Robert Wells: Samhället behöver ta hand om pensionärerna

Efter reklamen: Merja Haanpää om deltagandet i Hotell Romantik

Kompositören Robert Wells är Sveriges okrönta pianokung tillika en av våra mest folkkära musiker.

Efter det stora genombrottet med Rhapsody in Rock på 80-talet, har han sedermera blivit en välkänd tv-profil. Än i dag är han starkt förknippad med insatsen som husmusiker i långköraren Så ska det låta.

I år fyller han 61 år, men har inga planer på att sakta ner vid folkpensionsåldern.

I en ny intervju med sajten Nöjeslivet berättar han att han har många pensionerade vänner som har det skralt just nu. Något som gör ont i hjärtat på musikgeniet.

Anders Pihlblad fina bild med mamman – efter läkarbeskedet

”En musiker blir aldrig klar”

Robert Wells förälskade sig i pianot redan vid sju års ålder. Han hade en lärare som uppmuntrade honom att spela, och på den vägen var det.

När de andra barnen funderade vad de skulle bli när de blev stora, hade den sjuåriga Wells redan bestämt sig för att han skulle bli ”pianospelare”. Det gick ju minst sagt bra för honom.

En del av tjusningen med med musiken är att de allra bästa prestationerna och styckena alltid kan finnas i framtiden.

– En musiker blir aldrig klar till skillnad från en idrottsman som tar slut vid 40. Som musiker är det massa människor, som är betydligt äldre än mig, som är ute och spelar fortfarande. Det blir så att man blir mognare i musiken ju äldre man blir, säger han till sajten.

Kändiskvinnorna som varit ihop med samma män

Beskedet: Går i pension när ni inte vill ha mig längre

Sedan genombrottet på 80-talet har ackompanjerat en rad stora artister, så som bland annat Lill-Babs, Jerry Williams och Celine Dion.

Han har även turnerat som soloartist, med en lika engagerad publik under alla år, sedan dess.

Wells berättar att det är just publiken som kommer att få avgöra hur länge han håller på, men än så länge har han inga planer på att lägga av.

– Hade jag haft ett jobb där jag inte trivts, så visst... Men jag kan inte ens tänka den tanken, och där vet jag att många är med mig. Som Charlie Norman, han spelade tills han dog, han blev 85.

I ung ålder fick han höra att man skulle satsa på en karriär inom något man tycker är kul. De orden tog han till sig, och han tycker att det är lika kul att spela i dag, som när han satte de första tonerna vid sju års ålder.

Robert Wells ryter ifrån: Samhället behöver ta hand om pensionärerna

Robert Wells är medveten om att det är en otrolig ynnest att få arbeta med någonting man brinner för, tills man stupar. Alla har inte den möjligheten.

Han lyfter fattigpensionärernas situation i Sverige just nu och riktar kritik mot både den låga pensionen, och hur samhället behandlar de äldre.

– Den vanliga pensionen är ju ett skämt, det är skrämmande. Jag har många vänner som jobbat inom det civila, hantverkare och så. När man växte upp tänkte man ju att pensionen ska täcka allt. Det där har ju ställts på sniskan, jag tycker det är hemskt. Jag tror många pensionärer kan känna sig lurade av samhället. Du har jobbat ett helt yrkesliv… Det är inte okej, avslutar han och understryker något som många tänker och känner just nu.