Malin Berghagens klimakteriekamp – så tog hon sig igenom

Efter reklamen: 5 saker du vill veta om Malin Berghagen

Klimakteriet är något som alla kvinnor behöver gå igenom förr eller senare, men hur man påverkas och vilka symptom man får kan variera mycket. För Feminas bloggare Malin Berghagen gav sig klimakteriet till känna både fysiskt och psykiskt.

”Den här bilden är nog en ganska bra beskrivning på vad jag kände under de först fyra åren av klimakteriet. Bedövad, ångestladdad och ledsen. Och det var också lite grann som en vägran. Jag hade inget emot att bli äldre, jag ville bara inte att min kropp skulle bestämma hur jag skulle leva. Jag ville fortsätta mitt gamla liv och jag näst intill överdrev det”, skriver Malin Berghagen i ett inlägg på sin blogg.

Lena Olins son har valt bort rampljuset – nu tar han steget

Malin Berghagen valde att inte äta medicinsk östrogen, och fokuserade i stället på att lägga om sin kost och lyssna på kroppens signaler – även om det var lättare sagt än gjort. Efter att ha varit negativt inställd till klimakteriet valde hon för ett år sedan att acceptera fasen hon är i.

”Det var liksom lite att gilla läget. Det hände exakt för ett år sedan. Det som hjälpte mig var att se långsiktigt. Att inte se det jag behövde förändra för att må bra igenom klimakteriet som ett straff utan som en investering i ett långt liv. För ju mer jag klagade över den här tiden i mitt liv desto mer tyckte jag ju synd om mig själv och åt fel eller sket i att träna. Men jag visste också att det är faktiskt viktigare än någonsin att bita ihop under den här perioden i livet”, skriver hon.

Malin Berghagen hyllar kvinnpr

Nu vill Malin Berghagen hylla kvinnor och allt vi behöver gå igenom under en livstid, från puberteten, genom förlossningar och moderskap och till slut klimakteriet.

Inger Nilsson: ”Vi som inte har barn finns också”

”Jag slutade tycka synd om mig själv för att jag gick igenom klimakteriet och istället acceptera att allt det fantastiska med att bli och vara kvinna och mamma måste få ta sin tid på väg in i förändringen till den visa. Jag tänkte på det mormor alltid sa 'Det tar nio månader för ett barn att växa i din kropp till att bli ett liv. Du måste låta det ta minst nio månader att gå tillbaka till din ursprungliga kropp. Stressa inte.' Och det var lite samma här. Det fantastiska miraklet och det komplexa med att vara kvinna för att kunna skapa liv på jorden måste få ta sin tid att lämna.”