Så påverkas din kropp när vi övergår till vintertid

En timme hit eller dit kanske inte verkar spela så stor roll, men tidsomställningen och mörkret under vintertiden kan faktisk påverka oss mer än vi tror – både negativt och positivt.

Till skillnad från på våren, då vi förlorar en timme, ger höstens vintertid (eller normaltid) oss en välbehövlig extratimme på söndagsmorgonen. När klockan slår 03.00 ska den vridas tillbaka till 02.00.

– Den här omställningen är inte lika problematisk eftersom vi får en timmes extra sömn. För kvällsmänniskorna kan omställningen till och med vara nyttig, säger Christian Benedict, sömnforskare vid Uppsala universitet.

Vad som dock även följer med vintertiden är mörkret. När solen går ner innan vi ens hunnit sluta jobbet kan det bli svårt att få tillräckligt med solljus. Detta hämmar produktionen av hormonet serotonin, som håller oss pigga. I stället ökar frisättningen av melatonin, vilket gör oss trötta.

Så påverkas din kropp av vintertid:

• Höst- och vinterdepressioner brukar öka när mörkret blir mer påtagligt i och med tidsomställningen, speciellt på kvällen.
• Sömnbesvär tilltar på grund av att det artificiella ljus som omger oss (lampor, datorskärmar och mobiltelefoner) blir skarpare i mörkret. Detta skapar ett serotoninpåslag som gör det svårt för kroppen att slappna av.
• Suget efter sötsaker och kolhydrater kan bli starkare när mörkret gör oss trötta och orken tryter.
• Rörligheten i kroppen minskar med höstens tidsomställning. När dagarna blir mörkare och klimatet kallare rör vi oss mindre och blir mer stillasittande.

Så kan du hjälpa din kropp:

• Vistas utomhus en stund mitt på dagen för att få så mycket naturligt dagsljus som möjligt.
• Exponera dig för starkt artificiellt ljus på morgonen, inte kvällen, för en positivt uppväckande effekt.
• Rör på dig en halvtimme varje dag. Ta en rask promenad, cykla till jobbet och välj trapporna i stället för hissen.
• Undvik rökning och koffeinhaltiga drycker innan du går och lägger dig. Sov minst sju timmar per natt.

Läs också:

Av Margaretha Malmgren, från Allas.se

Källa: Hjärnfonden m.fl.

Foto: Shutterstock