Carin Götblad kritisk mot politikerna efter kvinnomorden: "Jag är trött på vackra ord"

Efter reklamen: Intervju med Nina Rung om de senaste morden på kvinnor

Höör, Huddinge, Linköping, Älta och Alvesta.

Mellan den 30 mars och 17 april mördades fem kvinnor runt om i Sverige av män som de på något sätt hade eller har haft en relation till.

Dessutom inträffade ett nytt misstänkt sjätte mord i Helsingborg den 8 maj där en man i 30-årsåldern greps och anhölls efter att en kvinna avlidit efter att ha inkommit till sjukhus med ambulans.

Kvinna i Älta hittades död i radhuset

Femina har tidigare skrivit om kvinnorna bakom de mörka rubrikerna - som den

40-åriga undersköterskan i småländska Alvesta, som gick för att möta sin dotter vid bussen, men blev misshandlad till döds utanför centralstationen av sin ex-man.

Mitt på dagen och inför flera vittnen.

Eller den 25-årig kvinnan som ska ha dödats av sin partner i ett radhus i Älta, Nacka, där ett litet barn låg och sov i samma rum där kroppen påträffades.

Morden som skakar Sverige - här är de fem kvinnorna som dödats på 18 dagar

Statistiken sticker ut.

Det brukar i snitt vara ungefär 15 kvinnomord i nära relation per år i Sverige, vilket har fått såväl debattartiklar som politiska förslag att hagla.

MP-språkröret och jämställdhetsministern Märta Stenevi påstod i en artikel i Dagens samhälle att ”pojkar och män fostras att slå” och tog initiativ till samtal med de andra partierna (medan Expressens ledarsida påpekade att de hårdare tag som Miljöpartiet efterlyste brukar bromsas av de rödgröna själva).

Carin Götblad är trött på de stora orden

Annie Lööf twittrade idogt om "mer verkstad" och i en partiledardebatt i SVT hävdade Jimmie Åkesson att problemet är importerat.

– Jag ser inget konkret faktiskt, jag tycker mest att det är ord, konstaterar Carin Götblad om den senaste tidens politiska debatt och utspel.
– Nu pratar man om ”krafttag” igen, jag avskyr det ordet, jag har hört det till min leda. Vad menar man när man säger så? Den här frågan blossar upp med stora känslor när det händer något, men stora starka ord och svepande löften förändrar inte verkligheten.

Redan 2007 bestämde regeringen att brott i nära relationer skulle bli ett prioriterat område.
Den tidigare länspolismästaren Carin Götblad utsågs så småningom till nationell samordnare och ett dussintal myndigheter gavs i uppdrag att granska och kartlägga frågan med olika infallsvinklar.

50 förslag mot våldet

2014 kom rapporten "SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga" som kunde visa att cirka en av fem, både män och kvinnor, någon gång blir offer för brott i en nära relation - och det slutbetänkande som Carin Götblad överlämnade till dåvarande justitieministern Beatrice Ask innehöll över 50 punkter mot kvinnovåldet.

– Jag och min utredningsgrupp lade ett antal radikala, väl genomarbetade förslag som dessutom var förankrade. Några var lagförslag men mest handlade det om ”smarta hands-on” och förebyggande insatser. Det här är sju år sedan och det vi hör nu är till stor del samma sak eller väldigt liknande och det tycker jag är frustrerande, säger Carin Götblad.

Hon fortsätter:

– En statlig utredning är färskvara men väldigt mycket i den håller fortfarande. Nu är det saker på gång när det gäller sekretesslagen och kontaktförbudet är på remiss. Det har föreslagits av en utredning för två år sedan, och det är väl bra - men det är samma förslag som vi lade för sju år sedan. Varför tittar man inte på det man har och använder det?

Carin Götblad som blev Stockholms första kvinnliga länspolismästare och som i över två decennier har varit en del av polismyndighetens ledning, berättar att hon hade samlat information från såväl brottsoffer som förövare, experter och kvinnojourer under två år när utredningen presenterades på sommaren 2014.

Just innan det på hösten blev regimskifte - och tyst.

Morgan Johansson visat svalt intresse

Åsa Regnér, dåvarande jämställdhetsminister vid socialdepartementet genomförde ett antal av förslagen, berättar Carin Götblad, men sedan, var det tyst.

– Jag vet inte varför, det får du fråga justitiedepartementet om.

Ett av de förslag som Carin Götblad och hennes utredningsgrupp föreslog var att våld i nära relation skulle bli ett tolfte folkhälsomål.

DN skrev i en ledare i juni 2014, efter att rapporten hade presenterats, att kvinnovåldet som ett folkhälsoproblem kunde leda tanken på villovägar: "Som om frågan gällde hur många gram rött kött genomsnittssvensken borde konsumera i veckan" - men Carin Götblad vidhåller sju år senare och i den nya uppblossande debatten, att förslaget skulle göra skillnad. Om man tror att folkhälsomålen främst handlar om våra matvanor så är man inte särskilt uppdaterad, säger hon.

– Så länge våldet i nära relationer betraktas som just våld i nära relationer, väljer man också att göra det till något privat, som man slipper se och ta tag i. Det är väl jättebra om man sätter in frihet från våld i nära relationer som ett tolfte folkhälsomål eftersom alla är så överens om frågans vikt. Då får man in den ”gratis” i en infrastruktur som redan finns i samhället. Då måste allt från myndigheter, skola och forskning, ha de glasögonen på sig.

Mias pojkvän slog henne blodig: ”Det börjar med kärlek”

Ett annat av de förslag som Götblad presenterade då och som hon fortfarande vill se, gäller lokala haveriutredningar.
– Jag föreslog att när en kvinna har mördats eller skadats allvarligt ska inblandade myndigheter, skola, bostadsbolag och kanske kvinnojourer direkt ta reda på; detta har hänt och var brast det? För att se var det gick fel, rannsaka och för att det inte ska hända igen. I dag tar det tre år för Socialstyrelsen att göra dödsfallsutredningar och då har minst hälften av socialsekreterarna slutat, säger Carin Götblad och tillägger att en landshövding till exempel kunde leda en sådan utredning.

– Sen checkar man av alla delar och har en samordnare som håller ihop planen. Ja, det krävs att alla lyfter sig i håret och jobbar lite bättre, men det klarar folk. Man måste ur sin bekvämlighetszon, säger Carin Götblad som kan finna viss tillfredsställelse i att två av de punkter som hon föreslog, i alla fall är på gång sju år senare ; en skärpning av kontaktförbudet och en lättnad i sekretesslagen.

Kvinnorna vågar inte polisanmäla

Det innebär att socialtjänsten liksom hälso- och sjukvård ska kunna bryta sekretessen om de misstänker att någon kan komma att utsätta sina anhöriga för våld.

Kändisarna i känslosam film för att stoppa mäns våld mot kvinnor: ”Nu får det fan vara nog”

– Skydd av den personliga integriteten är viktig, men när den hindrar samhället från att skydda de skyddslösa missar den sitt syfte. När jag gick tillbaka och tittade på mördade kvinnors utredningar tio år bakåt i tiden kände inte polisen till hotet om våld i hälften av fallen. För det fanns ingen polisanmälan. Däremot visste andra myndigheter som Socialtjänsten eller psykiatrin till att hotbilden fanns.

– Jag föreslog en lättnad som innebar att i de fall man visste att det fanns en man som innebar en stor fara för kvinna, skulle man ha rätt att informera polisen.