Så gör du hälsosammare val vid julbordet – med nobelpristagarens metod
Har du hört talas om ”nudging”? Det kommer från det engelska ordet ”nudge”, som kan översättas till en lätt knuff. Och det är precis vad beteendeteorin går ut på – att med små, psykologiska knuffar underlätta för människor att fatta beslut som är bra och hållbara för dem.
Nudge-teorins grundare, Richard H. Thaler, tilldelas 2017 Nobelpriset i ekonomi – just tack vare sin forskning inom beteendeekonomi, när nudging är hans mest kända arbete.
Metoden visar hur man med små medel kan göra det enkelt för människor att fatta hållbara beslut, och bryta vanor som exempelvis inte är bra för hälsan. Metoden används bland annat i restaurangbranschen, och Fazer Food Services är en av aktörerna i Norden som använder sig av nudging i sina restauranger – läs mer hur de gör här nedan.
– Eftersom vi har jobbat med nudging under några år nu vet vi av erfarenhet att metoden har en stor effekt på människors beslutsfattande. Våra mätningar visar bland annat att vi har minskat andelen kött med cirka 20 procent i våra restauranger, vilket är ett konkret resultat av nudging, säger Jonny Zackrisson, kvalitets- och miljöchef Fazer Food Services i ett pressmeddelande.
Thaler menar att vi människor har lätt att falla för kortsiktiga frestelser och lätt överger vår långsiktiga intention. I sin forskning visar Thaler hur knuffar, eller nudges – ett begrepp han själv har myntat – kan hjälpa människor till bättre självkontroll.
Ett lyckat exempel på nudging är Storbritanniens regering som efter att ha sett oroväckande låga siffror på privat pensionssparande i privat sektor, lät arbetsgivare införa en automatiskt registrering för pensionssparande bland sina medarbetare 2012. Alltså fick alla medarbetare automatiskt en del av sin lön undansatt som pensionssparande, om man inte meddelade att man önskade något annat.
På så sätt blev det enklare för de anställda att pensionsspara. Resultatet? Från 2012 till 2016 gick antalet pensionssparare upp från 2,7 miljoner till 7,7 miljoner personer.
Ett annat exempel är organdonation i Spanien – där alla automatiskt skrivs in i donationsregistret och vill man inte donera sina organ när man dör får man helt enkelt gå ur själv. Till skillnad från hur vi har det här i Sverige, där den som vill vara med själv aktivt måste ta sig tiden och leta upp registret och fylla i sina uppgifter.
Kanske får du känslan av att nudging bara är företag, organisationer och myndigheter som kör med fula, psykologiska knep för att få oss vanliga människor att göra som de vill. Och visst har metoden fått kritik för att ha varit för ”förmyndaraktig”, men samtidigt är det svårt för frihetsivrare att vända ökade pensioner och fler organdontatorer till något dåligt. Och tanken är ändå att det alltid ska finns alternativ eller möjlighet att inte delta om man inte vill.
Nudging är helt enkelt en knuff i rätt riktning.
Fazers exempel på ett ”nudgat” julbord:
Fazers fem nudges är: förberedelser, placering, ordningsföljd, skyltning och portionering. Samma fem knuffar fungerar utmärkt att använda för dem som vill bjuda på ett hälsosammare julbord.
1. Frukt och nötter vid ankomst – Bjud på nyttigheter när gästerna anländer. Det dina gäster ser, tänker och känner strax innan de kliver in igenom dörren kommer att påverka vad de äter.
2. Griljerad kålrot i fokus – Se till att kålroten, sillen och grönsakerna är synligt placerade i köket. Gästerna tar mer av den mat som är synlig och lättillgänglig.
3. Inled med vegetariskt – Placera vegetariska och gröna alternativ i början av buffén, avsluta med köttet. Gästerna tar mer av de rätter som de först ser.
4. Skyltar vid julmaten – Skriv smarta skyltar som visar vilken mat som är hälsosam för gästerna, exempelvis ”Kockens rekommendationer” eller ”Smart val”.
5. Portionera ut maten – Genom att portionera ut maten hjälper du gästerna att ta lagom mycket. Börja med att servera mindre portioner, gästerna får sedan ta mer mat om de fortfarande är hungriga. Portionering är ett bra sätt som kan bidra till ett minskat matsvinn.
Källa: Pressemedelande Fazer, Independent
Foto: IBL, Indiska
Artikeln publicerades först på MåBra.