Femina möter Anna Fredriksson

Anna Fredriksson

Ålder: 48 år.

Familj: Tre söner 27, 24 och 17 år.

Bor: Vasastan i Stockholm, sommarhus i Kivik, Skåne.

Anna Fredriksson roman Lyckostigen är en riktig bladvändare om knepiga relationer, skam, familjehemligheter och klassresor. Här finns Johanna, som bor på Lyckostigen i en småstad, men inte är särskilt lycklig för det.

Hon har varit gift med Calle, som flytt småstaden för ett liv i Stockholm. Johanna blev kvar med barnen, Sara och Agnes. Calle har flyttat ihop med övre medelklassflickan Fanny och försöker leva välbeställt stockholmsliv, men han känner sig inte helt bekväm i den rollen.

När Johanna så vinner tjugo miljoner på Joker, köper vindsvåningen ovanför Calles och Fannys lägenhet, och flyttar in med döttrarna, tar dramat ordentlig fart.

– Jag har alltid varit intresserad av vad pengar gör med människor, säger Anna Fredriksson. Mycket i samhället styrs ju av pengar. Innan jag skrev Lyckostigen gjorde jag research på storvinnare och det är inte lätt att bli ekonomiskt oberoende över en natt.

– Efter den första känslan av lycka, drabbas många av en väldig ensamhet. Du byter livssituation, hamnar utanför ditt sammanhang och vet inte hur du ska förhålla dig till det nya. Och det är det som händer Johanna i romanen.

Anna själv är uppvuxen i förorten Gubbängen utanför Stockholm, men har bott i Vasastan i Stockholm i över trettio år. Men innerstaden var ingenting nytt för henne när hon flyttade dit, ibland fick hon följa med till Aftonbladets redaktion där pappa Gunnar Fredriksson var chefredaktör.

Hon har själv en fil kand i litteraturvetenskap och franska och var på väg att doktorera om Strindberg som humorist, men gick sedan i pappas fotspår och blev journalist på Aftonbladet.

– Men jag skrev hela tiden, jag ville skriva eget. När jag var tjugofem började jag skriva manus för tv, jag tyckte det var roligare med fiction än verklighet.

Hon har varit avsnittsförfattare för Rederiet, huvudförfattare för julkalendern Pelle Svanslös och skrivit manus till Sprängaren och ytterligare ett antal filmer och tv-serier. 2011 kom debutromanen Sommarhuset.

– Pengar, klassresor, familjerelationer, vänskapsrelationer och arbetsplatsrelationer, det är det jag vill skriva om, skrattar Anna. Det är det mest intressanta som finns, tycker jag. Det är nog också därför jag tycker så mycket om Strindberg. Jag har med några utdrag ur hans bok Giftas i Lyckostigen, han skriver ju väldigt mycket om pengars betydelse för relationer och kärlek, och är ofta också väldigt rolig.

Lyckostigen handlar om tre olika klassresor.

– Johanna, som blir rik över en natt. Calle, som gör en mer traditionell klassresa, han har jobbat sig upp och tagit sig från småstaden. Och så Fanny som kommer från övre medelklass, men flyttar ihop med Calle. Vännerna är kritiska till hennes val, de tycker att hon har bytt ner sig, att Calle inte riktigt passar ihop med hennes kretsar. Det är en sorts omvänd klassresa.

Perspektivet skiftar mellan de tre huvudpersonerna, det är inte självklart givet vem som har rätt och fel.

– Jag gillar inte att lägga tillrätta för mycket med en lyckligt slut där alla pusselbitar faller på plats. Jag tror inte riktigt på det, livet fortsätter ju hela tiden. Men samtidigt har man som författare ett ansvar att berätta klart historien, det får inte bli ett för öppet slut.

Nu arbetar hon på sin fjärde roman och har några (hemliga) filmprojekt på gång.

– Den nya boken har ingen titel än, men den handlar om en 62-årig kvinna vars man får en stroke. De har varit gifta i fyrtio år och det blir ganska jobbigt för henne, i alla fall i början. Men så börjar hon på en matlagningskurs och sedan händer det en massa saker, skrattar Anna.

– Filmbranschen är så oerhört trög, jag har haft saker som jag arbetat på i fem år, där gäller det att ha flera projekt på gång samtidigt. Men som läget är nu är jag författare i första hand och jobbar med film lite vid sidan av.

När hon inte skriver handlar fritiden främst om de tre sönerna, 27, 24 och 17 år, plus flickvänner till två av sönerna och sommarhuset i skånska Kivik.

– De brukar komma hem och hänga hemma hos mig ibland Och så har jag min exman Magnus också, som är min bästa vän.

Av KENNETH GYSING

Foto CAROLINE ANDERSSON (porträtt)