Så pratar du med dina barn om kropp och integritet

Som förälder utmanas du ständigt av dina barn. Om det så kommer till enkla saker som att orka vardagen utan sömn eller bara få iväg hela familjen på en utflykt. Men ibland måste man även prata om ämnen som kan vara jobbiga, eller rättare sagt obekväma för oss vuxna. Exempel på sådana ämnen är sexualitet, kroppens privata områden och vad man får och inte får göra mot eller med andras kroppar.

Prata med ditt barn om integritet – så gör du!

Du bestämmer själv över din kropp

Genom att lyssna på och respektera våra barns gränser, lär vi dem att respektera andras. Ett nej är ett nej och det är okej. För att hjälpa vuxna att möta barn på rätt sätt när det kommer till bland annat sexualitet har Rädda Barnen tagit fram handboken Stopp! Min Kropp! Syftet är att hjälpa barn att våga prata om och ta hjälp när de utsätts för kränkningar och sexuella övergrepp.

– Vi pratar överlag för lite med våra barn. Börja prata om kropp och känslor tidigt, för det är svårare att nå fram om man börjar sent och barnet har kommit upp i tidig tonår, säger Sofia Bidö, verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och unga.

Börja när barnet är litet

Sofia menar att vi kan lära barn att de bestämmer över sin kropp och vad andra får göra med den, redan som små.

– Låt barnet vara delaktigt i den dagliga skötseln, till exempel vid blöjbyten eller torkning efter toalettbesök. Berätta vad du gör med barnets kropp och varför du gör det, säg t ex ”jag vet att du inte gillar detta men du behöver ny blöja” så vet barnet att det finns ett gott syfte med beröringen.

Sofia berättar att det också är viktigt att lära barnet att tvätta sina privata kroppsdelar och att torka sig efter toalettbesök, när det känner sig mogen för det.

– Vi ger barnet kontroll genom att ställa frågan ”vill du prova torka själv? Jag finns här ute så det är bara att ropa om du vill ha hjälp.”

Låt barnet bestämma över sina relationer

Något som är viktigt för vuxna att respektera hos barn är att de kanske inte känner likadant som de vuxna gör, gentemot andra personer i ens närhet.

– Av artighetsskäl ställer vi våra barn till förfogande, vi gör det ofta omedvetet och med goda avsikter, men det kan kännas obekvämt för barnet säger Sofia.

Uppmana inte barnet att kramas, pussas eller sitta i knäet på släktingar och vänner, fråga istället om barnet vill göra det och lär barnet att man får säga nej även till personer man tycker om.

Dåliga hemligheter får man berätta

Genom att vara en närvarande förälder och visa intresse för ditt barn ökar chansen att barnet tyr sig till dig om något inte känns rätt. Finns det en vana/tradition i hemmet att prata om saker blir inte avståndet till obekväma samtalsämnen så långt.

– Men låt barnen styra när och hur de vill ha kontakt. Lyssna när de säger ifrån och istället för att känna att du gjort fel tänk att ”nu lärde vi oss båda något från den här situationen”, säger Sofia.

Bra och dåliga hemligheter

I handboken Stopp! Min Kropp! gör de skillnad mellan bra och dåliga hemligheter. Bra hemligheter behöver man inte berätta för någon annan. Det är till exempel födelsedagspresenter eller julklappar – sånt man blir glad av.

Dåliga hemligheter är saker som man blir ledsen av eller som gör att man får ont i magen. Dåliga hemligheter får man berätta – även om någon har sagt att man inte får det.

Huvudsaken är att få barn att förstå att om någon gör eller säger något som inte känns bra, så är det okej att berätta det för en vuxen och att det finns hjälp att få. Det är aldrig ett barns fel eller ansvar!

Svårt att prata om det?

Tycker du att det är svårt att prata om sexualitet med ditt barn i tonåren? Då tipsar Sofia om att hjälpa barnen hitta plattformar/litteratur där de på egen hand kan stilla sin nyfikenhet.

– Tipsa om Ungdomsmottagningens hemsida eller låna hem ”Världens viktigaste bok” från biblioteket, så ger du barnet bra verktyg.

Läs även:

Magdalena Ribbing: ”Tvinga aldrig barn att kramas”