8 vanliga frågor om privatekonomi – experten svarar

Det har sedan tidigare rapporterats om uppsägningar, kris- och stödpaket inför en finansiell kris nu under coronaviruset. men hur ser det egentligen ut för den privata ekonomin?

Sparekonomen Frida Bratt svarar på frågor om privatekonomi, krisbuffert och bostadsmarknaden.

1. Hur ska man tänka med sitt sparande – om man har sparat i fonder och de har sjunkit med 30–40 procent? Är det dags att sälja av eller ska man vänta?

– Det är viktigt att fråga sig när pengarna ska användas: är det ett långsiktigt sparande på runt tre till sju år – då tycker jag absolut att man ska fortsätta att månadsspara om man kan. Det är klokt då det är kontinuerligt. På lång sikt tror jag att börsen kommer vända uppåt, men man vet inte riktigt när.

Sälj inte långsiktigt sparande

– Man får tänka lite på hur stor risk och nedgång man kan ta, sparar man långsiktigt kan man ha kvar pengar i aktiefonder. Men det kanske är läge att pytsa över lite pengar till korta räntefonder. Korta räntefonder stiger inte så mycket, men de faller inte heller så det funkar lite som en tryggare parkering.

– Ska man ha pengarna på kort sikt, inom tre år – ja då kanske det är läge att sälja av. Pausa inte inbetalningarna utan ta bort dem helt, för man får vara beredd på att det kan falla ännu mer. Då ska man inte ha sina pengar på börsen. Det är viktigt att ställa sig frågan när man ska pengarna.

2. Hur mycket pengar är bra att ha i en buffert vid kristider om man är i ett singelhushåll, ett par eller en familj med två barn?

– Är man ett singelhushåll krävs det så klart lite mindre buffert då det är bara en själv att tänka på. Men då har man också bara en inkomst och inte någon annan inkomst att falla tillbaka på. Har man en hyresrätt så kan bufferten också vara lite mindre så en till två månadslöner är en generell riktlinje. Utgå från det riktmärket och känn efter själv hur mycket du behöver.

– I ett par-hushåll har finns det ofta två inkomster och då kanske en inkomst att falla tillbaka på om en blir av med jobbet. Ofta har man en större bostad som kostar mer, kanske det behövs en högre buffert och lite andra kostnader än vad ett singelhushåll har. Den generella riktlinjen kan då vara runt två till tre månadslöner.

Säkra din inkomst

– Det blir det lite mer pengar som behövs eftersom det finns ett försörjningsansvar för barnen. Bufferten kan behöva vara större om man bor i en villa än om man bor i en lägenhet. Eftersom hushållet måste trygga fler så ligger den generella riktlinjen på tre till fyra månadslöner.

Viktigt att tänka på om man har barn kan vara att se över sin anställningssäkerhet, exempelvis se till att man har a-kassa – att det finns en försäkring för inkomsten eller ett komplement till bufferten.

3. Hur hänger allt ihop och varför riskerar vi en finanskris?

– När länder stänger ner sina ekonomier drabbar det branscher som besöksnäringen men också många andra företag. Just nu drabbas också oljemarknaden väldigt hårt till följd av coronaviruset. Vi kommer se konkurser vilket gör att företag inte kan betala tillbaka sina lån och investerare får inte igen sina pengar – något som utgör en stress i hela det finansiella systemet. Kreditmarknaden fryser till is och ger spridningseffekter som sedan gör avtryck på börsen.

– Allt hänger ihop och det blir som en dominoeffekt som man inte riktigt vet var den slutar. Vad som är och vad som kommer att hända är inte ens klart för dem på finansmarknaden – det är ett väldigt stort mörker.

4. När kommer det “värsta” vara över, alltså hur lång tid kommer det ta innan ekonomin har repat sig?

– Det är jättesvårt att säga när, för det är ingen som riktigt vet. Mycket beror på hur smittspridningen kommer att se ut. Nu får vi väldigt stora stimulanspaket av regeringar och centralbanker världen över för att hjälpa ekonomin – hålla den under armarna så att säga.

”Tvärnit i ekonomin”

– För att ekonomin ska kunna repa sig måste det komma nyheter om att smittspridningen minskar, något som gör marknaden på bättre humör. Vi vet inte i dagsläget hur stora konsekvenserna kommer bli av det coronakrisen. När sådant här händer blir det tvärnit i ekonomin.

– Alla åtgärder som görs med att stänga ner alla typer av verksamheter ger väldigt stora konsekvenser för ekonomin. Och där är investserare på börsen extremt oroliga över hur stor den här smällen kommer bli. Och så länge vi inte ser ett slut på smittspridningen så kommer oron på marknaden fortsätta, men får man bukt på spridningen och smittan, eller till och med ett vaccin då börsen gå fort upp igen.

– Även fast läget kan verka bättre i Kina så är Europa och USA fortfarande väldigt drabbade och då kommer ekonomin också vara fortsatt drabbad.

5. I rådande tider finns det något som man privat bör eller inte bör göra?

– Restaurangnäringen blir väldigt drabbad av att vi sitter hemma och jobbar och inte går ut och käkar lunch. Så fortsätt stötta den lokala restaurangen, hitta andra sätt du kan göra det på – var kreativ. Du kanske kan köpa med dig lunch istället för att sitta på restaurangen. Sluta inte stötta dem du vill ha kvar, för många kommer ha det jättesvårt under den här perioden.

– Ofta får jag frågan om det är köpläge på börsen och svaret är som tidigare: det beror på när du ska ha pengarna, om det är långsiktigt eller kortsiktigt sparande. Det kan lika gärna falla lika mycket till. Gå inte all in och lägg en klumpsumma på börsen bara för att det är billigt.

Hur ser din anställning ut?

– Se över din egen anställningssituation, hur hotat är ditt jobb eller har du kanske redan blivit varslad. Har du inte det finns det fortfarande tid att resonera lite kring hur du kan göra för att säkra din ekonomi. Gå med i a-kassan, teckna en inkomstförsäkring, se över ditt hushåll och var förberedd på de sämre tiderna som redan är här.

– Tänk till kring din boendeekonomi. Är du väldigt högt belånad, alltså har du en hög skuld i förhållande till bostadens värde då kanske det kan vara bra att amortera lite om man har möjlighet. Det är en bra krockkudde om priserna skulle falla.

6. Om man är i färd med att köpa lägenhet – hur ser det ut med lånelöfte och amorteringskrav framöver?

– Det är faktiskt så att finansinspektionen har förtydligat att bankerna får möjlighet att erbjuda amorteringsfrihet under en period framöver om det är så att man drabbas av en uppsägning i spåren av coronaviruset.

I Sverige finns det ett amorteringskrav om man köper en ny bostad, då ska man amortera en viss procent av lånet. Två procent per år om man har en belåningsgrad över 70 procent – belåningsgrad är skuldens storlek i förhållande till bostadens värde. Banker får tillåta att man inte amorterar vid exceptionella händelser, vilket Finansinspektionen har förtydligat att det är en sådan händelse just nu.

”Var försiktig i svåra tider”

– Har man fått ett lånelöfte så gäller det ofta i tre månader och fick man det innan allt med coronaviruset hände – så ska det gälla förutsatt att inget har förändrats i en egen privatekonomi. Löftet är inte en garanti. Om man har blivit uppsagd från sitt jobb under perioden av lånelöftet så kan banken säga nej till att låna ut pengar.

– Överlag i det här läget är det bra att se till hur säker ens inkomst är och hur hög belåningsgrad kommer man få. Var lite försiktig eftersom vi står inför svåra tider.

7. Hur ska man tänka om man sålt sin lägenhet och ska köpa ny eller om man precis har köpt och går i säljtankar?

– Bra att veta är att det som händer nu kan påverka bostadspriserna och det är oavsett om man går i köp- och säljtankar. Det är ofta svårt att tajma en marknad och om man har köpt en bostad ska man väl förhoppningsvis bo i den ett bra tag framöver.

– Den svenska ekonomin kommer påverkas negativt och vi kommer gå in i en lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Den höga arbetslösheten påverkar i sin tur bostadsmarknaden då det är färre som kan få ett lån och men det finns också psykologiska effekter av det här.

Sjunkande bostadspriser

– När vi känner att ett läge är osäkert och ser att våra sparpengar går ner, ja då håller vi hårdare i plånboken – vilket gör att många kanske inte vågar lägga det sista budet eller något alls. Men går man i köptankar kan man vara medveten om att vi kommer se lägre priser, hur låga är oklart.

8. Hur ska man tänka kring sin bolåneränta: ska man binda den eller ha rörlig?

– Jag tror att vi kommer fortsätta att ha låga räntor under en lång tid. Riksbanken i Sverige har inte sänkt sin ränta till minus än och jag tror att de kommer vänta in i det sista med det. Riksbanken köper statsobligationer som pressar ner räntan via dem köpen – resultatet blir låg ränta länge. Därför är det bra att fortsätta med rörlig ränta, vilket har lönat sig hittills.

Foto: Shutterstock

Läs mer:

Därför är coronaviruset farligare än en vanlig influensa

Här är testet som visar om du kan vara drabbad av corona

Så hittar du fokus och koncentration när du jobbar hemma