Julmaten som är klimatsmart – och den riktiga boven
Julklappshets och matfrossa är två vanliga orsaker till ångest under julhelgen. Samtidigt verkar det inte som att klimatet bekymrar så mycket som det borde enligt forskare och experter.
För även om vi vet att jordens resurser är begränsade och att vår livsstil påverkar miljön, så är det många som går loss och köper mängder med mat och presenter som transporterats från alla världens hörn.
Välj grönt och minska på köttet
För den som vill ha julefrid och samtidigt lindra sitt negativa klimatavtryck, finns det sätt att lösa ekvationen. Tänk på vad du äter. Vi tog oss ett snack med Anita Lundström på Naturvårdsverket och Caroline Westblom på Naturskyddsföreningen, för att reda ut vad som är klimatsmart på julbordet, och vilken maträtt som är en klimatbov.
– Allmänt kan man säga att laga fler rätter av grönsaker och rotfrukter är positivt. När det gäller animalieprodukterna så är ägg och sill rätter som man kan ta lite extra av, säger Anita Lundström.
Anita betonar att ett knep att minska miljöpåverkan är att minimera matsvinnet. Något som är särskilt viktigt när man gör en buffé som lätt blir överdådig. För faktum är att vi slänger ungefär 1,3 miljoner ton mat per år i Sverige, vilket motsvarar 97 kilo per person.
– Ett sätt att minska svinnet är att ha färre rätter, ta fram lite åt gången, särskilt det som påverkar miljön mer som köttbullarna, skinkan och laxen. Servera hellre på lite mindre mattallrik och hämta om, säger Anita Lundström.
Men att enbart dra ner på köttet och minska matsvinnet, räcker inte för att julbordet och vårt sätt att äta i övrigt, ska vara hållbart. Det menar Caroline Westblom vid Naturskyddsföreningen.
– För klimatets skull hjälper det alltså inte att bara minska matsvinnet. Vill du göra en insats i jul så satsa både på att byta ut kött mot växtbaserade alternativ och se till att inte slänga mat, säger Caroline Westblom.
Kyckling och gris hellre än ko
För det är just köttet som är den främsta klimatboven på julbordet, att äta kött i den mängd som svensken gör idag är inte hållbart ur klimatsynpunkt. Kort sagt anses jorden inte klara den påverkan som den massiva djurindustrin innebär.
– Vår köttkonsumtion måste minska om vi ska klara av att minska vår klimatpåverkan, så det bästa för klimatet är att faktiskt hoppa över skinkan och ha något gott växtbaserat alternativ, Caroline Westblom på Naturskyddsföreningen.
Caroline betonar att den som likväl tänker äta julskinka, bör välja en ekologisk sådan.
– Ekologisk skinka gör dock absolut skillnad för miljön i och med att KRAV-märkt foder odlas utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Även när det kommer till frukt och grönt finns det anledning att tänka efter vad som köps och äts på julbordet. Importerad frukt har högre klimatpåverkan än frukt som odlats i Sverige. Samtidigt spelar det roll om frukten odlats ekologiskt och i säsong.
– Välj alltid ekologiskt och efter säsong så mycket som det går! Vintern är säsong för apelsin och clementiner, så det är bättre att köpa då än på sommaren, säger Caroline Westblom.
Välj bort mejeriprodukter
Att räkna ut exakt hur stor klimatpåverkan varje maträtt på julbordet har, är svårt. Många av rätterna innehåller flera olika ingredienser som dessutom varierar från recept till recept.
– För de maträtter som innehåller mejeriprodukter så kan klimatavtrycket för den rätten minskas avsevärt om mejeriprodukten byts ut mot en växtbaserad produkt, helst en som är närproducerad, säger Caroline Westblom.
En annan klimatbov, som vi förvisso inte äter i stora mängder, är plast. En mängd maträtter som vi har på julbordet köps i plastförpackningar, trots att det finns alternativ eller att rätterna i en del fall är enkla att tillaga själv.
– Mer än 8 miljoner ton plast per år hamnar i våra hav, vilket förstör livsmiljön för allt som lever i haven. Försök undvika så mycket plast som det går, framförallt engångsartiklar, säger Caroline Westblom.
Små ändringar i recepten ger effekt
För den som äter kött och inte kan tänka sig ett julbord utan animaliska produkter, finns det metoder som minimera klimatpåverkan.
– Man kan ändra recepten, välja att ha mer gris eller kyckling i köttbullarna och även lägga i riven potatis i smeten, så att mängden nötkött minskar, säger Anita Lundström.
En stark rekommendation är att hoppa över ålen. Denna utrotningshotade djurart är förvisso inte olaglig att fiska, men Naturvårdsverkets råd är att avstå konsumtionen. Ett råd som ligger i linje med EU-kommissionens beslut om ett totalt fiskestopp av ål i de europeiska haven mellan den 1 november och 31 januari.
Det finns även en lång rad andra fiskarter som du bör undvika att äta, ett tips är att besöka den så kallade fiskguiden på Världsnaturfondens hemsida för att få mer information.
Julbordets klimatvinnare:
GULDKLASS. Det hållbara julbordet ur klimatsynpunkt, är det vegetariska julbordet. Välj bort julskinkan, revbensspjällen, korven och fisken. Kort och gott allt som en gång varit ett levande djur. Vill du vara ännu mer klimatsmart så lämnar du det vegetariska julbordet och går vegan.
På det veganska julbordet väljer du bort alla produkter som produceras av djur. Mejeriprodukter och ägg, helt enkelt. För det krävs ju trots allt uppfödda djur för att klämma fram ett ägg eller mjölk. Och djuren är som vi lärt oss, en klimatbov. Åtminstone i den massiva skala som djurhållningen omfattar idag.
Viktigt är att du väljer frukt och grönt som är i säsong, gärna närodlat. Vilket kan vara svårt i Sverige, men inte omöjligt eftersom det faktiskt går att skörda en hel del grödor på vintern – vilket bloggaren Sara Bäckmo har berättat om.
Julbordets andraplats:
SILVERKLASS. Andraplatsen innehas av det julbord som förvisso är en klimatbov och egentligen inte hållbart, men till för den som vill ha lite bättre samvete och kanske kan kompensera med en grönare kost resterande del av året.
Så om du vill ha kött på julbordet så väljer du bort nötkött till fördel för fläskkött. Grisarna är mer klimatsmarta än korna. Men kom ihåg, grisen är också en klimatbov så ät så lite du kan och släng ingenting. Matsvinnet i Sverige är enormt och påverkat klimatet negativt.
Givetvis äter du inte ål, väljer bort alla de fiskarter som är rödlistade men väljer överlag att frossa i fisk snarare än gris eller ko. Du lägger in sill själv istället för att köpa i burk och försöker överhuvudtaget laga så mycket mat som du kan från grunden. Allt för att minska andelen plastförpackningar.
Källa: Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Världsnaturfonden, Livsmedelsverket