11 saker du (nog) inte visste om Tunna blå linjen

Efter reklamen: 5 Saker om succéserien Tunna Blå Linjen du inte vill missa

Sällan har en svensk serie på så kort tid fått så mycket positiv kritik som Tunna blå linjen. Precis som förra vinterns söndagssatsning från SVT; Kalifat, så handlar Tunna blå linjen om ett laddat ämne. Blir det fel i nyanserna så kan det bli ordentligt fel. Men man lyckas (enligt många) hitta en fin balans i tonen som gör att serien både lägger upp för en nyanserad diskussion och tilltalar de flesta.

Vardagshjältarna och den mänskliga vinkeln

Framför allt hyllas man för den realistiska skildringen av polisens vardag och utmaningar, men också för sina trovärdiga och sympatiska karaktärer. En viktig del i detta är att man visar även de mindre smickrande ögonblicken.

Tunna blåa linjen bygger, till skillnad från de flesta andra polisserier, inte på dramatiska mordutredningar och rafflande actionscener. Serien skildrar de vardagliga fallen och tragedierna, de som sällan syns på löpsedlarna.

Man lyckas också måla fram den svårbalanserade gränsen mellan det privata och det professionella och en relaterbar mänsklig vinkel på både personerna och problemen.

– Det är inte de stora skeenden som jag går igång på utan de små detaljerna som gör en människa, säger seriens manusförfattare Cilla Jackert till DN.

Gizem Kling Erdogan fick rollen som Leah innan hon blev känd för Kalifat

Inte minst har skådespelarna fått mycket beröm för sina insatser, extra intressant eftersom huvudrollsinnehavarna är relativt okända för den stora massan. Det var också ett högst medvetet drag eftersom det gynnar både deras trovärdighet och relation med tittaren.

Gizem Kling Erdogan har gjort kometkarriär det senaste året med Kalifat och Kärlek och Anarki, men provfilmade för rollen som Leah flera år innan hon fick den, och innan hon ens spelat in Kalifat färdigt.

Sex år från idé till färdigt serie – i en tid av förändring

Inspelningarna avslutades i januari 2020 (alltså före corona drog in), men idén presenterades redan 2014 för SVT (och då hade den dessutom marinerats hos manusförfattaren Cilla Jackert ett flertal år före det.) Det tog alltså sex år från idépitch till färdig tv-serie, och detta dessutom i en tid då mycket hänt både inom polisen, och med bilden av polisen. De hyllas och de kritiseras, något som speglas genom de twitterinlägg som men jämna mellanrum flimrar förbi i rutan. En stark påminnelse om hur varje drag polisen gör i sitt redan utsatta yrke analyseras och kommenteras.

– Om man läser kommentarsfält så är polisen antingen psykopater hela bunten, eller fantastiska hjältar. Man kan väl säga att folk som är lite mer nyanserade inte skriver kommentarer på Facebook, så det ger väl inte en fullkomlig bild, men det är nog enormt mycket större skiftningar i hur poliser blir bemötta i dag, säger Cilla Jackert i DN.

Inspirerat av Stockholmspolisens twitter

Apropå sociala medier så har Cilla Jackert också berättat att hon hämtat mycket av inspirationen till serien från Södermalmspolisens populära konto #ybsodermalm, men också från den ikoniska polisserien Spanarna på Hill Street från 80-talet.

Lektioner av riktiga poliser

Skådespelarna har fått ”lektioner” av riktiga poliser för att bland annat lära sig hur de agerar, pratar, visiterar och inte minst – hur mössan ska sitta. Vid varje inspelning i uniform har det funnits poliser på plats för att säkerställa att arbetet och ingripanden utförs på ett realistiskt sätt.

Blir det en säsong 2 av Tunna blå linjen?

Ännu är ingenting klart med en andra säsong, men enligt Cilla Jackert finns det en outtömlig källa idéer för en fortsatt handling.

– Möjligheten att fortsätta den här serien i oändlighet finns verkligen. Det är inga problem, säger hon till TT.

Vad betyder egentligen Tunna blå linjen?

Den tunna blå linjen är en internationell symbol och flagga som används för att stötta och hedra polisen. Flaggan är svart med en tunn blå linje horisontellt tvärs över.

Andra serier från skaparen av Tunna blå linjen

Seriens manusförfattare Cilla Jackert ligger även bakom manus för tidigare storsuccér som Vår tid är nu, Molanders, Känn ingen sorg och Min pappa Marianne.

De spelar huvudrollerna i Tunna blå linjen – mer om skådespelarna och vad de gjort innan

Gizem Kling Erdogan spelar Leah i Tunna blå linjen

Rollen som Pervin i Kalifat blev Gizem Kling Erdogan stora genombrott, som också gav henne Kristallen för årets kvinnliga skådespelerska 2020. I jul ser vi henne som tjuvaktig mamma i Familjen Knyckertz, SVT:s julkalender 2021. Tillhör också Göteborgs Stadsteaters fasta ensemble.

Oscar Töringe spelar Magnus i Tunna blå linjen

Magnus är cynisk och ganska fyrkantig. Bakom den hårda ytan döljer sig dock såväl djup och känslighet som en trasslig familjehistoria. Oscar Töringe syntes i höstas som Tomas i hyllade serien Top Dog, och har även haft roller i filmen Min pappa Marianne och Beck – Den tunna isen. Han hade även en liten roll i Störst av allt och Maria Wern. För några år sedan syntes han i TV4:s sjukhusdrama Syrror.

Amanda Jansson spelar Sara i Tunna blå linjen

Sara är nyutexaminerad, kristen och lite naivt godtrogen. Sara spelas av Amanda Jansson som tidigare gjort mindre roller i tredje säsongen av Vår tid är nu och Beck – Utom rimligt tvivel.

Per Lasson spelar Jesse i Tunna blå linjen

Den sympatiska yttre befälet Jens, som brottas med familjebekymmer, spelas av Per Lasson som tidigare synts i Eagles och Bron.

Lite mer anonyma, åtminstone i de första avsnitten, är Faye och Dani. Anna Sise som spelar Faye har tidigare haft roller i nyproduktionen av Hamilton, Solsidan, Eagles, Innan vi dör och Äkta människor. Har även en karriär som jazzsångerska.

Sandra Stojiljkovic som spelar Dani har även hon synts i Beck och Top Dog, men också i Bron.

Foto: SVT

Källor: SVT, DN, Expressen, Wikipedia

LÄS MER:

Tv-serierna du vill ha koll på 2021

Bästa nya serierna på Viaplay 2021 – hela listan