Så vet du om din hudfläck är ofarlig

Har du någon ”ful ankunge” på kroppen? Det är så hudläkare benämner avvikande hudfläckar, märken och prickar. Sådana förändringar i huden ska kollas av läkare så fort som möjligt. Vid tidig upptäckt är överlevnaden för hudcancer drygt 90 procent.

Undersök därför din hud regelbundet och håll noggrann koll på eventuella förändringar. Vänd dig till vårdcentralen så fort du upptäcker något som ser annorlunda ut, det vill säga om du upptäcker en ful ankunge. Och se alltid till att skydda dig från solens farliga uv-strålning.

De flesta födelsemärken och fläckar är ofarliga. Bara några enstaka prickar och märken utvecklas till cancer – som i de flesta fall går att behandla om de upptäcks i tid. Här är de vanligaste avvikelserna som du kan stöta på:

Aktinisk keratos – ytlig solskada

En väldigt vanlig och ofarlig hudförändring som kommer av för mycket solande. Ser ut som små fjällande rodnader med skrovlig yta och förekommer oftast i ansiktet, på bröstet, händerna och armarna. Oftast känns de inte men hos vissa kan fläckarna klia och misstolkas som eksem. Drabbar främst äldre personer men kan förekomma även bland yngre. De här hudförändringarna behandlas med receptbelagda krämer, frys- eller ljusbehandlingar (PDT).

Aktinisk keratos kan övergå i skivepitelcancer och bör därför alltid tas bort!

Seborroisk keratos

De här upphöjda och vanprydande fläckarna kallas även för mjällvårtor, åldersvårtor och senilvårtor. Färgen kan variera från ljusbrun till gråsvart. Det är en mycket vanlig hudåkomma som uppträder i medelåldern och hos äldre. Fläckarna har ofta en skrovlig och ibland ojämn yta som kan påminna om melanom. De här hudåkommorna är dock helt ofarliga och kan inte utvecklas till cancer. De uppstår på framförallt bål, axlar, ansikte och rygg. Om du av estetiska skäl vill ta bort fläckarna kan en läkare lätt avlägsna dem genom skrapning eller frysning.

Basalcellscancer

Det här är den vanligaste formen av hudcancer – och den botas nästan alltid. Den sitter ofta i ansiktet, på övre delen av bröstet eller ryggen och ser ut som en ljusröd knuta eller eksemfläck som inte vill försvinna. Med tiden uppstår ofta sår som läker och sedan kommer tillbaka igen. Basalcellscancer sprider sig inte men måste tas bort eftersom det annars kan bildas djupa sår som skadar huden runt omkring.

Skivepitelcancer

En vanlig hudcancerform som bildar en rosa fläck i ansiktet, hårbotten, ytterörat eller handryggen – ställen som exponerats för mycket sol. Fläcken kan ha hårda fjäll på ytan eller vara sårig. Såret är mycket svårläkt. Den här cancerformen kan sprida sig och bör därför tas bort. Skivepitelcancer är en hudcancerform som är elakartad men som är betydligt mindre aggressiv än malignt melanom. 95 procent av alla drabbade kan botas.

Malignt melanom

Den mest fruktade cancersorten som blir alltmer vanlig bland svenskar. Antalet fall har fördubblats under 2000-talet och sjukdomen är nu bland de vanligaste cancerformerna i Sverige. Om den upptäcks i tid är prognosen för tillfrisknande god.

Hudcancerformen förekommer i alla åldrar, men de flesta får diagnosen när de är runt 55 år, enligt Cancerfonden. Ett första symptom är vanligen att ett födelsemärke ändrar form, färg eller börjar klia. Kvinnor får oftast malignt melanom på benen och män på bålen, men den kan dyka upp var som helst.

Håll koll!

Ett födelsemärke behöver undersökas närmare av en läkare om det stämmer med något av följande:

• Märket utvecklas till att bli ett sår som inte läker.
• Märket växer eller ändrar form. Formen är asymmetrisk och kanterna är ojämna. Ofarliga födelsemärken är ofta symmetriska med en tydlig gräns till huden intill.
• Märket ändrar färg eller har ojämn pigmentering.
• Märket börjar klia eller blöda.

Källor: Cancerfonden, 1177.se,  Skindoc.se

Läs också:

Blodprov ska upptäcka hudcancer

8 frågor du inte vågar ställa om ditt solskydd

Så skyddar du huden mot solen