Gryningspyromanen: Här är allt vi vet om mordbrännaren

Dokumentärserien Gryningspyromanen sänds i sex delar och har premiär på SVT1 den 6 oktober klockan 22.00, samtliga avsnitt släpps på SVT Play samma dag. Serien om personen som kallats för Sveriges farligaste mordbrännare följer utredningen som är en av den svenska rättshistoriens märkligaste katt och råtta-lek för att få fast mannen som misstänkts för att ha anlagt hundratalet bränder.

Dokumentärserien om Gryningspyromanen görs av journalisten Nils Bergman som tidigare har fördjupat sig i flera uppmärksammade svenska rättsfall, bland annat om Arbogafallet som sändes i SVT förra året.

Vem är gryningspyromanen?

Mannen som i svensk media fått epitetet Gryningspyromanen har sedan 2000-talet jagats för bränder som anlagts under de tidiga morgontimmarna. Han har själv sagt att han ligger bakom omkring 200 anlagda bränder. Polisen misstänker bland annat att han under en och samma natt i augusti 2005 anlagt branden som ödelade Snickerboa i Katthult, som var med i filmen om Emil i Lönneberga och Ösjöfors handpappersbruk som ligger i natten. Han är också misstänkt för att ha anlagt bränder i flera skånska kyrkor och kulturbyggnader.

Jakten på Sveriges farligaste mordbrännare

Gryningspyromanen är misstänkt för en rad anlagda bränder i främst Skåne och trakterna kring Ystad under tidiga 2000-talet. Men polisen hade svårt att hitta bevis som kunde binda gryningspyromanen till de olika bränderna. Under två perioder som han bott i Ystad och Kristianstad punktmarkeras han av polis i princip dygnet runt. Bevakning som han ändå lyckas smita ifrån. Den sista ”Operation punktmarkering” avslutas i november 2010. Natten mellan 1-2 december samma år börja det brinna på vinden i ett hyreshus på i Ystad.

Vad har Gryningspyromanen blivit åtalad och dömd för?

Gryningspyromanen har bara dömts för en bråkdel av de bränder han misstänks för.

2003 åtalas han för anlagda branden i Trefaldighetskyrkan i Kristianstad, men han frias av tingsrätten och får 100 000 kronor i skadestånd efter att han suttit frihetsberövad.

2004 ytterligare kyrkobrand i Skåne i Västra Wemmenhögs kyrka i Skurup, han döms i tingsrätten till sju års fängelse, men han frias senare av hovrätten eftersom det inte kan uteslutas att det är någon annan än honom som anlagt branden.

Frosts knivfabrik i Mora 2005, polisen hittar en toalettrulle med ett brinnande stearinljus och en liknande anordning i Triumf glass närliggande lokal. Gryningspyromanens fingeravtryck finns på båda och han döms i både tingsrätt och hovrätt till tre års fängelse för försök till mordbrand.

I juli 2008 misstänktes han för fyra anlagda bränder i Simrishamn, men släppts i augusti då brotten inte kunde bevisas. I oktober och november 2008 greps han igen, misstänkt för bränder i Ystad, men släpptes senare av polis.

Våren 2010 anhålls han misstänkt för två bränder i Hammenhög, men i brist på bevis släpptes han ur häktet efter 67 dagar.

I oktober 2010 häktas han på nytt, misstänkt för branden i väderkvarnen i Skivarp, men saken ledde aldrig till åtal.

I december 2010 greps gryningspyromanen, misstänkt för branden i hyreshuset i Ystad. Han fälls för grov mordbrand i både tings- och hovrätt och döms till åtta års fängelse. Under 2016 blir han villkorligt frigiven och han bosätter sig då i Västmanland.

I maj 2018 döms han för att ha anlagt en brand på Köpings socialförvaltnings kontor under 2017, denna gång döms han till två år och tre månaders fängelse.

Kritiken mot polisens arbete

I boken Gryningspyromanen som kom 2012 riktar de två journalisterna Monica Walldén och David Widlund kritik mot rättsväsendet.

— Den svenska polisen har missat viktiga bevis och man har inte varit intresserad av att lära sig hur man ska arbeta för att lyckas lagföra en mordbrännare. Den kunskapen finns därute, men polisen har inte tagit till sig den, säger journalisten och författaren Monica Walldén i en intervju med tidningen Journalisten. 

Som jämförelse tar de upp en pyroman i Danmark som kunde åtalas och dömas till sina brott med hjälp av sannolikhet. I boken har författarna tagit fram en sannolikhetsberäkning som visar att det är större chans att få sju rätt på Lotto än att Gryningspyromanen inte skulle ha några kopplingar till de bränder som tas upp i boken.

Vad är hans motiv?

Gryningspyromanens samlade motiv för alla de bränder som han fällts för är inte helt klarlagt. I polisförhören efter bränderna i Mora hade han uppgett att han tänt eld på stearinljus-anordningarna för att jävlas med polisen. I den senaste rättegången nekade han till anklagelserna och höll sig tyst under förhandlingarna. Men enligt källor till SVT Västmanland ska den anlagda branden på socialkontoret i Köping vara en hämndaktion eftersom han fick avsluta en utbildning som i sin tur ledde till en konflikt med socialförvaltningen.

Vad gör han nu?

I oktober 2018 dömdes Gryningspyromanen till två år och tre månaders fängelse försök till mordbrand, grovt barnpornografibrott, grovt hot mot tjänsteman, brott mot knivlagen, stöld och ringa narkotikabrott i december 2017 i Svea Hovrätt. Han avtjänar nu sitt två år och tre månader långa straff på anstalten Hall utanför Södertälje. En villkorlig frigivning kan bli aktuell i april 2021.

Källor: TT, Kristianstadsbladet, Sveriges Radio P4 Malmöhus, Skånska Dagbladet

FOTO: SVT, TT, STEFAN JERREVÅNG/AFTONBLADET/TT

Läs även: 
Kapten Klänning – här är allt vi vet om Göran Lindberg

14 skräckfilmer, thrillers och true crime som du kan se på HBO