Ulrica Hydman Valliens stora sorg – förlorade sin 16 månader gamla son
Nästan alla svenskar har nog en relation till Ulrica Hydman Valliens konst: de färgglada tulpanerna, kvinnoansiktena, ormarna, de böljande formerna... Ulrica Hydman Valliens design syns, den tar för sig – och den berör. Den har, allt som allt, sålts i 60 länder – för den hisnande summan tre miljarder kronor.
I år är det fyra år sedan glaskonstnären somnade in, men hennes konst lever vidare. Nu hos nya generationer. Men vad är det som gör att den, oavsett vad man tycker om den, oavsett om den är ens egen smak eller ej, tar sig in under huden? Ulrica Hydman Valliens glaskonst är omöjlig att ignorera. Kanske är det för att den är skapad ur äkta känslor? Såhär har Ulrica själv beskrivit det hela, texten har funnits att läsa på Kosta Bodas hemsida:
”Lust, energi och passion, jag älskar och hatar på samma gång. Jag är både bråkig och engagerad. I glaset är allt möjligt.”
Ulrica Hydman Vallien föddes den 24 mars 1938 i Stockholm. Hon dog den 21 mars 2018, bara tre dagar innan hon skulle fylla 80. Hennes make, Bertil Vallien, var den som bekräftade dödsfallet för medierna.
"Min älskade Ulricas varma hjärta slutade att slå ikväll. En obegriplig förlust", skrev han på Facebook.
Ulrica Hydman Valliens karriär – debuterade på 1970-talet
Ulrica Hydman Vallien debuterade som konstnär på 1970-talet. Hon var, från början, utbildad keramiker vid Konstfack i Stockholm (en av hennes lärare var självaste Stig Lindberg) men arbetade med mer än keramik. Hennes konstnärskap omfattade både måleri och, kanske allra främst, glas. 1972 blev hon formgivare vid Kosta Boda. 15 år senare, 1986, kom det stora genombrottet, med serien Open minds. Open minds är de munblåsta vaserna, tallrikarna, faten, med det handmålade, dramatiska, ansiktet. Serien har blivit en klassiker och har, bland annat, synts i internationella succéserier på tv, som Vänner och Sex and the City. Just kvinnoansiktena, och tulpanerna, är nog hennes mest kända motiv.
– Tulpaner är väldigt dekorativa. När jag gjorde dem trodde jag att de var svenska, men efteråt har jag lärt mig att lökarna kommer från Holland. Ett lyckligt misstag. Kvinnoansikten är till för att försöka skapa ögonkontakt med köparen och signalera ”jag vill ha dig”, har Ulrica själv berättat.
Ulrica Hydman Vallien är inte bara Sveriges, utan en av världens, största och mest kända glaskonstnärer. På sitt cv har hon, bland annat, ett uppdrag som rymmer att ha utsmyckat British Airways flygflotta: flygplansstjärtar, servetter, porslin, biljetter och brevpapper. Hon finns dessutom representerad på bland annat Nationalmuseum och Moderna museet. Förutom på museer i Sverige och världen finns hon, hennes konst, förstås, i hundratusentals människors hem. Vid middagsbord, i vardagsrum och matsalar. I både koja och slott (också kungligheter har hennes alster hemma).
Ulrica Hydman Vallien är på många sätt både folklig och exklusiv. Detta trots att hennes kreativitet ofta har beskrivits som djärv. Men, vad är hemligheten?
– Jag bejakar, jag är inte så rädd av mig. Jag vill klämma ur mig det som är viktigt – och får på köpet även det som är oviktigt. Det är skönt att ösa ur sig och plocka det bästa. Jag vet inte alltid vad jag gör, men det blir ofta bra. När jag är osäker är Bertil mig behjälplig, har hon berättat för Dagens Nyheter.
Äktenskapet med Bertil Vallien
Den Bertil hon syftar på är maken, Bertil Vallien, som hon mötte under studietiden på Konstfack. De blev ett par. 1963 flyttade paret till Åfors glasbruk i Småland.
– Hon var en underbar människa med sin obarmhärtiga rättframhet. Vi var varandras kontraster, Ulrica suddade aldrig, hon var så himla direkt. Samtidigt spred hon en otrolig glädje och livslust, har Bertil Vallien berättat i en intervju med Expressen.
Bertil Vallien är, också han, konstnär. Paret levde tillsammans i nära 60 års tid. De var oerhört nära varandra. Därför var förlusten av Ulrica en chock. Och minnet av exakt hur han förlorade henne dröjer sig kvar. För Expressen berättar Bertil att paret skulle på en föreläsning då Ulrica plötsligt föll ihop i badrummet.
– Hon stod och målade läpparna framför spegeln. Det var en massiv hjärtattack och hon dog i mina armar. Det var en fullständig chock.
Ulrica Hydman Vallien förlorade sin son
Förlusten av Ulrica är inte Bertil Valliens första. Ulrica och han miste också sin lilla förstfödda son, som drunknade i Lyckebyån, precis vid familjens bostad. Året var 1968 och en barnflicka tog hand om den 16 månader gamla Mattias.
– Mattias var en riktig liten vilde. Han gjorde farliga saker hela tiden, har Ulrica Hydman Vallien senare berättat, skriver Expressen.
Det var december. Sonen gick ut på isen. Och drunknade.
– Jag fick väldiga skuldkänslor. Det tog kanske 20 år innan jag kunde tala om det. Jag har aldrig kunnat besöka Mattias grav. Jag kan inte, jag vill inte inse fakta, har Ulrica berättat för Expressen.
– Efteråt kände jag att det enda som kunde rädda mig var att vi skaffade ett barn till. Så fort det bara gick så kom Markus. Våra pojkar blev glädjen i våra liv.
Men sorgen gjorde avtryck. Också i Ulricas alster.
– Kritikerna satte dit mig rätt så ordentligt. De menade att mina bilder var mörka, fula och jobbiga att titta på. Först förstod jag ingenting. Jag var nöjd med bilderna och tyckte att de var fina och vackra men sedan gick det upp för mig: Det var min sorg publiken och kritikerna såg. Den hade lämnat sitt avtryck utan att jag själv sett det.
Bertil Vallien har funnit kärleken på nytt
För Expressen berättar Bertil att han hanterade sin sorg, den efter Ulrica, genom att arbeta. Mycket. Att ha något att göra räddade hans liv. I dag, fyra år efter hustruns död, har han funnit kärleken, på nytt.
– Det är en underbar kvinna, vi träffas mest på helgerna och har det trevligt ihop. Hon är 65 år och har ett sommarställe i närheten där jag bor. Jag har känt henne i 15 år och hon kände även Ulrica. Det är en mycket varm och omtänksam person, säger Bertil till Expressen.
Förutom den nya kvinnan består familjen av hans och Ulricas två barn, deras fruar och sex barnbarn.
Bara dagar innan Ulrica Hydman Vallien gick bort intervjuades hon, inför sin 80:e födelsedag, av Dagens Nyheter. När tidningen bad henne beskriva sitt konstnärliga testamente kom svaret, till synes, direkt:
– Uttryck dig själv och var modig. Våga sticka ut hakan. Gör det du tror på just nu.