Så gick det till när kvinnor fick rösträtt i Sverige

Beslutet om kvinnlig rösträtt i Sverige, den 24 maj 1919, föregicks givetvis av en lång och envis kamp. I den här artikeln vill vi belysa den senare delen av den kampen; framstegen som ledde till att kvinnor äntligen fick rösträtt i Sverige. Från att det blev möjligt för kvinnor att bli myndiga, till bildandet av rösträtts-föreningar och slutligen: kvinnlig rösträtt!

Framstegen som ledde till kvinnlig rösträtt

1810

Ogifta kvinnor får möjlighet att ansöka om att bli myndigförklarade av kungen.

1858

Ogifta kvinnor får ansöka vid domstol om att bli myndigförklarade.

1862

Ogifta myndigförklarade kvinnor och änkor får inkomstgraderad kommunal rösträtt. Gifta kvinnor får fortfarande inte rösta kommunalt, de blir myndiga först år 1921.

1863

Ogifta kvinnor blir automatiskt myndiga vid 25 års ålder, och behöver alltså inte längre ansöka om det.

1884

Ogifta kvinnor blir myndiga vid 21 års ålder, alltså samma som männen.

1884

Första riksdagsmotionen rörande frågan om kvinnlig rösträtt skickas in av Fredrik T. Borg.

1899

Agda Montelius och Gertrud Adelborg överlämnar en petition om kvinnlig rösträtt å Fredrika Bremer-förbundets vägnar till statsminister Erik Gustaf Boström.

1902

Två motioner om rösträtt läggs fram. Den ena: Männen får sina fruars rösträtt, så om du är gift med en kvinna får du två röster. Den andra: Kvinnan får rösträtt. Båda förslagen röstas ned.

1903

Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) bildas. Lydia Wahlström och Signe Bergman åker runt och pratar med andra rösträttskämpar i andra länder.

1907 – 1909

En rösträttsreform ger kvinnan rätt till kommunala uppdrag – förutsatt att hon är röstberättigad (med andra ord rik, ogift och myndig).

De enda som inte får röst vid den här tiden, förutom kvinnor, är i stort sett män som sitter på mentalsjukhus eller i fängelse.

1912

Tidskriften Rösträtt för kvinnor startas av LKPR och upphör 1919 när rösträtt för kvinnor införs.

1914

Elin Wägner och rösträttsrörelsen lämnar in 30 band med 351 454 underskrifter som kräver kvinnlig rösträtt.

1917

Den nya regeringen (Liberalerna och Socialdemokraterna) lägger fram en proposition om lika rösträtt, men blir nedröstad i första kammaren.

1918

Det är stor oro i Europa med kravaller och demonstrationer och i Tyskland och Ryssland har arbetarna tagit makten genom revolt. För att lugna ner protesterna i Sverige bestämmer makthavarna sig för att blidka folket, och regeringen lägger därför fram en plan om bland annat kvinnlig rösträtt.

Förslaget om röstas igenom.

1919

Den 24 maj 1919 får kvinnor rösträtt från 23 års ålder och blir valbara.

Film: Kvinnlig rösträtt – en tidslinje

Efter reklamen: Tidslinje kvinnlig rösträtt i Sverige

Läs mer:

Lär känna de första kvinnorna i Sveriges riksdag

7 märkliga argument mot kvinnlig rösträtt i början av 1900-talet