Sant och falskt om vinterkräksjukan

Efter reklamen: TV: Sant och falskt om vinterkräksjukan – hur bra koll har du på myterna?

Visste du att vinterkräksjukan är Sverige vanligaste magsjuka, och att den drabbar upp till en halv miljon svenskar under en vanlig säsong?

Sjukdomen orsakas av ett väldigt smittsamt virus (calicivirus), och smittar som mest mellan november och april. Symptomen kan så klart variera, men det normalaste är att man drabbas av häftiga kräkningar och diarréer. Därtill är feber, huvudvärk och illamående vanliga kännetecken.

Ät rätt och få tillbaka krafterna så fort som möjligt.

Maten du INTE ska äta efter magsjuka

I ett pressmeddelande har Doktor24 listat fem återkommande påståenden om vinterkräksjukan, och klargjort om de är sanna eller falska. Hur bra koll har du myterna, egentligen?

• Handsprit skyddar mot vinterkräksjukan: Stämmer inte. Handsprit kan vara ett bra komplement men att tvätta händerna med tvål och vatten ger bättre skydd.
  
  
• Att svälja hela vitpepparkorn skyddar mot vinterkräksjukan. Stämmer inte. Det finns inga vetenskapliga belägg för att vitpeppar skulle skydda.
  
  
• Om man drabbats en gång är man immun. Stämmer inte. Du kan få ett kortvarigt skydd efter en infektion, men eftersom det finns många olika varianter av viruset för vinterkräksjuka kan du drabbas flera gånger under en och samma säsong.

• Vissa personer är automatiskt immuna. Stämmer. Cirka 20 procent av alla svenskar har ett genetiskt skydd mot vinterkräksjukan.
  
  
• Du kan bara få vinterkräksjuka på vintern. Stämmer inte. Risken att drabbas är högre på vintern eftersom vi umgås mer inomhus men man kan bli smittad på sommaren också – även om det inte är lika vanligt.

Visste du att din blodgrupp styr hur lätt du smittas av vinterkräksjukan? Här är blodgruppen som smittas lättast!

Nya rön: Din blodgrupp styr om du får vinterkräksjukan

Minska risken att drabbas av vinterkräksjukan

För att inte smitta andra med vinterkräksjukan finns det effektiva tips på hur man kan att hindra smittspridningen. Här är fyra exempel:

1. Tvätta händerna noga med tvål och vatten. Det räcker inte med enbart handsprit. Torka händerna på en egen handduk eller pappershandduk.

2. Undvik att laga mat så länge du har kräkningar eller diarréer.

3. Stanna hemma från skola eller arbete 48 timmar efter att du sist kräktes eller hade diarré.

4. Städa ordentligt – viruset kan överleva upp till två veckor i kvarlämnade rester, trots att de torkat.

Cirka 500 000 svenskar får matförgiftning varje år.

7 råvaror med störst risk att ge dig matförgiftning

Foto: TT

Efter reklamen: Se också: 8 kändisar som lever med kroniska sjukdomar