Här är konstnärerna och utställningarna att ha koll på just nu

Efter reklamen: Se: 5 hållbarhetstips från Carolina Klüft

Det är den 21 januari 2009. Det är kallt i Stockholm. På Liljeholmsbron söder om city drar en okänd kvinna blickarna till sig. Polis kallas till platsen, först kommer en patrull, därefter ännu en. Kvinnan gör, trots sin späda storlek, våldsamt motstånd. Hon sätts i handfängsel och körs till psykmottagningen på Sankt Görans sjukhus. Personal på plats bedömer att kvinnan har en psykos. Hon läggs i bälte och medicineras.

Senare framkommer det att kvinnan, vid namn Anna Odell, har simulerat en psykos för att sätta ljus på den svenska psykvården. Anna är konstnär, student på Konstfack, och händelsen på Liljeholmsbron är en del av hennes examensprojekt. Anna Odell polisanmäls och ett efterspel i medierna följer, vissa menar att sjukhuset brutit mot sekretesslagen, Anna Odells agerande både hyllas och ifrågasätts. Hon döms senare till dagsböter för våldsamt motstånd och oredligt förfarande.

Bokredaktören Kenneth Gysing tipsar!

Bokredaktören: Här är de bästa pocketböckerna i maj 2023

–Tanken med Okänd, kvinna var från början att belysa makten i psykvården. Men jag lärde mig också mycket om medial makt. Att journalister lyssnar mer på människor med formella positioner, har Anna Odell själv sagt till Dagens Nyheter.

I dag är konstprojektet, som alltså fått namnet Okänd, kvinna 2009–349701, ett av Sveriges mest uppmärksammade och omdebatterade konstverk. Men det väckte rejäl debatt, och inte minst höjdes röster som frågade: ”Är det här konst?” Självklart, sa vissa. Inte alls, menade andra.

Så, vad är då konst? Frågan har ställts många gånger. Bland annat av konstnären Ernst Billgren i boken Vad är konst? som gavs ut år 2008. Svaret? ”Konst är det som gör oss till människor”, menar Ernst Billgren. Ett både enkelt och svårt svar. Konstnär är ingen skyddad titel, som exempelvis läkare eller sjuksköterska. Detta innebär, kort sagt, att vem som helst får, och kan, kalla sig konstnär. Och visst är konstnär något många vill kalla sig. Det märktes inte minst då Liljevalchs öppnade sin ansökningsperiod till Vårsalongen 2023. Verken strömmade in. Så många som 4135 stycken sökte – det är nytt rekord.

Här är nya spännande dokumentären om Göteborgskravallerna

–Det höga antalet sökande visar prov på Vårsalongens dragningskraft och att utställningen har kommit att bli den folkkära tradition som vi hoppats på, förklarar juryordföranden Isak Nilson.

På vårsalongen märks, inte sällan, mängder av spännande verk: skulpturer, målningar, videor… Här blandas gipskuber och hårförlängningar, om vartannat. Samtida konst, modern konst, kan ibland vara svår att förstå. I alla fall vid en första anblick.

–Det händer att man hör ”Det där skulle ju jag kunna göra själv!” eller ”Ska det där vara konst?” Att inte förstå och ställa frågor om ett konstverk är också en viktig del i att närma sig konsten. Ofta är det även kontexten som gör konstverket: bakgrunden, symboliken, sammanhanget och speglingen av samtiden, har Louise Wrede, expert på samtidskonst på Bukowskis, berättat.

Men vad är då bra konst? Tidskriften Empirical Studies of the Arts publicerade 2008 en sammanfattning av den forskning som bedrivits på ämnet i artikeln The Perception and Evaluation of Visual Art. Artikeln föreslog fem aspekter som avgör om och hur vi tilltalas av visuell konst: känsla, estetik, skicklighet, intellektuell stimulans och kreativitet.

Den moderna och samtida konsten både berör och upprör. Det är Lars Wilks och hans rondellhund, inte minst, ett exempel på. Den så kallade ”menskonsten”, med Liv Strömquists tunnelbanebilder i spetsen, likaså. 2019 uppstod rubriker och debatt då Sölvesborg tog beslutet att stoppa inköp av så kallad ”utmanande samtidskonst”.

–Vi kommer köpa in sådan konst som tilltalar det stora flertalet medborgare, förklarade Rolf Hans Berg (SD), då ordförande för Fritids- och kulturnämnden, i en intervju med Kulturnyheterna.

Han fortsatte:

–Det är klart att om du vill ha ”menskonst” hemma vid matsalsbordet ska du köpa det, men jag tror inte medborgarna uppskattar sådan konst i kommunens ägo.

Och på tal om pengar. Det står, minst sagt, klart att också modern konst kostar. Och kanske mer när den inte längre finns. Gatukonstnären Banksys verk Love is in the Trash såldes för ett par år sedan för hisnande 18,6 miljoner pund – nästan 22 miljoner euro. Verket var en vidareutveckling av Banksys Girl With Balloon som 2018 gick under klubban för cirka en miljon euro. Genast efter att verket såldes började en inbyggd mekanism, en dokumentförstörare i ramen, strimla sönder verket. Enligt uppgift skulle verket förstöras helt och hållet men bara halva strimlades. Där och då fick verket sitt nya namn, Kärleken är i skräpkorgen, och det var alltså det som såldes för rekordsumman på Sotheby’s auktionshus i London.

Men, kan man då äga den moderna konsten? Svaret är nja. I fallet med Banksyverket: ja. Men modern konst sker inte sällan i stunden. Ett performanceverk är ett konstverk som händer i nuet, ”live”. Det hela är ett direkt möte mellan konstnären och publiken och utan det mötet existerar inte konsten. Så om man vill börja samla modern konst gör man bäst i att satsa på annat: verk på papper, inte minst. Teckningar, akvareller, collage och grafik kostar vanligtvis mindre än exempelvis en oljemålning på duk. Också fotografier kan vara prisvärda. Bukowskis experter är eniga om att Lennart Olson, Hans Hammarskiöld och Hans Gedda är namn att lägga på minnet då det handlar om foto.

Men, trots forskningens svar på vad som är bra konst (känsla, estetik, skicklighet, intellektuell stimulans och kreativitet…), så tycks det ändå, på något vis, vara skillnad på konst och konst.

Det blev tydligt 2021, då Sveriges enda kulturmärkta graffitivägg Fascinate (1989) revs. Experter menar att målningen var unik, inte bara på grund av k-märkningen, utan också på grund av att den var så pass gammal. Verket målades av Circle och den numera kända regissören Tarik Saleh. Fascinate var laglig och beställd av den dåvarande ägaren till byggnaden. Men nu är den alltså borta. Anledningen? Väggen var både instabil och farlig, menade exploateringskontoret.

Bokredaktören: Därför borde du läsa En förlovad tid av Alba Mogensen!

Varje år försvinner mängder av graffitiverk i Sverige. Vissa fotograferas för att, på så vis, bevaras, Men det är inte samma sak, menar Jacob Kimwall, konsthistoriker vid Stockholms universitet, som 2014 doktorerade med en avhandling om graffiti.

–Det blir mer en dokumentation. Man byter medium och material, fotot blir bara en kopia av originalverket, har han sagt till Kulturnyheterna.

Enligt Kimwall är både platsen och situationen viktiga delar av verket och kulturarvet.

–Graffiti brukar kallas den största konströrelsen i historien, och det är tveklöst den mest omdebatterade. Eftervärldens dom blir nog hård om det inte finns ett enda originalverk kvar att diskutera.

5 svenska konstnärer att ha koll på

Nathalie Djurberg och Hans Berg

Skapar animerade världar av skulptur, ljud och rörlig bild.

Klara Lidén

Är en installations-, video- och performancekonstnär.

Klara Kristalova

Gör skulpturer och teckningar och har ett djupt personligt formspråk.

Joakim Ojanen

Gör keramiska skulpturer, teckningar och målningar.

5 utställningar att ha koll på våren 2023

Det dukade bordet – med Hanna Hellquist, 11 februari– 28 maj, Millesgården

”Oviktiga saker kan betyda allt”, slår Hanna Hellquist fast och berättar att hon är besatt av att duka vackert. Att skapa bord. Och kanske är det särskilt viktigt att hitta det stora i det lilla när tillvaron är oviss och omvärlden skälver. I utställningen, bland karaffer och kristallglas, klingar frågor om klass och makt och mitt ibland ljusstakar och vaser blommar minnen och berättelser.

Lars Kleen, Flod, 27 maj 2023–14 januari 2024, Norrköpings konstmuseum

Konstnären Lars Kleen kallar sina verk konstruktioner. Det anger ett sätt att arbeta på som positionerar Lars Kleens konstnärskap i gränslandet mellan konst, arkitektur och installation. Utställningen består av både helt nya och några äldre konstruktioner, teckningar och modeller.

Annika Björnsdotter, Till-Ställning, 8 mars–27 maj, Ramhuset Falun

Utgångspunkten är ett gammalt svartvitt fotografi av en ung kvinna i en yogaställning i en säng. Men hon håller inte på med yoga. Hon är mentalvårdspatient med diagnosen hysteri på ett sjukhus i Paris i slutet av 1800-talet. De unga vackra ”hysteriska” kvinnorna fotograferades flitigt och visades upp under teaterliknade tillställningar. Den bildmässiga likheten mellan vissa hysteribilder och nutida fotografier av yogaställningar förbryllar. Utställningen ställer universella frågor om hur kvinnors kroppar exponeras och objektifieras i fotografier och den ångest det väcker.

Lee Bul, 11 mars–27 augusti, Göteborgs konstmuseum

Hyvlad pärlemor, en svävande spegelblank zeppelinare och skulptur tillverkad av militärt metallskrot från gränsen mellan Nord- och Sydkorea. Lee Bul anses vara en av Asiens viktigaste konstnärer och i hennes första separatutställning i Norden visas ett urval av centrala verk med tonvikt på skulptur. Hon intresserar sig främst för frågor om utopi, ordning och makt i relation till kropp, material och arkitektur.

Carola Grahn, 6 maj–5 november, Wanås konst

Med avstamp i samisk världsbild utforskar Carola Grahn den moderna människans relation till och föreställningar om naturen. I installationer som ofta innehåller inslag av mörk humor och populärkulturella referenser får hon oss att reflektera över maktförhållanden, planetens framtid och vårt eget levnadsätt.