Professorn: Då kan det finnas ett vaccin mot Alzheimer

Demenssjukdomar som Alzheimer är ett av vår tids största hälsoproblem – var tredje sekund upptäcks ett nytt fall och i dag är ungefär 47 miljoner människor drabbade. Forskarna är i full gång med att försöka hitta ett botemedel, men det går långsamt.

Samtidigt brinner det i knutarna – om det inte kommer en lösning snart, kommer antalet drabbade ha fördubblats till 2050. Trots det är Bengt Winblad, professor på Karolinska Institutet i Stockholm, hoppfull.

– Jag tror att det kommer att finnas ett läkemedel som botar Alzheimers sjukdom om fem år. Jag har sagt det förr, men jag kan se ljuset i slutet av tunneln, säger han i ett pressmeddelande från Alzheimerfonden.

Släktingar kan screenas

En av dem som arbetar med att hitta ett botemedel är Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Han och hans kollegor testar just nu ett nytt vaccin som de hoppas ska förhindra att sjukdomen sprider sig i hjärnan.

856 patienter från en rad EU-länder, USA, Kanada, Japan och Sydkorea deltar i studien. Enligt Lars Lannfelt kan vaccinet finnas på marknaden redan om några år.

– Om behandlingen är framgångsrik får drabbade släkter och andra högriskgrupper all anledning att aktivt låta sig screenas för att se om de kommer att drabbas av Alzheimers sjukdom. Det är inget som vi rekommenderar i dagsläget eftersom det inte finns något botemedel, säger han i pressmeddelandet.

Livsstilsförändringar kan minska risken

Parallellt med studien om ett framtida vaccin, löper också andra forskningsprojekt. Miia Kivipelto, professor vid Karolinska institutet, har till exempel i en nordisk studie forskat kring vilka livsstilsförändringar som kan minska risken för demens.

– Om du inte har rört på dig tidigare kan en kort promenad några gånger i veckan göra stor skillnad. Du behöver inte bli elitidrottare. Det är även bra för hjärnan att göra motion till en social aktivitet. Gå ut och promenera med en vän – eller testa gruppträning på gymmet, säger hon.

Också näringsrik mat kan minska risken. Miia Kivipelto tipsar om framför allt tre saker som är viktiga att tänka på när det gäller kosten:

• Satsa på en kost full av grönsaker, frukt, fisk och naturliga oljor.
• Byt ut smöret mot exempelvis rapsolja. Hjärnan behöver fett, men det är viktigt med bra fetter.
• Skär ner på sockret. Övervikt, speciellt bukfetma, och diabetes ökar risken för Alzheimer.

Mer pengar till forskning

Samtidigt som forskningen går framåt, anser Lars Lannefelt inte att ett vaccin är tillräckligt. Mer pengar behövs för att kunna ta forskningen vidare.

– Vi som arbetar med hjärnan känner oss otroligt missgynnade. Alzheimerfonden ger mycket bra stöd till forskningen, men vi behöver samla in mer pengar. Demens är plågsamt och drabbar så otroligt många i samhället, säger Lars Lannefelt i pressmeddelandet.

Läs även Eva: Det kommer en dag när min man inte längre känner igen mig

Fakta: Alzheimers sjukdom

• Drygt 90 000 personer i Sverige, ungefär hälften av landets alla demenssjuka, lider av Alzheimers sjukdom. Globalt sett lever 47 miljoner människor med en demenssjukdom.
• I västvärlden är minnessjukdomar den fjärde vanligaste dödsorsaken efter hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och stroke.
• Alzheimers sjukdom innebär att nervcellerna i framför allt tinning- och hjässloberna, som styr minnet och förmågan att analysera information, förtvinar och dör.
• Sjukdomen drabbar framför allt personer över 65 år. I sällsynta fall kan man drabbas redan i 50-årsåldern eller ännu tidigare.
• Hög ålder är den största riskfaktorn för att drabbas. Högt blodtryck och ärftlighet kan också spela en viss roll.
• När man drabbas av sjukdomen är det de kognitiva förmågorna som påverkas – minnet, tankeförmågan, orienteringsförmågan och språket.
• Symptomen kommer ofta smygande och det kan ta flera år innan de blir så påtagliga att man söker vård.
• Sjukdomsförloppet är ofta utdraget över fyra till tio år.
• I det första stadiet börjar minnet svika och man börjar glömma bort var man lagt saker och vad man gjort under dagen. Stresståligheten och tankeförmågan försämras.
• Till sist är demensen så svår att talet ofta försvinner helt. Samtliga symptom förvärras ytterligare och sjukdomen kan också leda till fysiska symptom, som att man får svårt att gå. Många dör till slut av en följdsjukdom, som lunginflammation eller hjärtsvikt.
  Källa: 1177 Vårdguiden, Demensförbundet, Svenskt demenscentrum, Alzheimerfonden

Läs även: Sofia blev sjuk i Alzheimer när hon var 39 år

Foto: IBL

Artikeln publicerades först på Året Runt.