Vanliga misstagen vi gör när vi pratar med våra barn

Vi vet att böcker är viktiga för vår språkliga utveckling. En sjuttonåring som läst och lyssnat regelbundet på texter från småbarnsåldern har ett ordförråd på 50 000–70 000 ord. Om man jämför det med en sjuttonåring som inte läst eller lyssnat på texter regelbundet har de ett ordförråd på endast 15 000–17 000 ord. Och allt börjar när barnen är små…

Inspirerade av Babblarnas enorma framgång kommer nu en ny serie figurer i glada färger och runda former som ska underhålla barn samtidigt som den tränar deras språkutveckling. Bakom böckerna ANNONS Här är Mimmi och ANNONS Hemma hos Mimmi står logopederna Fredrik Hammarstedt och Jim Gustafsson.

Böckerna om Mimmi börjar på en mycket tidig språklig nivå och följer därefter den typiska språkliga utvecklingen stegvis. De har även ett parti som förklarar strategierna som används i boken för föräldrarna.

– Många barnböcker är för svåra för små barn. Våra böcker baseras på de ord man lär sig tidigt och de är därför lättare att ta till sig, även för de barn som inte kommit igång med språket riktigt ännu. Babblarna bygger på en pedagogisk modell och deras framfart har banat vägen för många i barnboksvärlden. Men med Mimmis värld tar vi nya steg, eftersom våra böcker bygger på interaktion under läsningen och forskning kring språkutveckling.

Vi passade på att fråga Jim och Fredrik om de vanligaste myterna om barns språk, samt deras bästa tips för hur vi bör tänka när vi pratar med våra barn.

Vanligaste myterna om barns språk – sant och falskt

– En av de vanligaste myterna är att man blir sen i språket om man är flerspråkig. Det stämmer inte. Eventuella skillnader är helt individuella. Om man börjar prata ett språk innan man är tre år kommer det senare vara flytande med perfekt betoning och dialekt.

En annan myt att pojkar börjar prata senare än flickor. Den stämmer delvis. Pojkar som grupp är lite senare i talstarten, men att man är född som pojke förklarar inte en sen språkutveckling.

Tips: Så bör tänka när vi pratar med våra barn

Vad gör vi för vanliga misstag när vi pratar med barn?

– Ett misstag många gör, både pedagoger och föräldrar, är att vi läser FÖR våra barn snarare än MED. Sitt istället bredvid barnet, turas om att peka på olika saker i boken och ha ögonkontakt. Bekräfta barnet och hjälp det att hitta rätt genom att upprepa vad barnet sa, men säg det som det ska låta.

På så vis får barnet höra dig säga rätt utan att du rättar barnet. Om du hela tiden rättar riskerar du att barnet blir frustrerat och tycker att du bara fokuserar på hur de säger något snarare än vad de säger.

Exempel:

 – Titta naller!

 – Ja, titta på nallarna!

Hur ska man tänka när man pratar med små bebisar?

– Redan från att de börjar jollra, gör det skillnad hur vi svarar barnet. Föräldrar som pratar tillbaka engagerat när bebisen jollrar ger barnet positiv förstärkning och hen får lättare att urskilja olika ord.

Motstå frestelsen att prata bebisspråk och jollra tillbaka. Prata som vanligt, gärna strax ovanför barnets nuvarande språkliga nivå och var inte rädd för att använda längre meningar och flera olika typer av ord.

Det är lätt att det blir en ond spiral om barnet inte pratar så mycket eller bra. Då pratar vi som föräldrar mindre med barnen och använder enklare språk, vilket istället ökar på det språkliga glappet.

Hur påverkar digitala verktyg vår språkutveckling jämfört med analoga?

– Vi behöver mer forskning innan vi kan dra slutsatser, men man kan se indikationer på hur vi påverkas av digitaliseringen. Visst exponeras man för nya språk på ett annat sätt, men man har sett att om man använder surfplattor mycket finns en ökad risk för senare språkutveckling. 

Surfplattan kan vara ett bra pedagogiskt verktyg men då krävs det en interaktion mellan barn och vuxen, det är framförallt så barn lär sig språk. Så använd gärna digitala verktyg, men med sunt förnuft och tillsammans med barnet.

Utöver böckerna om Mimmi finns också musikvideos till varje bok för att stimulera inlärningen ytterligare. I framtiden planerar Jim och Fredrik även fysiska spel och appar och det finns också planer på att utforma produkter som riktar sig till äldre barn. Men tills dess tipsar de om appen Mambo och det analoga spelet Bamse Lotto för att träna barnens språk på ett lekfullt och lustfyllt sätt.

– Bamse Lotto är kanon. När man spelar ska man berätta vad som utspelar sig på bilderna, vilket gör att barnen får träna både på att klura ut, förstå instruktioner och berätta själva.

Bild: TT

Läs mer:

Så hjälper du ditt barn att sätta ord på sina känslor

Hjärnforskaren: Skärmtid för barn – värsta riskerna