Psykologen: "Jätteallvarligt att stoppa i barn starka mediciner"

För att minska väntetiderna när fler och fler föräldrar ville få sina barn utredda för neuropsykiatriska sjukdomar införde man 2009 en förstärkt vårdgaranti inom BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin).

Det som bestämdes var att minst 90 procent av barnen skulle få ett första besök inom 30 dagar, och minst 80 procent skulle få en utredning på samma tid. Men redan första året var det mindre än hälften av landstingen (10 av 21) som klarade av detta.

Nu uppmärksammar SVT:s ”Dokument inifrån” konsekvenserna av det ökade antalet utredningar. När utredningarna ska stressas fram ökar inte bara antalet diagnoser utan också antalet feldiagnosticeringar och missade fall.

Läs också: Barn med ADHD: 6 sätt att hjälpa

– Kvaliteten på utredningarna varierar. Ibland är det en liten utredning, liknande något som man kanske gör i skolan. Men det krävs en fullskalig och brett upplagd neuropsykiatrisk utredning för att ställa dessa diagnoser, säger psykologen Jenny Klefbom till SVT Nyheter.

Att få fel diagnos kan leda till stort lidande för den drabbade familjen, och kaos för barnet som får felaktig hjälp.

– Den allvarligaste konsekvensen är ju att man inte får rätt vård och då förvärras problemen oftast rejält. Och det är ju jätteallvarligt att stoppa i barn starka mediciner för något de inte har, säger Jenny Klefbom.

Källa: SVT Nyheter   Foto: IBL
Artikeln publicerades först på MåBra.