Kan parterapi rädda er relation?

De flesta av oss har säkert stått där någon gång.  Två steg från vår partner, med blicken stirrande och munnen halvt öppen som för att säga något. Men det kommer ingenting. Ni viker undan med blicken igen och trycker undan den hemska tanken: Alltså, det här går inte längre.

KANSKE HAR NI haft ännu ett av de där grälen, där ni går bort er i argument som den andra inte vill lyssna på? Kram och försoning känns inte lönt, kärleken bara skaver och drar negativ energi. Eller så har ni gått bredvid och förbi varandra under en lång period och tigit stilla. Kämpat på med jobb och kanske barn och tagit hand om allt som stått i almanackan, utom just det där grundläggande. Relationen.

TÄNK PÅ DET en stund. Tänk på det där med tystnad. Om det händer något roligt eller sorgligt under dagen, vem är den första du vill dela det med? Visst kan det vara mamma, en väninna eller din syster, men om du inte ens på kvällen – mitt framför din partner vid middagsbordet – har lust att berätta så är det ingen rogivande tystnad er emellan. Tvärtom.

DET ÄR NÄR samtalet försvunnit som det börjar göra riktigt ont, ännu mer än om ni står och skriker på varandra. Den som skriker bryr sig ju på något vis. Den visar känslor och sårbarhet och har dörren på glänt. Den vill uppenbarligen något: kom till mig, förstå mig, se mig.

– Jag har mött många par som bestämt sig för terapi för sent, när det dåliga i relationen gått för långt och när just tystnaden tagit över, säger Anette Kilefors, leg psykoterapeut och familje­­­­­­­rådgivare i Helsingborg.

– Så länge det finns en som ”går på” och ifrågasätter så finns det hopp. Men ju mer en pressar på, desto tystare blir den andra. Den som pressar måste få hjälp att backa ett steg, och den som är tyst måste orka kliva fram. Och det är just en sådan guidning som en terapeut ska kunna ge.

ANETTE KILEFORS menar att det finns tydliga signaler som visar om en kärleksrelation behöver en knuff utifrån. Till exempel om man haft det jobbigt en längre tid, om grälen avlöser varand­ra utan effekt, om ingen förstår den andre. Man vill inte ens förstå.

– Har man barn så är det också en anledning i sig att gå och få hjälp. Barn hör och känner och far illa av att föräldrarna aldrig blir vänner. Att bråka är inte farligt, men om inte barnet får se en kram eller ett leende och höra att allt är bra igen så växer oron i magen.

OM MAN DÅ HAR ENATS om att man ska gå i terapi, vart ska man vända sig, vem ska man lita på? I princip vem som helst kan snabbstudera till ”livscoach” eller terapeut av olika slag, och kunskapsskillnaden är förstås enorm jämfört med den som läst i fem år till psykolog eller psykoterapeut.

OAVSETT UTBILDNING så ska dessutom personkemin fungera. Utan förtroende är det annars ett onödigt sätt att slösa bort pengar på. För visst kostar det – närmare tusen kronor per träff när man söker privat terapi. Men om det i slut­ändan leder till att både du och din partner mår bättre och blir mer tillfreds i livet – då är det inte särskilt stora summor i det långa loppet.

Bland alla tillgängliga terapiformer finns det några som lämpar sig speciellt för par (läs mer längre ner i artikeln). Oavsett vilken ni väljer så ska ni kunna få hjälp med att formulera ett gemensamt mål och komma framåt. Våga ställa krav på terapin och våga också luta er mot den. När ni ­känner att ni är i trygga händer kan ni slappna av lite och se vart det leder.

– Har ni bestämt er och bokat datum så släpp problemen för en stund. Försök att unna er något roligt tillsammans. Och ha tålamod med processen när ni väl kommit igång. När problemen handlar om reaktioner som sitter i ryggmärgen så tar det tid att tänka och göra annorlunda, säger Anette Kilefors.

PAR SOM HAR DET dåligt glider lätt ifrån kärnan. Det gemensamma målet försvinner i gammal bitterhet eller arga sidospår. Då är det terapeutens uppgift att hitta fokus.

– Jag brukar låta ”pajkastningen” pågå en liten stund, men förklarar därefter att här finns det en regel: att man lyssnar färdigt på varandra, att man ger varandra den respekten. De flesta är ju lite nervösa och har taggarna utåt, det är ett stort steg man tagit och självklart kan där finnas en rädsla för vad terapin ska leda till. Tänk om någon i relationen kommer fram till att den inte vill längre? Men om det blir så ska terapeuten kunna guida även längs den vägen.

ANETTE KILEFORS brukar rita upp ­familjekartor, där paret lättare kan se vilka mönster som följt med in i relationen. Vad finns i bagaget, bär någon på invanda beteendemönster som skadar relationen? Här kan aha-upplevelser göra det lite enklare att förstå sin partner. Och i förståelse finns det utrymme för värme och generositet.

HUR MÅNGA terapitillfällen som ­behövs är förstås omöjligt att sia om, kanske kommer ni långt på tre samtal, kanske behövs betydligt fler än så. Ibland kan det hjälpa om någon först går enskilt ett par gånger. Det egna ­bagaget kan faktiskt ta för stor plats och skymma sikten.

– Parterapi hjälper många gånger även individuellt, men om relationen   är på upphällning på grund av att den ene mår dåligt av sådant som den andre inte kan styra över eller har varit delaktig i, så kan jag rekommendera att han eller hon först lossar på de knutarna. Den enda man har makt att ­förändra är sig själv, och först när man insett det kan man komma någon vart tillsammans. ■

När är det dags?

* Den gyllene regeln är att inte vänta för länge. Har tystnaden lagt sig som ett sjok över relationen så borde ni åtminstone höra varningsklockor.

* Har ni bråkat om samma saker ­under lång tid? Känns det som att ni trots stora ansträngningar inte förstår varandra? Då kan ni behöva någon utifrån som ser och hör allt det ni ­själva slutat uppfatta.

* Känner du dig ledsen och nedstämd när du tänker på relationen? Besviken eller – ännu värre – bitter? Sådana känslor påverkar dig mer än du tror och drar massor med energi.

* Har det hänt något som ställt allt på ända? Otrohet eller svek kan vara svårt att komma över på egen hand.

* Hamnar livets alla måsten i vägen för kärleken? Har ni glömt bort varför ni ens föll för varandra? Det kan förstås vara fint att gå som kompisar ­genom livet, men en terapeut kan ­hjälpa er att hitta tillbaka till gnistan.

Hitta rätt terapeut

Önskar ni en man eller kvinna, är åldern eller titeln viktig, avståndet till mottagningen? Utgå från det ni spontant känner passar er bäst. Ställ dessutom gärna några konkreta frågor när ni tar kontakt:

*l Vad har du för utbildning?

* Legitimering?

* Hur lång erfarenhet har du?

* Utifrån vilka teorier jobbar du?

Vad passar er?

Det är förstås viktigt att den person ni bokar har erfarenhet av just par­terapi. Traditionellt familjeterapeutiskt tänk kan fungera utmärkt, sedan finns det även andra inriktningar med dokumenterat goda resultat:

EFT – Emotionellt fokuserad parterapi

Arbetar efter den så kallade anknytningsteorin. Hur har man haft det som barn, vilka mönster har man tagit med sig in i sin vuxenrelation? I terapin är målet att öka förståelsen för varandras behov och känslor. I takt med att förtroendet och en starkare ”vi-känsla” växer fram förändras också samspelsmönstret.

IBCT – Integrativ beteendeterapi för par

Inriktar sig på att göra en beteendeanalys och jobbar med acceptans och känslor. Hur kommunicerar ni, hur förstärker och försvagar ni varandra? Era olikheter ska inte behöva betyda att ni inte kan leva tillsammans, drömmen om att förändra den andre ersätts av att lära sig acceptera beteenden och åsikter.

KBT – Kognitiv beteendeterapi för par

Inleds med en noggrann analys av hur ni interagerar med varandra här och nu. Fokus ligger på lösning och framtid, det viktiga är hur ni kan ändra ert sätt att kommunicera och acceptera sådant som inte går att förändra. ­Terapin tittar inte så mycket bakåt – det förflutna är historia.

AV KATARINA DANIELSSON

FOTO SHUTTERSTOCK

LÄS ÄVEN:

8 hot mot ett lyckligt äktenskap
6 faktorer som gör att kärleken varar livet ut
Kommer din relation att hålla?
Så pratar lyckliga par med varandra