Psykologen: Barn lär sig inte av konflikter – barn lär sig av att lyckas!
Den senaste tiden har en slags uppfostringsmetod som kallas lågaffektivt bemötande fått mycket uppmärksamhet. Väldigt förenklat är det ett sätt att förstå och hantera beteendeproblem, såsom ADHD. Men metoden också användas för att förebygga och hantera barns känsloutbrott – oavsett om de har en diagnos eller inte.
Bo Hejlskov Elvén är psykolog och expert inom ämnet, och håller föreläsningar om ämnet över hela världen.
– Lågaffektivt bemötande är ett gäng metoder som fungerar för att undvika att konflikter uppstår, men även för att släcka dem innan de blir för stora. Dessutom finns det inom lågaffektivt bemötande verktyg för att hantera våld och annat kraftfullt beteende när det i alla fall uppstår. Man kan säga att lågaffektivt bemötande handlar om att leda genom samarbete istället för att vara auktoritär, berätta Bo.
Lågaffektivt bemötande – när alla samarbetar
Det är alltså ett förhållningssätt som går ut på att sänka känslonivån i upptrissade, och ibland även våldsamma, situationer. Även om Bo Hejlskov Elvén ofta talar om att människor med problemskapande beteenden ofta har svårt att justera sina känslouttryck, menar han att det förhållningssättet går att tillämpa på alla människor. Däremot är det viktigare om personen i fråga misslyckas oftare än andra.
– Vi människor klarar av att misslyckas lite grann, men får vi uppleva för många nederlag påverkar det vår utveckling negativt.
Kan du ge ett exempel på hur lågaffektivt bemötande kan användas i vardagen?
– Lågaffektivt bemötande är en bra grund för att få helt vardagliga situationer, som morgonrutiner med treåringar, att flyta på bättre så alla involverade parter mår bättre och hinner med det de ska göra. Genom att samarbeta själva får vi ofta barnet att samarbeta.
Varför är det så viktigt?
– Primärt för att barn inte lär sig av konflikter. Vuxna kan göra det om konflikterna inte är för många. Barn lär sig av att lyckas.
Släpp gamla vanor
Bo berättar att ett av de vanligaste motstånden han själv möter gällande just lågaffektivt bemötande handlar om att vissa föräldrar har svårt att släppa gamla vanor och tillvägagångssätt, trots att de själva ser att de inte fungerar.
– Det handlar ofta om att de tycker att barn ska lyda och uppföra sig. Det gör barn inte generellt. Barn bråkar. Det gör de för att utveckla sin självständighet, och vi vill ju gärna ha barn som blir självständiga som vuxna. Därför måste vi träna deras självständighet och samarbetsförmåga. Om vi försöker få dem att lyda som små finns det risk att de istället blir lydiga vuxna. Det vill vi ju inte. Men det kan vara svårt att förhålla sig till om man själv fostrades med mer auktoritära metoder.
Om du upplever att du har barn med problemskapande beteende, ge dig själv möjligheten att tänka ett varv extra – och försök bryta vanor som tidigare inte fungerat.
Lågaffektivt bemötande – 3 grundprinciper:
1. Den som tar ansvar kan påverka
För att kunna skapa förändring måste du acceptera ditt eget ansvar och inte tänka att problembeteendet är barnets fel. Utgå istället från vad du kan göra för att påverka situationen.
2. Man måste ha kontroll över sig själv om man ska kunna lämna över kontrollen till någon annan
Målet är inte ta kontroll över barnet – utan att barnet ska behålla sin självkontroll. Detta uppnås inte i situationer som präglas av dominans och disciplin.
3. Människor som kan uppföra sig gör det
Barn som uppför sig illa gör det för att de inte haft förutsättningar att kunna leva upp till våra krav eller förväntningar. Genom att anpassa ramarna efter barnets förutsättningar ger vi barnet chansen att uppföra sig – och kan skapa en förändring.
Foto: SVT
Källa: Hejlskov.se