Annica, 70, skulle vräkas – tog sitt liv
En människa i statistiken var Annica, som valde att avsluta sitt liv dagen före sin 70-årsdag.
Ju närmare vräkningen kom desto mer desperata blev sms:en till dottern.
Att bli tvingad ur sitt hem och få låset utbytt i en situation där du har små chanser att få ett nytt förstahandskontrakt, är ett scenario säkert många skulle känna vanmakt och ångest inför.
I Sverige var det i fjol en verklighet för 2 506 hushåll, motsvarande 50 i veckan, men betydligt fler fick känna av hotet.
Under 2019 skickade Kronofogden ut 29 000 betalningsförelägganden till hyresgäster med besked om att hyresavtalet var uppsagt, skriver Hem & Hyra i sin granskning där man också har tittat närmare på en studie från Institutet för social forskning, Sofi, på Stockholms universitet (2015), som visade att i genomsnitt ett vräkningshot i månaden slutar det med att personen tar sitt liv.
Inget ljud hördes från lägenheten
Hem & Hyra har följt multisjuka Annicas sista dygn i livet, och tecknar genom intervjuer med hennes två barn, Angelica och Patric, ett porträtt av en kvinna vars desperation och situation förvärrats under en längre tid fram till tisdagen den 14 mars 2017 klockan 13.00 – tiden för när avhysningen från lägenheten i Nyköping skulle ske.
Dottern Angelica som dagen innan fått allt mer desperata sms från sin mamma, anslöt till gruppen av socialarbetare, hyresvärden och en saneringsfirma som samlats utanför huset.
–Jag tänkte att mamma kunde göra värsta scenen om jag visade mig. Men strax före ett gick jag ut och frågade soc-tanten om de hade hittat någonstans för henne att bo. Det hade de inte, berättar Angelica i reportaget.
Sedan gick de in i huset.
”Åtta personer stod redo utanför lägenhetsdörren. Just som klockan slog 13.00 knackade de på. Ingen öppnade. Det var tyst där inne. Annica skulle fylla 70 i morgon. Nu hängde hon i en lampkrok i vardagsrummet”.
Annica hade flera kroniska sjukdomar och tog sig fram med rollator eller permobil, men hon var alltid noga med sitt yttre och det syntes inte utåt vilka problem hon hade, berättar hennes barn för Hem & Hyra – men förnekar inte att problemen funnits under en längre tid.
Avböjde hjälp från Socialen
Redan när de var små och föräldrarna skilde sig och Angelica så småningom blev ensam med sin mamma, drogs Annica med värk och låg till sängs ofta medan dottern fick ta ett stort ansvar för hushållsarbetet. Med åren fick familjen en allt mer ansträngd relation, då Annica inte ville ha någon kontakt med sina barn.
Socialen hade flera gånger under senaste åren kopplats in och försökt att hjälpa henne att få ordning i sitt hem, men Annica blev varje gång missnöjd och i augusti 2016 sade Nyköpings kommunfastigheter upp hyresavtalet på grund av två obetalda hyror och skickade ärendet till Kronofogden och socialtjänsten.
När man hittar Annica död är det i en lägenhet av misär.
”När kronoinspektören och en man från saneringsfirman går in måste de bana sig fram mellan kläder, matförpackningar, smutsig disk och prylar som ligger huller om buller på golv och möbler. Det stinker av sopor, i luften surrar flugor. Det är ingen tvekan om att hyresgästen inte har klarat av att sköta sig och sin lägenhet”, skriver Hus & Hem och citerar dottern Angelica.
– Det var inte konstigt att värden ville vräka henne, det var självklart med tanke på hur det såg ut och luktade.
Men inget av syskonen visste när mamman hade blivit uppsagd och har reagerat på att Annica själv inte hade en aning om vart hon skulle ta vägen. Annica hade enligt uppgifter till tidningen sökt äldreboende men fått avslag tre gånger för att hon inte uppfyllde kriterierna, ett av dem är att vara minst 70 år.
”Viktigt att fakta kommer fram”
Nu tog hon sitt liv dagen före sin 70-årsdag.
Direkt i samband med moderns död kämpade Annicas barn hårt med kommunen och sjukvården, begärde ut handlingar, JO-anmälde och berättade i Södermanlands Nyheter om vad som hade hänt. Anmälningarna ledde ingen vart och de hade bestämt att lägga allt bakom sig, när de tänkte om och valde att dela sin berättelse igen.
Angelica och Patric betonar att ansvaret för hur det gick först och främst låg på mamman, som inte sökte eller tog emot stöd, men betonar att en nyckelfråga är att Annica inte fick veta vart hon skulle ta vägen efter vräkningen.
– Det är viktigt att fakta kommer fram så att det inte händer igen, säger sonen Patrik till Hem & Hyra och:
– Även människor med knepig personlighet eller psykiska sjukdomar behöver kunna få hjälp. Det är det som är själva meningen med vårt sociala samhälle.