Öka dina kunskaper om hjärthälsa – så kan du minska riskerna

LÅT OSS BÖRJA med de goda nyheterna. Drabbas du av hjärt-kärlsjukdom lever du i dag cirka 12–15 år längre än du skulle ha gjort för 30 år sedan. Risken att du dör är hälften så stor som för 20 år sedan – och som kvinna kan du glädjas åt att antalet infarkter bland dina medsystrar har minskat med fem om dagen sedan 2008. Fina siffror, som vi till stor del kan tacka forskningen, förbättrade behandlingsmetoder och ett hyfsat folkhälsoarbete för.

Men tyvärr kan vi inte slå oss till ro.

Tvärtom.

Hela 1,9 miljoner av dagens svenskar lever med hjärt-kärlsjukdom, och det är ännu den allra vanligaste dödsorsaken bland både kvinnor och män.

CIRKA 50 KVINNOR avlider i hjärtinfarkt varje dag, och även om antalet totalt sett har minskat har man sett ett ökat insjuknande bland kvinnor i medelåldern – där de bakomliggande orsakerna är sådana som många av oss kan relatera till.

Stress. Osunda matvanor. Mycket stillasittande. Övervikt.

Lägger du dessutom till rökning, i topp bland riskfaktorerna, har du ringat in den typiska hjärt-kärlpatienten.

Att många av oss blir sjuka är därmed inte särskilt märkligt. För med en ohälsosam livsstil kommer andra saker ofta som ett brev på posten. Högt blodtryck. Höga kolesterolvärden. Diabetes. Faktorer som alla höjer risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom avsevärt.

DRABBAS MAN AV diabetes förlorar man dessutom det skydd man sannolikt har av östrogenet fram tills man kommer i klimakteriet. Hos en frisk kvinna hjälper nämligen det kvinnliga könshormonet till att hålla nivån av det ”goda” kolesterolet HDL högt, vilket innebär att det är relativt ovanligt att en kvinna drabbas av hjärtinfarkt före 55 års ålder.

Att kvinnor i snitt är 7–10 år äldre än män när de drabbas av hjärt-kärlsjukdom påverkar också andra aspekter av sjukdomsutvecklingen. Till exempel har man sett att äldre inte känner smärta i samma utsträckning som yngre, vilket kan göra att de söker vård senare. Och generellt har vi kvinnor en tendens att inte ta våra symtom riktigt på allvar. Dels eftersom många alltjämt tror att ”hjärtinfarkt är något som bara drabbar överviktiga, stressade män”, dels eftersom symtomen kan vara diffusa och skilja sig från dem man betecknar som ”klassiska”. Tyvärr är denna okunskap fortfarande också utbredd inom vården, där man ofta missar att tänka hjärt- och kärlsjukdom när kvinnor söker hjälp.

KARIN SCHENCK-GUSTAFSSON är professor i kardiologi och överläkare vid Hjärtkliniken på Karolinska universitetssjukhuset. Hon är också grundare av Centrum för genusmedicin och en av frontfigurerna i 1,6-miljonerklubben, en ideell organisation som arbetar för att det ska bedrivas mer hälsorelaterad forskning på kvinnor i Sverige. I boken Kvinnohjärtan lyfter hon flera av de viktiga skillnader som finns mellan kvinnliga och manliga hjärtsjuka, både vad gäller symtom, behandling och forskning.

– Hittills har den mesta forskningen bedrivits på män, vilket också format behandlingsmetoderna. Men vi blir mer och mer medvetna om vilka skillnader som finns mellan könen.

TILL EXEMPEL VET man i dag att upp till 40 procent av kvinnorna inte får typiska symtom i form av bröstsmärtor som strålar ut i armarna, vid hjärtinfarkt. I stället känner man kanske sig onormalt trött, andfådd, illamående eller får ont i rygg eller mage – symtom som lätt ignoreras eller förknippas med andra sjukdomar, vilket ofta leder till att kvinnor söker vård för sent.

– Sedan har vi den så kallade tysta hjärtinfarkten, som främst drabbar kvinnor. Den ger i regel inga tydliga symtom, och skadorna på hjärtat upptäcks ofta långt senare, till exempel i samband med en EKG-undersökning, säger Karin Schenck-Gustafsson.

ÄVEN TAKOTSUBO-kardiomyopati, vanligen kallat ”brustet hjärta”, förekommer mest bland kvinnor. Symtomen liknar dem vid en akut hjärtinfarkt, med bröstsmärta och andningssvårigheter, men vid röntgen ser man inga förändringar i kärlen. Tillståndet är vanligt i samband med akut emotionell press, till exempel när kvinnan genomgår någon form av livskris.

På senare år har stress som utlösande faktor för hjärt-kärlsjukdom fått en allt större plats i forskningen. Man vet i dag att oro, sömnbrist och depression har en negativ inverkan på hjärtat och kan leda till såväl högt blodtryck som höga kolesterolnivåer, även i ung ålder.

EN ANNAN GRUPP som forskarna menar bör vara uppmärksamma på sitt hjärta är kvinnor som haft högt blodtryck under graviditeten, då risken att drabbas igen är fyra gånger större än för dem med normalt tryck. Undersökningar görs också på kvinnor som fött tillväxthämmade barn, eller haft havandeskapsförgiftning. Här har man också sett en förhöjd framtida risk för hjärt-kärlsjukdom.

Varje år bedriver 1,6-miljonerklubben kampanjen Woman in Red, med syftet att öka medvetenheten kring kvinnohjärtat och att samla in pengar till forskningen. Men även om ämnet hamnat lite högre på agendan, så finns det fortfarande väldigt mycket kvar att göra, menar Karin Schenck-Gustafsson:

– Ett exempel är den ojämlika vården, där en färsk svensk studie visar att kvinnor fortfarande har en dubbelt så stor överdödlighet i hjärtinfarkt jämfört med män och inte får behandling enligt rekommendationerna. Könsperspektivet saknas också fortfarande inom forskning och vid framtagning av läkemedel och behandling.

Läs även: Hjärt-kärlsjukdomar – så drabbas du

Viktiga insatser ger förstås också det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

– Sex av tio hjärtinfarkter kan förhindras genom förändringar i livsstilen: att sluta röka, gå ner i vikt, motionera regelbundet, äta hälsosamt, stressa mindre. Även genetiken spelar roll, men ju fler riskfaktorer du har desto snabbare kommer du att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Man har också sett att man genom en sund livsstil kan påverka arvsmassan. Det är alltså inte kört bara för att du har tidig hjärt-kärlsjukdom i släkten. Men är du orolig och har släktingar som drabbats i ung ålder – gå och kolla blodtryck, blodsocker och kolesterolvärde på din vårdcentral, råder Karin Schenck-Gustafsson.

MAI-LIS HELLENIUS är professor och överläkare på Livsstilsmottagningen på Hjärtkliniken på Karolinska universitetssjukhuset. Liksom Karin Schenck-Gustafsson framhåller hon vikten av en hälsosam livsstil.

– Tyvärr är det inte helt lätt att navigera bland alla hälsobudskap, men på Livsstilsmottagningen följer vi de nordiska näringsrekommendationerna. De bygger på en stark vetenskaplig grund och förespråkar mycket grönsaker, baljväxter, fiberrik mat, bär, nötter, fet fisk och oliv- och rapsolja – det som ofta kallas medelhavskost. Jättebra mat om man vill undvika hjärt-kärlproblem, men även diabetes, demens och cancer. En stor spansk studie visade till exempel att ett dagligt tillskott av olivolja och nötter markant minskade risken för hjärt-kärlsjukdomar, men även för bröstcancer bland kvinnor.

Tycker man det är svårt att lägga om livsstil är Mai-Lis Hellenius tips att ta ett steg i taget.

– Börja med en liten grej. När du klarat den tar du nästa. En ny god vana föder ju nämligen ofta en till. Och satsa på social samvaro under måltiden! Det är jätteviktigt både för hälsan och vårt välbefinnande.

Läs även: Så kan du bli hjärtsmart – 8 sätt som förbättrar din hjärthälsa

AV LINDA UNNHEM

Denna artikel publicerades först i Femina nr 08/2018. 

I nästa del: Besvär med sköldkörteln?