Nu kan du hyra couture-klänningar för en kväll – modeveckans stora snackis
Designern Louise Xin vill inte få oss att anamma en viss trend eller köpa ett visst plagg. Hennes mission är att få såväl konsumenter som företag att vakna upp.
– Vi måste förändra vårt konsumtionsbeteende för att kunna bidra till hållbarhet. I längden är det vårt konsumtionsmönster som behöver förändras, förklarar hon.
Mitt under pandemin startade hon sitt eget varumärke.
– Jag var på semester i Japan och på grund av pandemin fastnade jag där i sex månader. Det var så mycket som pågick i världen under det året Black lives matter, Asian hate, kriget i Gaza… man blev verkligen tvungen att reflektera över sitt liv och vad man ville göra. Jag kände att jag är så tacksam över att bo i Sverige.
Louise flyttade till Stockholm för fem år sedan. Utan att känna en enda person försökte hon ta sig in i modevärlden men det var svårt.
– Jag har alltid velat jobba med något kreativt. Innan jag startade mitt eget varumärke så jobbade jag på Prada och lärde mig jättemycket om retail och service inom lyxsegmentet. När jag började jobba med klänningar kändes det som att allt föll på plats, jag älskade det! Jag visste knappt vad couture var innan, haha.
Med tanke på hur världen ser ut idag var det en självklarhet för Louise att starta ett företag där plaggen inte säljs utan hyrs ut för att sedan kunna användas av andra.
– Mina klänningar är tillverkade så man kan lägga till släp, ta bort delar och göra klänningen till sin egen. När man burit den en gång kan den justeras så att nästa person kan få glädjas av den vid ett annat tillfälle. Den här typen av klänningar använder man oftast bara en enda gång och det känns så onödigt att de ska hänga i garderoben och damma. Jag tror att hyra kläder är framtiden.
Under Stockholms modevecka visades Louise coutureklännings-kollektion under en digital visning. Förutom modellernas magiska klänningar bar de även plakat, likt dem man använder under protester och på dessa stod det budskap som “Free Uyghur”, “I stand with Afganistan” och “One race Human race”.
Uigurer är en minoritetsbefolkning som i första hand är bosatta i provinsen Xinjiang i Nordvästra Kina.
– I Xinjiang sitter cirka 2 miljoner Uigurer tillsammans med andra minoritetsgrupper fängslade i arbetssläger. Så kallade “omskolningsläger”. 1 av 5 bomullsplagg du har hemma har koppling till det här området och slavarbete. När jag började läsa på om de här människorna tog det hårt och jag började läsa på och utbilda mig. Jag är ju från Kina och blev chockad. Det är inte så många som har vågat prata om det här i svenska och internationella medier. Jag har kommit i kontakt med några Uiguriska representater i Europa och USA. Som har gett mig mer information och hur läget är och därifrån har jag fått veta att många barnfamiljer behöver hjälp. Jag vill hjälpa dem med det lilla jag kan.
På hemsidan enduyghurforcedlabour.org kan privatpersoner och företag läsa på mer om det här, företag kan se över sina distributionskedjor och aktivt ta avstånd från att köpa bomull som kommer just från det här området.
– Att använda bomull som framställts av människor som tvingas jobba i läger är inte ett hållbart sätt att producera kläder. Vi måste börja fokusera på mänskliga rättigheter. Och anledningen till att jag gjorde den här modevisningen var för att starta en diskussion och förhoppningsvis kunna hjälpa till på riktigt.
Louise har även startat en insamling där målet är att samla in 50 000 till en skola i Turkiet där Uiguriska barn som flytt från Xinjiang får möjlighet att gå i skolan och bli omhändertagna. För 80 kronor får en student böcker för en hel termin. I samma skola får även kvinnor som förlorat sina män och familjer lära sig främst sykunskaper, för att kunna komma ut i arbetslivet och återvända till ett mer normalt liv. Louise hoppas kunna åka och hälsa på i skolan under hösten.
Länk till insamlingen och mer information finns på Louise instagram.
Idag har Louise omkring 15 olika fantastiska coutureklänningar, varav 10 var med på visningen och är årets kollektion. Klänningarna hyr ut till såväl plåtningar och kända personer som till privatpersoner som vill ha den där wow-känslan för en kväll. Planen är att expandera och sy fler klänningar men en klänning tar ungefär 300 timmar att tillverka och Louise syr än så länge allt själv, för hand.
– Jag kommer att ta in sömmerskor nu när vi växer men då vill jag ta hjälp av utsatta kvinnor som har kunskapen men kanske inte så lätt att hitta ett jobb. Och även om vi kommer expandera så vill jag hålla det exklusivt och hållbart. Jag är emot överkonsumtion och det är inte så jag vill arbeta.
Målet är också att skapa mångfald! Det är viktigt att träffa och arbeta med människor från andra kulturer. Vi är alla sammankopplade och vi lever alla på en jord. Vi kan inte förändra hela världen på en gång men vi kan förändra vår lilla värld och inspirera andra att förändra sin. I takt med att vi växer och expanderar utomlands kommer jag titta på ytterligare projekt att bidra till. Det här är ingen trend jag hoppar på eller en snabb modesnackis. Jag vill använda min roll som designer och mode som plattform till att göra skillnad.