Sanne Salomonsens svåra kamp efter blodproppen
2006 drabbades den folkkära artisten Sanne Salomonsen av en blodpropp i hjärnan, och visste inte om hon skulle överleva.
I Sommar i P1 berättar Den jeg elsker-sångaren om kampen för att få sitt liv tillbaka efter sjukdomen – och det känslosamma mötet med sonen på sjukhuset.
– Vi tittar varandra i ögonen, och han ser på mig, och jag vet inte om jag kommer överleva, säger hon i sommarpratet.
Sanne Salomonsen är en av Danmarks mest folkkära artister, som också har haft en framgångsrik karriär i Sverige, och som i höst medverkar i Så mycket bättre. Men att hon skulle få en så lång karriär har inte alltid varit självklart – 2006 såg det ut som att Sanne Salomonsens liv som artist var över för alltid.
Den danska artisten var hemma hos sig själv och skulle träna när hennes armar började domna bort.
–Jag sa till min kompis som var där att jag bara ska dricka lite vatten, men jag fick vattnet i fel strupe och hotade till – och där började min förlamning. Det kändes som att jag satt i en ostkupa. Nästa minne jag har är att det står två ambulanspersonal i mitt kök som undrar vilket sjukhus de ska köra mig till, berättar Sanne Salomonsen i Sommar i P1, som sänds lördagen 11 augusti.
Hon kördes till ett sjukhus med expertis inom hjärnproppar, och tillbringade två dagar på intensivavdelningen innan hon kunde flyttas till en riktig avdelning. När hon låg på sjukhuset kom hennes son Victor-Ray, då 18 år, på besök – ett möte hon bär med sig än i dag.
– Vi tittar varandra i ögonen, och han ser på mig, och jag vet inte om jag kommer överleva.
Kämpade för att bli frisk
Så småningom fick Sanne veta att hon tidigare hade haft en blodkärlssprängning i sin halspulsåder, och att hennes träning hade gjort att en sårskorpa från det halvläkta såret lossnat och färdats upp i hennes hjärna.
– I början var jag förlamad och kunde varken använda min vänstra arm eller mitt vänstra ben. Jag var livrädd såklart. Men konstigt nog aldrig för att jag skulle hamna i rullstol, som ofta händer. Jag tänkte aldrig så. Efter 1,5 månad fick jag åka hem. Jag fortsatte träna så klart, både hemma och på återbesök på sjukhuset. Rullator blev kryckor, och kryckor blev käpp.
Sanne Salomonsen satte upp bilder vid sin säng på sjukhuset för att visualisera hur hon återigen skulle kunna hålla mikrofonen i vänster hand, och var bestämd kring att hon skulle bli bra igen. Men medan hennes motorik blev allt bättre hade hon desto svårare med rösten – och blev rädd att hon aldrig skulle kunna sjunga igen.
Så mår Sanne Salomonsen i dag
Det skulle dröja 4 år innan Sanne stod på en scen igen, men i dag är hon i stort sett återställd – även om hon efter blodproppen har svårt att skriva låtar helt på egen hand.
– Det finns så klart ett före och ett efter min sjukdom. I dag känner jag mig nästan lika stark som när jag blev sjuk, så det känns som om jag vunnit till slut. Inte bara vad gäller sjukdomen, utan i livet överhuvudtaget.
Sommar i P1 sänds klockan 13.00 i SR P1, men finns att lyssna på i poddformat från 07.00.