Feministisk satir

– Mitt mål är att uppmuntra folk att bli tänkande människor. Albumet innehåller en del nytt material och en del publicerat material som arbetats om, dagsaktuella kommentarer är inte särskilt relevanta ett år senare. Jag har ju publicerat mig i antologier och på nätet, men det är någonting extra att få en tryckt bok!
Vilka tecknare har betytt mest för dig?

– Jag har alltid tecknat, men inte alltid just serier. Åsa Grennvall var den som verkligen inspirerade mig och visade vad man kunde göra. Hon och Nina Hemmingsson var föregångare man kunde ta rygg på. Lena Ackebo har ju funnits där längre, liksom Gunna Grähs. De har en expressiv stil som inte är så gullig.
Nätverkar du mycket med kolleger?

– Absolut, den digitala eran har gjort jättemycket för att skapa ett sammanhang. Nätet är ju en delningskultur, där finns inga hierarkier utan man hjälps åt och delar med sig av kunskap. Jag hade aldrig kommit så här långt om inte webben gett mig ett kontaktnät och en tränings-arena.
Hur mycket tid kan du lägga på tecknandet?

– Jag jobbar på Kungliga Biblioteket på 80 procent, så jag tecknar en arbetsdag i veckan och för det mesta när jag är ledig. Totalt jobbar jag säkert 140 procent, men jag gör inte så mycket annat: jag kollar inte på tv och mina barn är inte jättesmå längre. Jag funderar alltid på nya idéer – när jag cyklar till jobbet så får jag ofta stanna halvvägs och börja anteckna.

AV STAFFAN WILSSON