Trendar: Nostalgi Gratis färganalys Titta in i Margareta Hallins badrumsskåp Vintips till höstmiddagen Härliga spahotell att besöka Intervju med Matilda Boza från TV4 Livsberättelser Så bär programledarna säsongens trendfärg Feminas historia

Insekter på tallriken – snart blir det verklighet i Sverige

18 jan, 2019
AvAnna-Lena Pettersson
Det ligger en period av testning mellan oss och de ätbara insekterna. Så snart som senare i år skulle du kunna fylla din tallrik med syrsor, mjölmaskar och larver. Klimatsmart, proteinrikt och gott, säger förespråkarna.
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto
Annons

”Äta myror?”

Vi har väl alla någon gång skrattat åt Mowglis förskräckta utrop när björnen Baloo föreslår myror som mellanmål i Djungelboken. Men skratta lagom! Att det här ska bli verklighet ligger nämligen närmare i tiden än vad vi kanske trodde första gången vi såg den.

I stora delar av världen är insekter en viktig del av den vanliga kosten men är man inte van kan det kännas märkligt och till och med lite äckligt att tänka sig att stoppa insekter i munnen. Rent biologiskt borde det egentligen inte vara konstigare än att äta räkor och kräftor, som bara är en annan gren av leddjuren.

Men varför ska vi då börja äta insekter? Jo, framför allt för att dagens matproduktion, och produktionen av olika protein i synnerhet, kräver väldigt stora resurser vad gäller såväl foder som vatten och energi. Stora delar av jordens jordbruksarealer, enligt en studie cirka 70 procent, tas till exempel upp för att odla foder till boskap. Det kommer inte att vara hållbart i längden.

Annons

Mat som lever på matavfall

Insekter kräver inte alls lika mycket foder, vatten och energi per kilo protein man får ut som till exempel en ko eller en kyckling gör. De är inte heller lika kinkiga när det gäller vad de får för foder och en stor del av det de äter är sådant som vi människor ändå inte kan leva av eller betraktar som avfall. Resurserna kan därmed användas på ett mer effektivt sätt.

En finländsk startup har tagit fram en insektsfarm som skulle kunna placeras mitt i stan. Den heter EntoCube och är i storlek av en liten husvagn. Där inne kan man producera cirka fyra kilo syrsor om dagen, syrsor som dessutom har matavfall från restauranger som foder. De säger att produktionen i framtiden kan bli bra mycket större och att det går att ta fram insektsfarmer som gör familjer eller hela grannskap självförsörjande. Liknande projekt har också gjorts i Sverige.

Insekter är bra mat, om man bortser från vår ovana att äta dem. De innehåller mycket protein, fleromättade fetter, vitaminer och mineraler som till exempel järn. Dessutom är de, enligt hängivna insektsätare, goda. Och om du får rysningar av tanken på att knapra i dig en syrsa med skal och allt handlar det inte bara om att äta insekterna hela. Det finns en hel uppsjö av insektsbaserade produkter som bars, proteinpulver, godis, mjöl och pasta redan i produktion i andra länder.

Annons

Det handlar inte heller om vilka skalbaggar i skogen som helst. De insekter som framför allt används i livsmedelsproduktion är flera arter av syrsor och gräshoppor, mjölmaskar och buffalolarver.

Strikta regler om insektsmat i Sverige

Men varför ser vi då inte insekter på menyn redan idag? Helt enkelt för att det inte är tillåtet. Enligt EU-reglerna måste man först kontrollera att insekterna som ska konsumeras är säkra och sedan ska EU-komissionen fatta beslut om godkännande.

– Det är företagen själva som ska bevisa att deras produkter är säkra. De ska redogöra för vilken art det är och i vilket stadium de har skördats och visa att det inte finns några bakteriella eller kemiska risker eller några allergener i produkterna, säger Astrid Walles-Granberg, rådgivare på Livsmedelsverket.

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, bedömer därefter ifall de vetenskapliga bevisen som företagen lägger fram håller. Om Efsa och EU-kommissionen godkänner produkterna så gäller godkännandet i hela EU. Redan nu kan man både köpa och servera insekter i vissa EU-länder, till exempel Storbritannien, Finland, Danmark, Nederländerna och Belgien. Där har man nämligen gjort en annan tolkning av EU-lagstiftningen. Det här är resultatet av en otydlig formulering i den tidigare lagstiftningen där det inte uttryckligen står att den gäller hela djur. Vissa länder har då tolkat det som att lagen bara omfattar delar av djur och alltså godkänt försäljning av hela insekter och då även insektsmjöl där också hela djuret används. Men det är bara övergångsregler.

Annons

– I Sverige har vi inte tolkat lagen så eftersom intentionen med lagen var att den skulle gälla hela djuren, inte bara delar av dem. Det har också förtydligats i den nya lagstiftningen och är vad som kommer att gälla för samtliga EU-länder när perioden för övergångsreglerna gått ut, säger Astrid Walles-Granberg.

Hon berättar att det har kommit in en hel del ansökningar från företag till Efsa och att en del av ansökningarna är omfattande och har kommit långt i processen. Det skulle kunna betyda att livsmedel med insekter skulle kunna komma ut på marknaden inom en inte alltför lång tid.

– Det är möjligt att företag kommer att få sälja insekter som mat redan nästa år eller till och med tidigare. Allt beror på vilka bevis företagen har lagt fram för att livsmedlen är säkra att äta.

 

Läs mer:

Vegotrenden, djurskyddet och klimatet påverkar köttätandet

Här är finalisterna i Årets matbluff

Annons