Här är finalisterna i Årets matbluff

Det årliga antipriset Årets matbluff börjar närma sig och nu har finalisterna för 2018 utkristalliserats. Under hela året har allmänheten kunnat nominera livsmedelsprodukter som man anser vara årets mest vilseledande. Under 2018 kom 120 nomineringar in till den ideella konsumentföreningen Äkta vara som ligger bakom antipriset. Nu är det dags att utse, i brist på ett bättre ord, vinnaren.

– Det visar att många konsumenter stöter på produkter som de känner sig lurade av och att de tycker att det är ett problem, säger Äkta varas verksamhetsledare Björn Bernhardson.

Priset har delats ut sedan 2015 och då var det Valios kefir som tog hem det eftersom samma kefir såldes både som laktosfri till ett mycket högre pris och som vanlig kefir.

2016 var det Eriks tryffelbearnaise som kammade hem titeln eftersom den visade sig innehålla mikroskopiska mängder av just tryffel. Närmare bestämt utgjordes 0,005 procent av innehållet av just tryffel.

Titeln tillföll 2017 Polaricas kronhjortsskav som inte alls innehöll kronhjort från Sveriges vildmark, som man skulle kunna tro, utan från farmade kronhjortar från Nya Zeeland.

Och utnämningen av Årets matbluff har effekt:

– Nästan två tredjedelar av de 15 finalister som har tävlat sedan vi drog igång antipriset har antingen plockats bort ur sortimentet eller förbättrats och blivit mindre bluffiga. Det är precis det vi vill åstadkomma, ärligare produkter, säger Björn Bernhardson.

För fattigt innehåll och palmolja irriterar

Och nu då? Vilka har chansen att ta hem titeln Årets matbluff 2018? Under 2018 har konsumenterna irriterat sig på döda mjölksyrabakterier, futtigt innehåll i juice och läsk, onödigt osmart smart vatten och ett bordsmargarin som består mest av palmolja. Finalisterna är:

Glacéau (Coca cola) Smartwater

Motiveringen: ”I motsats till vad namnet antyder är detta vatten, som ägs av läskjätten Coca cola, på intet sätt smartare än annat flaskvatten. Tillverkningen sker bara på ett krångligare sätt. Först ”ångdestilleras” vanligt källvatten eller mineralvatten, beroende på fabrik, för att ta bort de naturligt förekommande mineralerna. Sedan tillsätts mineraler istället på konstgjord väg. Processen är näringsmässigt värdelös och med ett pris på 40 kronor litern ofta flera gånger dyrare än odestillerat källvatten eller mineralvatten. Transporterna från fabrikerna i Storbritannien respektive Nederländerna kan inte heller sägas vara särskilt smarta.”

Oatly Havregurt naturell

Motiveringen: ”Yoghurt har en levande bakteriekultur. För vissa är det ett av skälen till att man äter den. När man gör vanlig yoghurt pastöriseras mjölken innan den syras med mjölksyrabakterier. Det är till och med förbjudet att pastörisera produkten efter syrningen, eftersom bakteriekulturen då förstörs. Havregurt är ett försök att imitera yoghurtens konsistens, smak och användningsområde, vilket förstås namnet anspelar på. Den är dock ultrahögpastöriserad efter syrningen, vilket gör att alla bakterier är döda när den hamnar i frukosttallriken.”

Garant ekologisk kallpressad grönsaksjuice

Motiveringen: ”Namnet ”Ekologisk kallpressad grönsaksjuice” lockar nog många hälsomedvetna. På framsidan räknas rödbeta, selleri och fänkål upp och rödbetan avbildas dessutom därunder. Ingenstans på denna spansktillverkade juice antyds att denna juice skulle innehålla något annat än grönsaker. Men i själva verket består den till cirka två tredjedelar av betydligt mindre eftertraktad äppeljuice. Andelen fänkål är dessutom bara 0,08 procent.”

Lätta original

Motiveringen: ”Det klassiska lättmargarinet Lätta stoltserar med rapsolja och kärnmjölk på flera ställen på förpackningen: ‘Gjord med svensk rapsolja och smakrik kärnmjölk’. Dessutom är den dekorerad med rapsblommor. Man lyfter också fram att margarinet är tillverkat i Sverige. Först i den finstilta texten på baksidan kan man läsa att den största ingrediensen, utöver vatten, är den betydligt mer långväga och av både miljö- och hälsoskäl ifrågasatta palmoljan.”

Festis Guanabana pineapple

Motiveringen: ”Av namnet att döma skulle man kunna tro att denna fruktdryck var smaksatt med guanabana. Och den innehåller faktisk puré av denna tropiska frukt, men endast 0,003 procent. Alltså tre tiotusendelar eller 15 milligram per flaska. Purén från en enda frukt räcker till 66 000 flaskor. Det är förstås alldeles för lite för att ge drycken någon smak. Den ytterst lilla mängden fruktpuré är bara där för syns skull, för att lura oss att smaken inte bara är fejkad med aromer, när den i själva verket är just fejkad med aromer.”

Om du vill vara med och rösta går du in på Äkta varas hemsida och lägga din röst på den produkt du anser vara den värsta bluffen. Du kan rösta fram till 21 januari.

Läs mer:

Stryp din matbudget – så här äter du billigare

Reklamen mot palmolja förbjöds – därför är den snart mest sedda filmen ändå