Trendar: Bokrecensioner Kändisar Musik Film och tv Litteratur Teater Se ''Vad är grejen med?''

Ny serie ljudböcker om historiens kvinnliga resenärer

19 okt, 2021
Ny serie ljudböcker om historiens kvinnliga resenärer
Äntligen! Restriktionerna under pandemin är borta, landsgränser öppnas igen och världen blir återigen möjlig att upptäcka. Då kommer författaren och resenären Per J Andersson med en vältajmad serie av ljudböcker om Historiska kvinnliga resenärer.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons
Marisol och regisserande dottern Amanda om filmen MarisolBrand logo
Marisol och regisserande dottern Amanda om filmen Marisol

De mest kända resenärerna och äventyrarna har varit män. En förklaring är förstås att kvinnor historiskt sett har varit mer bundna till hem och barn och därför har haft svårare att ge sig ut på vägarna bara för att stilla sin reslust.

Men i ljudböckerna Historiska kvinnliga resenärer (Ordfront förlag) berättar resenären och författaren Per J Andersson om några av de förbisedda (framöver kommer ljudböckerna eventuellt också komma i tryck). I en första omgång (med start nu i oktober) släpps avsnitten om österrikiskan Ida Pfeiffer taiwanesiskan San Mao, svenska Fredrika Bremer, amerikanska Nellie Bly och italiensk-brittiska Freya Stark. De red på hästar, kameler och åsnor över slättlandskap och genom öknar, de vandrade genom djungler, korsade kontinenterna ombord på ångloksdrivna tåg och oceanerna med segel- och ångfartyg. Gemensamt för de kvinnliga världsresenärerna var att de reste med minimal packning, oftast utan ressällskap, drivna av en stor nyfikenhet på världen.

Annons

Världsresenären Freya Stark (1893–1993): ”Jag reser alltid ensam och jag är aldrig rädd. Har jag en guide går jag själv före honom. För till och med en bandit skulle vid mötet med en europeisk dam utan hatt på huvudet fråga först innan han skjuter”.

Ida Pfeiffer

När hon separerat från mannen och barnen vuxit upp tyckte Ida att det var dags att förverkliga sin dröm, och gav sig ut på egen hand på en äventyrlig jordenruntresa. Ida, född 1797, skulle man nog kunna kalla för världens första backpacker. Hon rider, vandrar och seglar mellan kontinenterna, sover i tornrum och djungelgläntor, slåss med rövare med machete – och möter urstarka dalkullor i Stockholm.

Annons

San Mao

Taiwanesiska som drömt om att resa i öknen sedan hon var barn.. Drygt 20 år gammal gav hon sig iväg för att leva nomadliv i Europa, Sydamerika, USA och – inte minst – i Sahara, i början av 1970-talet. Hennes kringflackande liv blev ett föredöme för unga kinesiska flickor som inte kunde resa, genom hennes krönikor och böcker fick de följa med ut i den stora världen.

Fredrika Bremer

Fredrika la inte bara grunden för den svenska kvinnorörelsen, hon var också en hängiven resenär. Hon reste långt, länge och på egen hand. I mitten av 1800-talet flackade hon runt i Nordamerika, därefter blev det fem år på resande fot i Sydeuropa och Mellanöstern. I USA trängs hon på New Yorks gator, åker tåg längs Hudsonfloden och diligenser i vilda västern, besöker slavplantager och får träffa presidenten

Annons

Nellie Bly

Phileas Fogg i Jules Vernes populära bok reste Jorden runt på 80 dagar, den unga amerikanska journalisten Nellie Bly ville göra det snabbare och gav sig av. De reserapporter hon skickar hem för att publiceras i en New York-tidning får halva USA att hålla andan. Trots att Nellie är ute i nästan tre månader (hon klarar resan på 72 dagar) reser hon med enbart ett lätt handbagage.

Freya Stark

Under kolonialtiden i Främre Orienten under 1920- och 30-talet, skulle en fin brittisk dam gå på tebjudningar och umgås med andra britter. Freya Stark struntade i det, hon lärde sig prata de lokala språken, klädde sig i arabiska kläder, hoppade upp på en kamel- eller hästrygg och red iväg på egen hand för att uppleva verkligen och ta reda mer om arabisk, persisk och turkisk kultur. Freya reser genom öknar och över bergspass – ända till Afghanistan och Nepal, och hon slutar inte förrän hon närmar sig sin egen 100-årsdag.

Annons
Annons