Jessica Anderssons försoning med mamman efter alla år

Efter reklamen: Det här är ALS – så utvecklar det sig

Jessica Andersson, 49, är en av Sveriges mest folkkära artister – under sin 20 år långa karriär har hon tävlat i Melodifestivalen en rad gånger och vunnit en gång, samt showat på Diggiloo-turnéerna runt om i landet sommar efter sommar.

Men det många inte vet är att den glammiga artisten bär på en tung historia, där hon redan som barn behövde ta hand om och förhålla sig till sin missbrukande mamma. När Jessica hade börjat skolan oroade hon sig för om mamman skulle vara hemma när hon kom hem, vilket skick hon skulle vara i och om hon skulle vara i sällskap av obehagliga eller våldsamma män.

Efter att ha fått skydda sina småsyskon när hennes mamma blev slagen, och flera gånger ringa polisen, hamnade Jessica och hennes syskon i fosterhem.

Dansbandsstjärnan Christina Lindberg egna ord om skilsmässan

Under många år hade Jessica Andersson ingen kontakt med sin mamma – men artisten ville alltid göra henne stolt.

– Mamma var en trasig människa, men hon var ingen dålig människa. Jag älskade min mamma så otroligt mycket. Allt mitt driv har varit att jag velat göra henne stolt. Hon gjorde aldrig mig stolt, förutom när hon blev nykter efter alla år. Jag ville att hon skulle kunna skryta om mig, berättar Jessica Andersson i en intervju med Amelia.

Återfick kontakten med mamma

De två återfick kontakten när Jessica skrev sin självbiografi När kalla nätter plågar mig. Mamman tyckte först att hon blev orättvist framställt i boken, men kunde sen förstå att dottern skrev ärligt om sina upplevelser i barndomen – och så småningom blev hon nykter.

– Mamma kanske förstod att hennes handlande hade fått konsekvenser. Svart på vitt kunde hon läsa om min sorg över att ha förlorat henne. Jag vet inte om det var det som fick henne att bestämma sig att bli nykter. Att hon blev det är jag tacksam för, säger Jessica till magasinet.

Christine Meltzer om sin adhd-diagnos: ”Allt föll på plats”

Jessica Andersson fick 10 år tillsammans med sin mamma, där hon också kunde vara en närvarande mormor till sitt barnbarn. 2018 fick Jessicas mamma bort i den neurodegeneratuva sjukdomen ALS, efter att ha varit sjuk i 2,5 år.

Under mammans sista tid i livet var hon noga med att säga det hon inte hade sagt till Jessica under hela hennes liv. In i det sista hyllade hon dottern.

– Vi har aldrig varit stora med de orden i min familj, men när mamma blev sjuk började hon uttrycka det. När hon förstod att hon inte skulle överleva blev det viktigt för henne. Hon sa ofta att hon var stolt och älskade mig.