Povel Ramel om sin dolda sorg: ”Kan inte bli jävligare”
Povel Ramels låtskatt lever vidare, generation efter generation. Sånger som Var är tvålen?, Far jag kan inte få upp min kokosnöt och Underbart är kort har fått ett slags evigt liv. De nya generationerna vet kanske inte alltid vem som ligger bakom texterna och melodierna, men vad gör väl det när Povels låtskatt lever och har hälsan, likt ingen annan? Povel Ramel var musiker, revyman, ordrimmare och kompositör. Ständigt med ett leende på läpparna, hatten på huvudet och orden redo. Men vem var han egentligen? Faktum är att Povel under åren gick igenom många sorger. Den första redan som 15-åring. Då omkom båda hans föräldrar i en bilolycka.
Povel Ramels uppväxt och föräldrar
– Jag fick en chock. Min mamma strök ju med redan samma dag och pappa levde ett halvår till men dog av sviterna. Visst var det jobbigt, men på något sätt kändes det som att ”nu kan det inte bli jävligare”. En 15-åring är mästare i att förtränga sånt och titta framåt. Men jag har burit det med mig hela livet, har Povel Ramel berättat för Aftonbladet i samband med att han fyllde 80 år.
Povel Ramel föddes den 1 juni 1922. Han var friherre och tillhörde skånska adelsätten Ramel. Uppväxten skedde på Östermalm. Han sökte sig, redan i tonåren, till musiken. Han ville stå på scenen, få människor att må bra, att skratta. Som 17-åring satte han upp sin allra första revy. Men genombrottet dröjde. Det kom först 1952, då Povel Ramel bildade produktionsbolaget AB Knäppupp och satte upp Akta huvet. Det blev början på en lång, och oerhört framgångsrik, karriär.
Men varför satsade han på underhållningen, på humorn? Enligt Povel Ramel själv kan man möjligtvis se hela hans karriär i glädjens tecken som en slags lång och utdragen läkeprocess i sorgen över föräldrarnas bortgång.
Povel Ramels karriär
Under åren skrev och spelade Povel Ramel i ett stort antal scenproduktioner, ungefär 20. Han gjorde skivinspelningar och medverkade i flertalet filmer, exempelvis Bert – den siste oskulden och Tarzan. Han skrev böcker och låttexter. Povel var aktiv i över 70 år.
Povel Ramles fru
Från 1949 och ända fram till sin död var Povel Ramel gift med Susanna Ragnarsdotter Östberg. För Aftonbladet har han beskrivit äktenskapet som ”spännande”.
– Visst har det förekommit slitningar, men vi har alltid lyckats lösa det, berättar Povel.
Han fortsätter:
– Det är ju jättekärlek från början, men sedan är det viktigt att få vardagen att fungera. Man tar och ger – och har kul ihop. Och det har vi haft.
Men visst har äktenskapet slitits av Povels eviga turnerande.
– Ja, det blev väldigt långa perioder och de var jobbiga både för mig och för Susanna. Men roliga också för att de gav framgång. Visst förekom det en och annan förälskelse för min del, det vore idiotiskt att förneka, men det var aldrig allvarligt.
Povel Ramels barn
Tillsammans med Susanna fick Povel Ramel barnen Mikael och Lotta, som i dag, båda två, är verksamma som musiker och skådespelare.
– Jag var nog en dålig pappa, har Povel Ramel berättat.
Han fortsätter:
– Jag var ju borta så väldigt mycket på turnéer och så. Så fort barnen växte upp fick vi väldigt fin kontakt, men när de var små var det nog så att jag försummade dem. Det kan man ångra i dag men det är inte så mycket att göra något åt nu.
Povel har också slagit fast att frånvaron också gått över till nästa generation – barnbarnen.
– När en av dem, Jim, såg mig på tv sa han: ”Titta där är han som bor hos mormor!”
Povel Ramel dödsorsak
I alla år var Povel Ramel vid god hälsa. Trots att han rökte omkring sex cigaretter om dagen.
– Jag har turligt nog rätt hygglig hälsa, frånsett en gammal fotskada som inträffade 1924 när jag var två år. På en badstrand i Belgien trampade jag på en riktigt otäck rostig nål som gick rakt in. Så småningom svällde foten upp och blev blå så vi fick åka in till Brügge för operation. Jag fick ligga där i tre veckor, har Povel berättat.
Han fortsatte:
– Det var en dålig operation som misslyckades och jag höll på att kola vippen. Jag blev ett patetiskt litet barn som var tvungen att gå med käpp. Skadan har kommit igen på äldre dar för foten var så illa opererad.
Vid en annan tidpunkt, under 1940-talet, fick Povel ligga på sjukhus – igen. Det gjorde att han tappade sitt hår.
– Hårsvallet kan man ju skoja om. Men det är effekten av en infektion jag fick på 40-talet. Jag fick ligga på S:t Görans sjukhus. Det var en otroligt hård och tuff behandling och den gjorde att jag började tappa hår. Det var jättejobbigt medan det pågick. Men frånvaron av hår bekymrar mig inte ett dugg i dag.
Den 5 juni 2007 somnade Povel Ramel in i sitt hem på Lidingö. Han blev 85 år gammal.
– Han somnade in lugnt och stilla i hemmet, berättade vännen Vicky von der Lancken.
Povel Ramel hade under hela våren innan sin död problem med hjärtat. I mitten av april drabbades han av akuta hjärtproblem och fick därför en pacemaker inopererad. Han insjuknade dock igen. Men trots sina krampor levde hoppet om en sista turné. Till och med i sjukhussängen kände han hopp.
– Han sa ”turnén ska bli av, Vicky”. Just nu känner jag en oerhörd sorg i hjärtat, berättade vännen Vicky för kvällstidningarna i samband med Povels dödsfall.