Poeten Louise Glück Nobelpristagare i litteratur 2020

Tur för Glück, får man väl säga, men nog såg man en och annan lång näsa i SVT:s direktsändningen, och flyhänta fingrar som snabbt googlade på Louise Glück. Även Feminas spåkula fungerade illa, i går tyckte jag mig se den amerikanska poeten Anne Carson skymta förbi i kulan, men idag hör jag bara någon som gnisslar tänderna någonstans där inifrån (möjligen då Anne Carson – det lär nog dröja innan någon amerikansk poet får priset igen).

Samtidigt, det är alltid lika underbart att se hur Svenska Akademien lyckas överraska allas förväntningar på pristagare – något som väl de flesta i grunden också förväntar sig. Svenska Akademien vet man aldrig riktigt var man har, och så ska det också vara – det litterära livet blir så mycket roligare då.

Vem är då Louise Glück? Född i New York 1943 har hon (hittills) kommit ut med tolv diktsamlingar, där två är översatta till svenska. Den första, ANNONS Averno (på Rámus förlag) 2017, den andra, ANNONS Ararat, 2019 (på samma förlag). Rámus är ett mycket litet förlag, förläggarna där lär jubla stort idag.

Glück ses som en av de riktigt stora poeterna i USA (och även internationellt) har fått Pulitzerpriset, och här i Sverige fick hon i våras Tranströmerpriset (200 000 kronor), något som kanske kunde ha setts som ett tecken på vad som skulle komma. Juryns motivering då löd ”För en poesi som med exakthet och svärta låter det personliga genljuda ur en mytologisk och historisk klangbotten”.

I en essä om Louise Glück skriver författaren Hanna Nordenhök om den röda tråden i hennes författarskap, ”Den ödesmättade relationen till en mor, och erövrandet av en egen röst i hennes skugga, är ett motiv som löper som en högspänningstråd genom Glücks författarskap”.

Barndomen, relationen mor och dotter, kopplat till grekisk mytologi, där har ni alltså Louise Glück i ett nötskal.

Jag har själv aldrig läst något av henne, men det tänker jag göra nu – och hoppas, med en liten parafras på Tomas Ledin att ”hon gör allt för att göra mig Glücklig”!

Läs mer:

Kenneth Gysing: Kvinnorna som borde få årets Nobelpris i litteratur