Sadia Allin blev könsstympad som 5-åring: ”Jag fångades och trycktes ned”

Efter reklamen: Sadia Allin om könsstympning: "Om jag inte äger min egen kropp, vad äger jag då?"

200 miljoner flickor och kvinnor i världen har blivit utsatta för könsstympning – och varje år riskerar 3 miljoner flickor att bli utsatta.

Att utrota könsstympning är en tuff utmaning, men det är en utmaning som Sadia Allin, landchef för Plan International i Somalia, vill anta. Och hon är övertygad om att det går.

I samband med den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning är hon på visit i Sverige, för att efterfråga en global solidaritet och krafttag för att stoppa övergreppet – och för att förstärka och representera rösterna till de flickor hon möter i sitt arbete.

Sadia Allin: ”Kvinnor drabbas hårdast”

Det Somalia som Sadia Allin beskriver är ett Somalia i allvarlig kris; med en svår torka och en hungersnöd, vars like inte har skådats i landet på 75 år. Mer än hälften av befolkningen har en bristande tillgång till livsmedel – och om ingenting händer väntas mer än en halv miljon barn dö, berättar Sadia med en blick som speglar den hemska verkligheten.

Svårast är det för kvinnor.

– Situationen är hård och dyster och på grund av kvinnors lägre ställning i samhället så drabbas de allra hårdast, berättar hon.

I Somalia är det tufft att vara kvinna – och vid nationella kriser blir deras situation ännu värre. Bara en kvarts del av alla flickor och kvinnor kan läsa och skriva, 98% är könsstympade och hälften av alla flickor gifter sig innan de har hunnit fylla 18 år. Och vid humanitära kriser förväntas situationen bara förvärras.

– Jag har sett den sorgliga verkligheten ansikte mot ansikte. Jag har sett flickor som är rädda för att bli bortgifta eller står inför att bli bortskickade till stora städer, där de utsätts för exploateringar och våld.

Sadia berättar att familjer som har ont om pengar eller mat tenderar att gifta bort flickorna – och när de gifts bort så könsstympas de. Det är nämligen tillståndet som förväntas vid äktenskap i Somalia.

Därför utsätts flickor fortfarande för könsstympning år 2023

Sadia Allin beskriver könsstympning som en procedur som är djupt rotad i kulturen och som blivit en stark social norm, som familjer pressas att anpassa sig efter. Flickor och kvinnor väntas vara könsstympade när de gifter sig, och i Somalia är många beroende av just giftermål.

– Man får inte glömma att giftermål innebär såväl social acceptans som finansiell säkerhet. Så länge som det bara är en fjärdedel av våra flickor som kan läsa och skriva, och därigenom stå starka i sig själva, så kommer det inte finnas en chans för dem att slippa undan könsstympning, lyder de tunga orden.

Sadia berättar att könsstympning används som en form av ”oskuldskontroll”, där de syr i flickans underliv för att visa att hon inte har haft sex innan äktenskapet.

– I grund och botten så handlar det helt och hållet om att kontrollera kvinnors sexualitet och kroppar – och få dem att bli undergivna sina makar. Och traditionen förs vidare av patriarkala strukturer.

Sadia blir särskilt sorgsen när hon tänker på hur samma skadliga normer fortsätter föras vidare till dagens ungdomar. Hur synen på kvinnor och kvinnokroppen fortsätter vandra nedåt, led för led.

– Ibland frågar man sig: ”Det är ju 2023, borde vi inte ha kommit längre än såhär? Vi har ju lärt oss mycket och unga människor har ändrat sina attityder.” Men det sorgliga är att de här attityderna finns kvar, även hos den yngre generationen.

Hon minns tillbaka till ett tal som hon höll för exakt ett år sedan, som publicerades i sociala medier i samband med den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning 2022. I kommentarsfältet flockades unga män som skrev att de inte ville gifta sig med en ”smutsig” eller ”oren” kvinna, vars kropp inte kunde kontrolleras för att se om hon tidigare hade haft sex.

Även unga kvinnor för traditionen vidare, med motiveringen att bevara kulturen. Sadia delar med sig av ett betungande möte, som hon berättar fortfarande ekar i hennes huvud:

– Förra veckan så mötte jag en tonårstjej som hade tre döttrar. Bara tonåring – och ändå hade hon tre barn. Jag frågade henne om hon planerade att könsstympa sina döttrar och hon svarade glatt och självsäkert ja.

Sadias annars lugna och säkra röst är inte lika stadig när hon fortsätter:

– Jag kan se de där små oskyldiga flickorna framför mig. Och modern som bara är tonåring själv. Sådana stunder är särskilt känslosamma för mig, för jag kan inte göra någonting. Det blir tydligt för mig att vi inte gör nog för att stoppa könsstympning.

Mariann Eriksson: ”Att satsa på flickor är livsviktigt”

Sadia Allin: “Könsstympning kväver flickors röster”

Det finns många allvarliga risker med könsstympning. Det kan leda till kronisk smärta, infektioner, infertilitet, svåra blödningar och problem vid menstruation eller förlossning.

– Många klarar sig inte alls, berättar Sadia.

Hon minns två flickor från landsbygden. När de utsattes för könsstympning så visade det sig att båda led av blödarsjuka och de skyndades till ett sjukhus i staden.

– Men ingen av dem klarade sig. Båda flickorna dog.

Könsstympning leder inte heller bara till fysiska sår och livsfara, utan skapar också svåra psykiska men:

– När flickor könsstympas så kvävs deras röster. Man känner: ”Om jag inte kan bestämma över min egen kropp, vad annars kan jag bestämma över?”, och på så vis tystas man. Känslan att man inte har någon makt går sedan ut över flickors prestationer i utbildning och strävan efter ledarskap eller ekonomisk jämställdhet, säger Sadia.

Hon beskriver den omöjliga kamp som kvinnor ställs inför. På grund av deras låga ställning i samhället och ekonomiska förutsättningar tvingas flickor och kvinnor att gifta sig och därmed även att könsstympas. Samtidigt illustrerar övergreppet hur lite makt över sina egna kroppar och liv som tillägnas kvinnor, vilket också i sin tur hämmar kvinnornas chans till utveckling och jämställdhet. Hela systemet bygger på diskriminering.

– Könsstympning är en extrem yttring av våld mot flickor och kvinnor, och det bibehåller ojämlikheterna mellan könen. Det kränker kvinnors rättigheter, barns rättigheter – mänskliga rättigheter. Det kastar bort flickors potential i livet.

99 år av fortsatt kvinnokamp

Sadia Allin utsattes för könsstympning vid 5 års ålder

Sadia Allin blev själv utsatt för könsstympning när hon bara var fem år gammal. Dag för dag så är det någonting hon sörjer, och det är en smärta och ett sår som hon kommer få leva med för resten av sitt liv, berättar hon. Både smärtan och de hemska scenerna från övergreppet har etsat sig fast i huvudet och då och då kommer fruktansvärda minnesbilder tillbaka.

Om Sadia exempelvis lagar mat och skär sig i fingret så tar smärtan henne tillbaka till traumat som hon genomled den dagen.

– Jag var ute och lekte, när jag fångades in och trycktes ned mot marken. Jag hölls fast så hårt. Jag kände att jag var helt maktlös, berättar Sadia och fortsätter:

– Jag kommer ihåg allt. Jag kan fortfarande känna stygnen, tråden som löper genom min hud och min kropp. Jag kan fortfarande höra kvinnorna omkring mig som säger: ”Gråt inte. Känn inte smärtan”. Det är fortfarande så tydligt för mig, jag kan inte glömma det.

När de var färdiga med processen kunde Sadia inte röra på sina ben.

– Den nedre delen av min kropp var inte längre en del av mig, den tillhörde inte mig. Det var otroligt smärtsamt.

Sadia Allin om relationen till modern: “Jag var arg i många år”

Den fruktansvärda upplevelsen fick Sadia att känna sig förrådd av de som borde ha skyddat henne.

I många år var hon arg på sin mamma för hennes roll i övergreppet, men senare i livet har Sadia insett att även modern var ett offer för de skadliga normerna:

– Jag kommer aldrig bli densamma igen. Jag blev skuren och stympad – och den delen av mig kommer aldrig komma tillbaka. Men det var inte min mamma som var förövaren, det var de patriarkala strukturerna.

Så kan könsstympning stoppas – Sadia Allin efterfrågar global solidaritet

Även om könsstympningen är ett trauma som har ärrat Sadia för livet, så är hon tacksam över att det har gett henne det mod och den drivkraft som krävs för att skydda yngre generationer från samma övergrepp.

– Vi kan utrota könsstympning, det är inget som inte kan stoppas. Men det krävs vilja, ihärdighet och ett långsiktigt politiskt engagemang, säger hon med stark röst. Låter orden sjunka in.

– Ibland känner jag mig helt maktlös och hjälplös. För i vissa situationer kan jag inte göra mer än att säga: “Snälla gör inte det här” – för det är lagligt. Den här hemska, fruktansvärda gärningen är laglig i dagens Somalia. Och det är barnen som blir offer för de patriarkala strukturerna och den kulturella identiteten.

Nu efterfrågar Sadia global solidaritet och vill understryka att det här inte är ett somaliskt eller afrikanskt problem. Hon vill se att världen sluter upp, för att uppmärksamma och motarbeta könsstympning – så att vi kan sätta stopp för övergreppet, en gång för alla.

Shoka Åhrman: ”Jag minns linjalen i lärarens hand och den brännande smärtan”