Här är de 8 kvinnorna som styr Kultursverige

Efter reklamen: Vad är grejen med Breakfast at Tiffany´s?

Plötsligt händer det.

Att män har dominerat samhällets maktpositioner är knappast en nyhet men ett skifte kan skönjas. Numera styrs en lång rad tunga kulturinstitutioner av kvinnor – likaså flera stora mediebolag.

– I kulturvärlden har det alltid funnits starka kvinnor som gjort stort avtryck, som Ingrid Dahlberg som först var dramachef på SVT och sedan framgångsrik Dramatenchef. Men det är stor skillnad nu, när det är kvinnor på alla de här posterna samtidigt, säger Cissi Elwin som har dubbel insyn i frågan – i dag är hon vd för Chefakademin och 2006–2010 var hon vd för Svenska Filminstitutet.

– Då var det mycket gubbar, eller män kanske jag ska säga. Jag stod i paneldebatter omgiven av män, det var män som var chefer på filmbolagen och produktionsbolagen. Det var manstungt och det var en position som var både bra och dålig, man stack ut som kvinna men samtidigt blev det ganska ensamt.

En bredare representation, oavsett om det handlar om kön eller etniskt ursprung, är viktigt för att skapa innehåll som kan tilltala fler målgrupper. En förändring har alltså varit nödvändig också av rent affärsmässiga skäl.

– Det är otroligt viktigt för det handlar om vilken typ av frågor man lyfter, hur man lyfter dem, vad man ser i sin omgivning, vilket kontaktnät man har och hur man har vuxit upp. Det ger helt olika infallsvinklar och jag tror det är livsnödvändigt inom media att hitta en bredare representation, säger Cissi Elwin och ger ett exempel från sina år inom filmvärlden.

– Då tyckte jag att ”åh, vad lite film som belyser den situation som jag är i, frånskild med små barn, styvfamiljer och sådana saker”. Nu har det kommit en massa sådant men då var det en brist på innehåll som kanske riktar sig mer till kvinnor. Det var ju en stor del av befolkningen som var svältfödda på att se sina liv åskådliggjorda på film. Det är samma sak om man gör väldigt vita berättelser eller berättelser från övre medelklass – det är en väldigt stor del av publiken som inte känner igen sig.

Just Svenska Filminstitutet har genom åren jobbat hårt för att öka andelen kvinnliga regissörer, manusförfattare och producenter. Det är något som i dag märks tydligt i film- och tv-världen.

– För några år sedan var det färre kvinnliga manusförfattare och regissörer som hade fått chansen att visa vad de kan, då blev det ett aktivt val att ta in kvinnor i projekt. Nu finns det så många duktiga kvinnor som har fått visa vad de går för och gjort mycket, så i dag är det precis lika lätt att presentera en kvinnlig kreatör för en tv-kanal. Nu toppas ens önskelista till projekten ofta av kvinnor, säger Elin Kvist, som är dramachef på produktionsbolaget FLX.

Lalehs kritik till musikbranschen: ”Utåt är alla feminister”

När hon klev in i branschen hade hon en föreställning om att en kvinna som skulle bli framgångsrik var tvungen att ha vassa armbågar.

– Att man var tvungen att använda sig av sina maskulina personlighetsdrag och vara en ”boss lady” om man ville slå sig fram i karriären. Men det stämmer inte längre. Att i stället använda sig av sina positiva feminina egenskaper och ha en inlyssnande och lite mer känslig stil fungerar utmärkt. Vi är ju i en bransch där man jobbar med känslor som verktyg, man ska förstå vad som bränner till, säger Elin Kvist.

Cissi Elwin säger att hon hela tiden försökt bejaka sin kvinnlighet.

– I mina chefsroller har jag inte gått åt det manliga hållet, snarare tvärtom. Har man på sig en knallröd klänning bland en massa män i svarta kostymer sticker man ut och man kan göra det till en fördel. Men man har varit tvungen att förhålla sig till det, tänka till kring vilken strategi man ska ha. I dag behövs inte det på samma sätt.

Kultur- och mediebranschen är i framkant vad gäller kvinnligt ledarskap. Men kvinnor är fortsatt underrepresenterade i ledningar och styrelser för de stora börsbolagen. Hoppet lever dock, enligt Cissi Elwin.

– Det går åt rätt håll och jag tror nästan att killarna får se upp! Tjejer i dag är välutbildade och ju fler tjejer som kommer fram desto bättre nätverk får de och kan hjälpa varandra, precis som män har gjort i alla tider, säger hon.

Åtta tunga makthavare i kultur och media

Hanna Stjärne, 53, vd för Sveriges Television

Redan 2002 blev Hanna Stjärne den yngsta P1-chefen genom tiderna – hon kom då från tjänsten som inrikeschef på Ekot efter flera år som reporter på Sveriges Radio.

Stjärne hann sedan med att bland annat vara programdirektör på radion innan hon 2011 värvades till UNT-koncernen som vd och chefredaktör för bland annat Upsala Nya Tidning.

I januari 2015 tillträdde hon sedan det kanske allra tyngsta jobbet i den svenska medievärlden – vd för Sveriges Television.

– Jag är i ett flöde hela tiden och tycker om att jobba. Men eftersom jag har barn försöker jag alltid se till att vara hemma och laga mat på kvällen. Jag får jobba ikapp efter middagen om det behövs, har hon berättat för Svenska Dagbladet.

Så mår Sveriges kulturliv i dag – egentligen

Men det är inte ”bara” ett krävande arbete. Att leda Sveriges största mediebolag medför också en hotbild och Hanna Stjärne har berättat om hur hon i perioder tvingas leva med livvaktsskyd.

– När jag fick frågan om det här jobbet fanns inte en tanke på att jag skulle behöva leva så här. Med livvakter i tvättstugan, liksom, som det varit ibland, har hon sagt till Dagens Nyheter.

Cilla Benkö, 59, vd för Sveriges Radio

Har jobbat på Sveriges Radio i över 25 år – bland annat som som sportreporter och reporter i New York. Efter en rad chefstjänster värvades Cilla Benkö till SVT och blev chef för Aktuellt innan hon återvände till radion som chef för Ekot – då tog hon också plats i Sveriges Radios styrelse.

2008 blev hon vice vd och 2012 tog hon över som vd för Sveriges Radio efter Mats Svegfors.

– Det är väl ingen hemlighet att jag har otroligt mycket energi. Jag har en personlighet som är väldigt utåtriktad. Jag gillar att prata och att ha åsikter. I vissa fall kan det uppfattas som väldigt skrämmande och väldigt krävande. Ibland uppfattas det bara som kul och entusiasmerande. Den där balansgången är svår, har hon sagt till Chef om sitt chefskap.

Benkö har prisats för sitt arbete med att förbättra jämställdheten på radion och fått medalj av kungen för ”framstående insatser” inom media. Men hon har också fått kritik – senast i fjol stormade det då vissa krävde hennes avgång efter en DN-granskning om påstådda säkerhetsbrister på Sveriges Radio.

Maria Groop Russel, 57, vd för Kungliga Dramatiska Teatern

Efter nästan 30 år, där hon gjort allt från att vara projektledare för Björnes magasin till att leda public service-bolagets interaktiva avdelning, lämnade Maria Groop Russel Sveriges Television för att bli vice vd för Kungliga Dramatiska Teatern.

Bara några månader senare fick hon ta över vd-posten efter Eirik Stubø, som lämnade Dramaten efter en kritikstorm som inleddes med SVT:s dokumentärfilm om Josefin Nilssons öde.

Groop Russel tvingades omedelbart vidta flera åtgärder rörande arbetsmiljön.

Bokexperten listar sina 3 bästa pockettips

– Jag har fått uppdraget att leda, utveckla och driva Dramatens hela verksamhet framåt tillsammans med alla som arbetar här. Dramaten har påbörjat och genomfört en rad åtgärder kring arbetsmiljö på olika sätt. Det arbetet tar jag vidare nu. På ett mer systematiskt sätt än tidigare, sa hon i ett uttalande när hon blev vd.

Redan året därpå kom nästa kris – teatervärlden drabbades hårt av pandemin. Men efter tuffa år blickar man nu framåt.

Anette Novak, 55, vd för Svenska Filminstitutet

Efter examen från journalisthögskolan i slutet av 1980-talet har Anette Novak haft en lång rad ledande positioner Mediesverige – bland annat redaktionschef på Stockholm City och chefredaktör för Norran i Skellefteå.

2015 utsågs hon till regeringens särskilda mediepolitiska utredare och 2018 blev hon direktör för Statens Medieråd. I april förra året efterträdde hon sedan Anna Serner som vd för Svenska Filminstitutet.

– Filminstitutet rör sig i gränslandet mellan marknad, stat och medborgare. Vi ska fördela stöd enligt rättsstatens principer, till en bransch i förändring. Det finns mycket där som matchar min profil, sa hon till TT när hon tillträdde.

Anette Novak sa då också att man ska fortsätta det jämställdhetsarbete inom branschen som hennes föregångare sjösatt.

– Jämställdhet är viktigt, det är ett av de filmpolitiska målen. Det ska vi fortsätta att arbeta för men det finns en rad andra filmpolitiska mål också som vi kommer att satsa på.

Eva Beckman, 58, programdirektör på Sveriges Television

Efter 20 år på Sveriges Television, under vilka hon bland annat var med och startade Babel, blev journalisten Eva Beckman 2020 programdirektör på public service-bolaget.

Det innebär att det är hon som ansvarar för utbudet av underhållning, drama, barn, livsstil, fakta och kultur.

– Jag kan inte tänka mig ett mer spännande jobb än detta. Det sker historiskt stora förändringar i tv-världen just nu, kartan ritas om i stort sett dagligen, och min viktigaste uppgift kommer att vara att verka för att public service står fortsatt starkt även i framtiden. Och givetvis att se till att vi har ett spännande programutbud som publiken uppskattar och inte vill vara utan. Det är ju för publiken vi finns till, sa Eva Beckman i ett uttalande i samband med att hon blev programdirektör.

Elin Kvist, 33, dramachef på FLX

Tv-drama har fått en allt viktigare roll i medielandskapet – med streamingtjänsternas intåg startade en serieboom som gör att det produceras mer innehåll än någonsin tidigare.

En av dem som styr över utbudet är Elin Kvist. Hon är dramachef på FLX, produktionsbolaget som grundades av Felix Herngren. Bara det senaste året har hon jobbat med omtalade serier som Mörkt hjärta, Vuxna människor och Vi i villa.

– Jag är ansvarig för våra dramaserier och är med och tar alla större kreativa beslut. Det handlar om allt från att leta nya projekt, bestämma vad vi ska ta in och pitcha mot tv-kanaler till casting, manusprocess och klippning. Det är grymt roligt att gå till jobbet varje dag, berättar Elin Kvist.

Ann-Helén Laestadius om det samiska traumat: ”Barnen bestraffades”

Hon pluggade på Handelshögskolan och jobbade samtidigt som nöjesjournalist, något som väckte ett intresse för den andra sidan av tv-branschen. Efter studier och jobb i New York och Los Angeles landade hon på TV4 där hon avancerade till utvecklingschef för drama innan hon värvades till FLX.

– Jag hade lite tur, jag började med drama precis när det blev en dramaboom. Men det är en bransch där man får visa vad man kan och jobbar man hårt får man nya möjligheter, säger Elin Kvist.

Lena K Samuelsson, 59, chefredaktör och vd för Aftonbladet

En riktig veteran inom den svenska medievärlden – Lena K Samuelsson började jobba på Aftonbladet redan i slutet av 1980-talet och avancerade med åren till biträdande chefredaktör. Blev redaktionschef på Svenska Dagbladet i början av 00-talet och var sedan tidningens chefredaktör i tolv år.

Efter att jobbat inom den internationella ledningen för Schibsted, bolaget som äger bland annat Aftonbladet och Svenska Dagbladet, återvände hon 2017 till Aftonbladet – som då var en tidning i kris. Chefredaktören Sofia Olsson Olsén hade då sjukskrivit sig efter att det stormat kring Aftonbladet i kölvattnet av Metoo.

Det som skulle vara ett inhopp på tre månader blev permanent. 2018 utsågs Lena K Samuelsson till publisher (chefredaktör och vd) för tidningen.

– Publisher är ett stort jobb med journalistik, utveckling, organisation...allt. Ett väldigt stort jobb och man måste bygga starkt omkring sig. Ingen är bättre än sitt lag. Det låter som en klyscha men är sant, sa hon då till den egna tidningen.

Anna Careborg, 46, chefredaktör och vd för Svenska Dagbladet

En av de yngsta toppcheferna inom den absoluta kultur- och mediaeliten. Efter att ha jobbat på Svenska Dagbladet sedan 2004, bland annat som biträdande chef för nyhetsredaktionen och premiumchef, var hon 42 år när hon 2019 utsågs till tillförordnad publisher (chefredaktör och vd) på tidningen.

Åsne Seierstad om nya boken och livet i Afghanistan

I slutet av samma år fick hon tjänsten permanent.

– Det svåra i dag är att värdera all den information som sköljer över oss, att skilja det som är korrekt från desinformation. Där menar jag att behovet av väl utförd journalistik är helt centralt. När journalistik är som bäst är den helt oslagbar, sa Anna Careborg till den egna tidningen när hon tillträdde.

Hon fortsatte:

– Och jag är helt redo för det yttersta ansvaret. Vi har jobbat mycket med transparens och med en logisk grund för olika beslut. Det räcker inte med magkänsla, det måste finnas logiska förklaringar till att vi gör som vi gör. Det underlättar för mig som beslutsfattare.