Här är det farligast i världen att vara kvinna

Efter reklamen: Kampen fortsätter - nu tar vi nästa steg

Under 20 år av väpnande konflikter i DR Kongo har runt fem miljoner människor mist livet och 3,7 miljoner har gjorts till internflyktingar.

Våldet är en del i vardagen och kvinnors kroppar är som alltid i krig ett eftertraktat byte. Margot Wallström, FN:s tidigare särskilda representant för sexuellt våld i konflikter, kallade Kongo för ”the rape capital of the world” och häromåret rapporterade Röda Korset om nära 27 000 övergrepp, registrerade. Mörkertalet är enormt.

Malin Roos: Åtta kvinnors vittnesmål visar att 100 år bara är ett steg på vägen

Legitimt att slå en kvinna

Rebellgruppernas vapen och soldater är en sak - men för kvinnorna i DR Kongo är våldet inom familjerna ett än större hot.

– Våldet i samhället leder tillbaka till våld i hemmen. Det handlar om kvinnans värde. Det ses som helt legitimt att slå din kvinna om hon har bränt maten eller har gått ut utan att berätta vart hon ska, säger Malin Brenk, Afrikachef för insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna, som arbetar för att stärka kvinnors inflytande och makt i utsatta delar av världen.

Det som gör situationen extra prekär i Kongo är att kvinnorna sitter med samma normer och värderingar. Också merparten av kvinnorna anser att det är kvinnans roll att lyda och tjäna familjen och att det finns goda skäl för en man att slå sin fru.

– Vet du inte att du inte måste acceptera att bli våldtagen av din man kommer du inte heller börja att efterfråga dina rättigheter. Därför handlar det om att kvinnorna ska känna till sina rättigheter.

Tillbaka i tiden har insatserna i det krigshärjade landet mycket handlat om akutvård, att behandla och hjälpa redan utsatta kvinnor. Bland annat genom det uppmärksammade Panzisjukhuset i Sydkivuprovinsen, som tar emot våldtäktsoffer för behandling av fysiska skador och trauma.
Men i dag ligger fokus hos hjälporganisationerna i allt större utsträckning på förebyggande projekt, att arbeta med orsakerna till våldet, som diskriminering, sociala normer och de traditionella könsrollerna - också mannens.

– Det är andra sidan av medaljongen som är väldigt problematisk. Männen lider också i en kontext där de tvingas leva upp till ett ideal av "en riktig man" som de inte alltid leva upp till, säger Malin Brenk och fortsätter:

– Samtidigt som mannen ska vara den som tar hand om familjen och utåt sett är "head of households", är det ofta kvinnorna som drar in pengarna.

Kvinnorna i Kongo går samman och bildar nätverk

2020 blev första året sedan 2007 som hon själv inte var på plats i Afrika på grund av pandemin, men Malin Brenk har under de senaste åren kunnat bevittna hur kvinnorna i Kongo tar initiativ och bildar nätverk.

Skäringer och Mannheimer i stor intervju: En kvinna som suttit full som Plura i tv är otänkbart

Hon nämner Rien sans les femmes som exempel.

Det betyder ”Inget utan kvinnorna” och är ett initiativ som drogs igång 2015. Med målet att få en jämställd representation i den kongolesiska politiken gick 15 kvinnorättsorganisationer samman och mobiliserade namnunderskrifter för en förändring av vallagen.

På tre veckor fick man ihop över 200 000 signaturer som lämnades över till parlamentets talman.

Vallagen har fortfarande inte ändrats men en jämställdhetslag har antagits, vilket tros vara en direkt konsekvens av kampanjen.

– Kvinnor i Kongo har alltid varit starka, det är inga offer-kvinnor, snarare power-women om vi ska använda det begreppet. Det kommer ta tid innan det leder till stora förändringar för individen, men jag upplever en otrolig kraft i Kongo och i Afrika i stort. Nu när kvinnorna börjar få mer kunskaper om sina rättigheter händer det saker hela tiden och det är verkligen häftigt att se, säger Malin Brenk och påtalar ett kraftfullt systerskap.

– De hjälper varandra jättemycket, i bland också med risk för sitt eget liv. Eftersom det inte finns någon stat att räkna med har man alltid behövt lösa saker sinsemellan. Det finns en solidaritet kvinnor mellan som är väldigt stark.

Samtidigt livsfarligt.

Att driva frågor om kvinnors mänskliga rättigheter i ett samhälle där en kvinna inte anses ha rätten att höja rösten mot en man, gör att kvinnorättsförsvarare är enormt drabbade i Kongo.

– Det är otroligt farligt. De och deras familjer är utsatta för ständiga dödshot, säger Malin Brenk.

Blev skjuten med åtta skott

Hon tar Prospère Bahati som exempel. En kongoleansk kvinna som jobbar som chaufför åt Kvinna till Kvinna i DR Kongo och som tidigare, när hon jobbade åt en annan organisation, blev attackerad av en beväpnad grupp i bakhåll.

Antje Jackelén: Jag var inte välkommen hos församlingen jag skulle till

Prospère Bahati blev träffad åtta gånger. En av kulorna gick genom huvudet, en annan i bröstet och hon låg i koma i åtta månader.

Eller Francine Kasimba, som växte upp i en familj med åtta systrar men under hela uppväxten fick höra att hennes mamma inte hade fött några barn. Eftersom det bara var pojkar som räknades.

I dag är Francine 17 år och ordförande för Kvinna till Kvinnas partnerorganisation CEDEJ-GL:s ungdomsgrupp i Uvira.

Den unga kvinnan håller dialoggrupper med jämnåriga om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; hur tonårsgraviditeter kan förhindras genom preventivmetoder och hur det utbredda sexuella våldet i skolorna ska förhindras.

– Lycka för mig är att tala ut och stå upp för mig själv. Jag visar att jag är tjej, har idéer och är kompetent, säger Francine Kasimba.