Svenska forskarnas genombrott i IBS-gåtan: "Viktigt fynd"

Runt var tionde person i Sverige är drabbad av IBS – dubbelt så många kvinnor som män är drabbade.

IBS, som står för irritable bowel syndrome, innebär att den drabbade har en extra känslig tarm. Många upplever buksmärtor, förstoppning, diarré och gasbesvär.

Men diagnosen IBS är inte helt okomplicerad. Många patienter känner att de inte blir tagna på allvar och att IBS har blivit en diagnos de får när läkarna inte kan hitta något annat.

Men nu har forskare i Linköping gjort en helt unik studie med levande bakterier. Resultatet visar att människor med IBS faktiskt skiljer sig från friska personer när det kommer till hur tarmen reagerar på bakterier.

– Fynden visar på att IBS patienterna skiljer sig mot friska vad gäller tarmens förmåga att släppa igenom bakterier. Och att man faktiskt kan identifiera dem som en sjukdomsgrupp. Att de skiljer sig funktionellt från friska, på samma sätt som man kan se till exempel att patienter som lider av en inflammatoriska tarmsjukdom gör, säger Åsa Keita, forskare vid Institutionen för klinisk och experimentell medicin (IKE).

Forskarna undersökte små vävnadsprover från tjocktarmen från 37 kvinnor med IBS och jämförde dem med prover från kvinnor utan tarmproblem. Resultatet visade att IBS-patienter hade ett lager i tarmslemhinnan som är mer känsligt för bakterier och släpper igenom mer bakterier än de som inte lider av IBS.

I nuläget vet forskarna inte varför vissa drabbas av IBS. Men utifrån de studier som finns på området tycks det handla om ett samspel mellan hjärnan och tarmen, bland annat vad gäller bakterieflora och tarmens egna nervsystem.

Enligt Åsa Keita behövs det mer forskning för att se varför tarmen hos IBS-patienter har en ökad passage av bakterier.

– Fynden går inte heller att översätta rakt av till verkligheten och behöver utforskas vidare. Det finns studier som visar att IBS-patienter kan ha en störd sammansättning av bakterier i sin tarm, till exempel för mycket av de ”onda” bakterierna och för lite av de ”goda”, säger hon.

Den nya upptäckten kan förhoppningsvis hjälpa IBS-patienter i framtiden eftersom Linköpingsforskarna har kunnat peka på fysiska skillnader.

– Detta är ett viktigt fynd då många tidigare studier med andra metoder haft svårt att hitta funktionella skillnader mellan friska och sjuka, säger Åsa Keita.

Artikeln publicerades först på Året Runt.

Foto: IBL

Läs även:

Hur vet jag att jag har IBS? Experten svarar

10 vanliga frågor om IBS