Paret adopterade dotter med hudsjukdom – nu gör hon succé
Som barn i Sierra Leone levde hon på barnhem och fick höra att ingen skulle vilja adoptera henne på grund hennes hudsjukdom vitiligo.
Här är dansarens otroliga livsöde, och adoptivföräldrarna som räddade henne.
Michaela DePrince må vara en framträdande balettdansös med en strålande karriär i USA – men hennes liv hade kunnat se helt annorlunda ut. Född i Sierra Leone 1995 förlorade Mabinty Bangurawas, som hon då hette, som ung båda sina biologiska föräldrar i det fruktansvärda inbördeskriget i landet. Hon fick i stället växa upp på barnhem, och där började mardrömmen på riktigt för henne.
Michaela är född med den autoimmuna sjukdomen vitiligo, som gör att hudcellerna förlorar pigment i olika stor grad, vilket i sin tur gör att man får vita fläckar. När hon började få fläckarna blev hon genast kallad för olika öknamn och hånades av de andra barnhemsbarnen. Den enda vännen hon hade var en annan flicka med samma namn, Mabinty.
På grund av sin vitiligo kallades Michaela för ”djävulens barn”, och ingen ville adoptera henne. I en intervju har hon berättat hur barnen på barnhemmet konkurrerade med varandra och fick olika ranking.
– De rankade oss. Nummer ett var favoritbarnet, och nummer 27 var den som var minst favorit. Jag var nummer 27. De sa hela tiden ”varför skulle någon adoptera djävulens barn?”.
Adopterades till USA
Efter att som treåring också ha blivit knivhuggen i magen vände äntligen lyckan för Michaela. En amerikansk kvinna, Elaine DePrince kom till landet för att adoptera en annan Mabinty – men väl på barnhemmet uppstod det förvirring över vilken Mabinty som saken gällde. När Elaine fick veta att Mabinty hade blivit nekad adoption 12 gånger redan bestämde hon sig för att adoptera båda flickorna med samma namn. De döptes om till Michaela och Mia, och först efter att ha skrivit på pappren berättade Elaine för sin make hemma i USA att hon skulle komma hem med ett barn mer än de bestämt.
Michaela var fyra år gammal när hon flyttade hem till sin adoptivfamilj i USA, och upptäckte kärleken till baletten. Föräldrarna körde henne till och från danslektionerna, och uppmuntrade hennes intresse. De var också generösa med sin kärlek och tillgivenhet, även när världen runt omkring var mindre accepterande.
– När jag var åtta år gammal sa min lärare ”du vet, vi brukar inte lägga energi på svarta ballerinor för de brukar alla bli tjocka och få stora bröst”, har Michaela berättat.
Hennes föräldrar stöttade henne att inte bry sig om alla negativa röster och fortsätta med sin passion – och det var ett minst sagt bra beslut. I dag dansar hon vid Bostonbaletten, och är en av USA:s stora namn inom dans. Hon har också haft en egen realityserie.
Källa: Newsner.