Per Gessle: Så uppkom Roxette-hiten
Nu avslöjar Gessle hur han skrev en av duons största låtar – som började med hans fru.
– Jag levde och andades Roxette 24 timmar om dygnet, säger han till Aftonbladet.
Med Roxette blev Per Gessle och Marie Fredriksson ett av 80-talets stora musikfenomen – den svenska popduon var störst i världen. De toppade listorna i USA, hade med sin musik i filmer som Pretty woman och turnerade världen över.
När Per Gessle minns tillbaka på den tiden ser han på sig och Marie som musikbranschens Zlatan.
– När jag tänker på den eran var vi liksom Zlatan som gjorde bicykletas hela tiden. Det kändes i alla fall så. Samtidigt var vi chockade och tacksamma över att ha slagit igenom. Att ett band från Sverige skulle göra det fanns inte på kartan. Med Look Sharp och It must have been love hade vi haft fem jättehits innan Joyride kom. Men jag blev bara motiverad av framgången, jag bara öste på, säger han i en intervju med Aftonbladet.
Joyride, som är en av Roxettes största låtar, kom till efter att Per Gessles fru Åsa kände sig kärleksfull och lämnade en lapp.
– Jag levde och andades Roxette 24 timmar om dygnet. ”Joyride” började med lappen som min flickvän, numera fru, la på min flygel: ”Hej, din tok jag älskar dig”. Det är en jättebra poprefräng, tänkte jag. Jag hade precis läst en intervju med Paul McCartney som beskrev låtskrivandet med John Lennon som ”en lång joyride”. Den kombinationen: ”Hello, you fool, I love you/C’mon join the joyride” kändes som en härlig popkampanj, berättar artisten för tidningen.
Roxette sålde bättre än Madonna
När gruppen skulle åka på turné till Sydamerika hade de fått höra att stora stjärnor som Madonna och Michael Jackson hade sålt dåligt, och att de inte skulle tro att de kunde göra stora pengar på att turnera i landet.
– De sa: ”Ni kan göra er turné, men ni kommer inte tjäna några pengar”. Från vår sida var det: ”Vi är från Halmstad och får spela i Sydamerika. Då kan man tjäna pengar någon annanstans”. Det var tänkt att vi skulle spela för typ 6 000 personer. Men några veckor innan vi kom dit exploderade allt. Vi flyttades till fotbollsarenor. 50 000 i Buenos Aires. 65 000 i São Paulo. 45 000 i Santiago. Makalöst.