Johansson som isolerades med Fredrik i husvagnen instämmer:

– Under corona blir det ett smörgåsbord för våldsamma män. För att generalisera älskar män som har de här psykopatiska, narcissistiska och kontrollerande dragen att ha kontroll över personerna som de utsätter för våld.

På semestrarna gick Fredrik igång på att utsätta henne för olika sorters fara, han kunde bli aggressiv för ingenting och lämna henne själv i husvagnen flera timmar, eller kasta ut henne tills hon bad om att få komma in igen. Han kränkte henne och skrek saker utan att någon kunde höra. Och han ringde efter par som han bestämde skulle komma dit och ha sex med dem, utan att Pia visste om det.

Successivt började han isolera henne även i vardagslivet hemma i huset – och till slut hade det gått så långt att Pia sålt sin frisörsalong.

Pia var med om det som är allmänt känt inom våldsforskningen: att man som offer sakta men säkert anpassar sig och normaliserar det som man utsätts för. Det blir den sanna verkligheten.

– Han hittade på anledningar för att få mig att tappa kontakten med omvärlden. Till slut hade jag ingen kontakt med någon jag kände, inte ens med mina mamma eller mina barn. Det hette att jag inte skulle träffa mamma för att hon hade dåligt inflytande, att det var bäst att bli hämtad på mitt jobb och så vidare. Till sist hade jag till och med sålt mitt företag, säger Pia och fortsätter:

– Nu under corona får ju våldsamma män hjälp på traven att snabba upp en sån här isolering och göra den till kvinnors normala. Det kommer bli absolut bedrövligt för många kvinnor och barn. Tänk om de enda kontakterna man som våldsutsatt har kvar är med sin mamma och med granntanten, men nu kan männen få även det att försvinna när man inte ska träffa riskgrupper och så vidare.

Jobbet blev enda andrummet: ”valde att sova”

Det farliga med isoleringen, menar Pia, var också att hon förlorade alla sammanhang som gav henne andrum och en sund verklighetsuppfattning.

– Jag sa ofta till Fredrik att jag hade kunder till sju på kvällen men egentligen kanske jag bara hade det till fem. De två extra timmarna valde jag att sova på jobbet för hemma fick jag ingen vila. Där var han beroende av att ha kontroll och kunde ha som ett schema vi skulle följa: ”klockan åtta ska vi titta på TV, kvart över nio ska vi dricka te och klockan tio ska vi knulla” ungefär så.

– Och att aldrig kunna känna mig trygg hemma gjorde mig utmattad. Hans temperament kunde ändras över en halv sekund, från ena stunden till nästa kunde han bli ursinnig och gapa och skrika om hur värdelös jag var. Han ville alltid mucka gräl och trycka på punkter som gjorde mig provocerad, svag och rädd. Då kände han sig som störst och bäst. Så nu under corona kan man nog inte poängtera det tillräckligt: hur viktig en arbetsplats kan vara som fristad för en kvinna som är utsatt för våld i en nära relation.

Hon tror också att den pressade situationen i coronakrisens fotspår kan göra mäns våld ännu grövre. Att ha barn hemma mycket mer av tiden och inte kunna se något av alla inställda sportevenemang på TV i sommar tror hon hade skruvat upp Fredriks aggression, eftersom han slaviskt följde all sport.

Minimala friheten behövs: ”är rent livsuppehållande”

Den lilla frihet som Pia fick via sitt jobb var rent livsavgörande menar hon. Fredrik kontrollerade hennes bensinanvändning men på salongen hade hon kontanter att tanka bilen lite extra för. då kunde hon åka och smyghämta sin dotter i stallet utan att bli anklagad för slöseri när hon kom hem.

– Och att få gå in och köpa en kopp kaffe på Starbucks, en kexchoklad eller en tidning på vägen till och från jobbet, där hade jag också en liten, liten frihet. På salongen kunde jag ta kontanter och smita ut på lunch med en kompis utan att han såg det, eller bara få sätta mig med en kopp kaffe och skratta med mina kollegor. Där kunde jag få gråta utan att någon blev arg och gå på toaletten när jag ville. Det blev en paus och ett andrum, säger hon och fortsätter:

– Det var det som höll mig vid liv, det som gjorde att jag orkade med det andra som hände hemma.

Hur menar du ”höll vid liv”?

– I en våldsrelation där man blir kontrollerad blir detta ens enda verklighetsförankring – att få gå in och köpa den där kexchokladen och att få gå till sitt jobb. Förlorar man den lilla friheten som kanske är den enda man har på hela den här veckan, och blir hundra procent isolerad resten av tiden… då blir det vad som håller en levande.

Att liksom ha den lilla makten över sitt liv? 

– Ja precis så. De sakerna kan vara det som får henne att överleva. De är rent livsuppehållande skulle jag säga.

Kvinnojourerna larmar – mäns våld blir grövre under pandemi

Det som generellt är farligt med att vara isolerad med en förövare i hemmet är att tiden man tillbringar tillsammans blir längre, säger Olga Persson, generalsekreterare för Unizon.

– Men också den pressade situationen och när insynen begränsas så vet vi att våldet blir allvarligare och grövre. Forskning visar att mäns benägenhet att utöva våld påverkas av stressade och pressade situationer i stort. Till exempel visar studier från krig, naturkatastrofer och tidigare epidemier som zikaviruset att mäns våld mot kvinnor och barn ökade och blev grövre.

Till Unizons tjej- och ungdomsjourer har fler velat ringa och chatta sedan corona kom till Sverige, och många jourer har valt att utöka öppettiderna.

– På kvinnojourerna ser vi ingen liknande ökning av skyddssökande än så länge, nu är det i fasen där många isoleras och våldet kanske eskalerar. Men vi räknar med att behöva tillhandahålla fler platser på skyddsboenden längre fram, säger Olga Persson.

I Danmark öppnas däremot redan fler skyddade boenden. Här har man märkt en konkret ökning av kvinnor som behöver söka skydd från våldsamma relationer sedan coronakrisen slog till. Samtidigt kommer rapporter från Kina som säger att fallen av våld i nära relation tredubblats under februari, då stora städer sattes i tvångskarantän. Nio av tio fall går att koppla direkt till corona, enligt den tidningen Sixth Tone.

Larmar: Socialtjänsterna ställer in möten

En annan aspekt av viruset är att kvinnor och barn kan vara rädda att ta sig ut och iväg till platser dit man tidigare kunde söka stöd eller skydd, säger Olga Persson.

Ibland har de här platserna rentav försvunnit.

– Från jourer hör vi till exempel att ordinarie möten som kvinnor har med kuratorer eller med socialtjänsten ställs in utan någon uppföljning. Ibland har det inte ens meddelats att ett fysiskt möte gjorts om till ett skypemöte. Vi ser också att långa motivationsarbeten för att få kvinnor att känna att de är trygga att lämna avbryts nu för att möten ställs in socialtjänsten.

– Det kan också handla om att grupper som redan innan kanske var ganska isolerade blir det ännu mer. Där man kanske bara hade sin kvinnogrupp eller ett möte med en arbetsmarknadsinsats en gång i veckan – och nu blir även den sista lilla linan ut till omvärlden kapad.

Pia som blev misshandlad kan vittna om hur viktiga mötena på socialtjänsten är. Sen hon lämnat Fredrik lider hon av posttraumatiskt stress, och ett par månader precis efter uppbrottet fick hon gå både till en psykoterapeut och i samtalsgrupp.

– De två inbokade tiderna var det jag levde för den perioden, där fick jag verklighetsförankring. Som en påle i marken jag kunde hålla i när jag var så traumatiserad och chockad, säger Pia.

Barn och unga också i riskzon

Vidare varnar även Unizon att nu när gymnasieskolan stängt finns inte heller lärare eller skolkuratorer tillgängliga för ungdomar på samma sätt. När det kommer till barn och unga ökar också risken att de utsätts för sexualbrott på nätet, menar förbundet, eftersom tiden de tillbringar online utan vuxnas översyn blir längre och förövare utnyttjar oroliga barn.

Samtidigt bekräftar polisen redan att fler barn är utsatta, rapporterar Ekot. Sedan coronakrisens utbrott i Sverige har de märkt att förövare i högre utsträckning kontaktar barn för att utnyttja dem sexuellt, men delar också mer övergreppsmaterial på nätet.

Fråga och anmäl viktigare än någonsin

Pia Johansson instämmer med Unizon, att nu blir civilsamhället och privatpersoners insatser extra viktiga. Såhär i efterhand är det så hon själv hade velat bli bemött av grannar eller anhöriga som misstänkte att något inte stod rätt till.

– Nu måste huskuraget komma in. Tycker man att något ser misstänksamt ut – ser man henne inte på många dagar och bara han som ibland parkerar och kör iväg med bilen – knacka på och fråga om de behöver hjälp. Säg bara ”hejhej, jag tänkte bara kolla om ni behöver något från affären”. Det hade jag behövt att andra gjorde för mig när det var som värst.

Foto: Veronika Axelsson, Unizon, TT

Läs mer: