Kräset barn kan lida av en ätstörning

Perioder av kräsenhet hos barn är inte något ovanligt. Många är de föräldrar som nästan tappat hoppet om att lyckas få sitt barn att äta ordentligt. Det vanligaste är det succesivt går över i takt med att barnet blir äldre och når skolåldern. För vissa kan det dock hålla i sig hela livet.

Även om det bara är en liten procent så kan problemen faktiskt vara en erkänd diagnos – ”selektiv ätstörning”, på engelska ARFID (Avoidant restrictive food intake disorder) skriver forskning.se. Diagnosen blev känd 2013 och i Sverige är det fler och fler barn som tillskrivs den.

Läs även 11 saker du inte ska säga till ett matkrånglande barn

– Selektivt ätande är vanligt i småbarnsåren, men minskar påtagligt när man närmar sig skolåldern. Det kan vara mycket bekymmersamt för föräldrar även om det inte klockar in på diagnos, säger han till forskning.se.

För att få diagnosen ska ätandet medföra en ”påtaglig närings- eller energibrist och/eller ett påtagligt psykosocialt lidande” säger Ulf Wallin som är överläkare i barnpsykiatri, forsknings- och utvecklingsledare vid kompetenscentrum ätstörningar syd i Region Skåne och handledare i barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet.

Eftersom ARFID är relativt nytt så är är forskningen bara i startgroparna och man vet inte ännu vad ätstörningen beror på. Ulf Wallin menar att en viktig faktor är en medfödd ökad känslighet vad gäller lukt, smak och konsistens. Det medför att barnen bara äter 10-15 olika livsmedel och då oftast kolhydrater.

Läs även Stina Wollters ilska efter vikthånet: ”Det är inte okej”

Det här leder till näringsbrist vilket gör att barnen kan hamna i svält och samma tillstånd som vid anorexia nervosa. Det är otroligt jobbigt och här är det viktigt att skolan blir inkopplad och får hjälp att förstå diagnosen och vad den innebär.

Men går ”selektiv ätstörning” att behandla? Ulf Wallin säger nej baserat på de erfarenheter han har, men menar samtidigt att det med vissa metoder går att vidga barnens meny.

Det ska också tilläggas att trots att ARFID är en erkänd diagnos så finns en viss skepsis. Per Johansson, docent i klinisk psykologi vid Lunds universitet, menar att det kan vara ett problem att barn har perioder av selektivt ätande men att det också kan vara ett problem att framställa det som något sjukligt.

Källa: forskning.se

Av Cecilia Edström på måbra.com

Läs även 10 saker om kroppsideal som alla borde lära sina barn

Få mer av Femina – klicka på ”Gilla” nedan för att följa oss på Facebook

[socializer-facebooklikeshare href=”https://www.facebook.com/femina.se/” layout=”standard” action=”like”  showfaces=”true” share=”false” width=”320″]